I detta arbete undersöks kunskap om brÄkbegreppet hos fyra olika lÀrare och hur de anvÀnder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgÄngspunkt frÄn Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestÄende av intervjuer med lÀrarna. Begreppskunskapen fokuserar pÄ division av brÄktal, innehÄllsdivision och del ? helhetsaspekten.

Proejktet har syftat till att utveckla en gemensam design för ett antal produkter som ett företag tillverkar. Proukterna Àr olika hjÀlpmedel som Àr till för att pÄminna anvÀndaren om olika saker i hemmet, sÄ som spisen, kaffebryggaren och ytterdörren. För att hitta en röd trÄd som alla produkter kan anta har olika koncept utvecklats och som sedan har utvÀrderats med hjÀlp av olika produktutvecklingsverktyg..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur ett praktiskt temaarbete kan förÀndra förskolebarns kunskaper och förstÄelse kring ett kunskapsomrÄde. Temat handlar om rymden och vÄrt solsystem. Undersökningen utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och utveckling, dÀr samtal och samarbete utgör en viktig del av arbetet pÄ förskolan, inte minst inom ramen för tematiskt arbete. En annan viktig aspekt att studera inom lÀrande Àr barnens egna inre drivkrafter och hur förskolan skapar förutsÀttningar att vÀcka intresse och vetgirighet hos barnen. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer med förskolebarn i början respektive slutet av temaarbetet, och med förskolans lÀrare efter avslutat tema, för att fÄ bilder ur olika perspektiv av vad temaarbete kan ge i form av kunskaper och insikter. Studien visar att tematiskt arbete ger mycket goda möjligheter till ett mÄngsidigt lÀrande, dÀr nya kunskaper utvecklas och sÀtts in i ett relevant sammanhang. Intervjuerna med barnen visar en tydlig utveckling av sÄvÀl kunskaper om solsystemet som förstÄelse kring himlakropparnas kopplingar och relationer.

LÀrare i skolan har stora kunskaper inom de Àmnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlÀrning utan Àven genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ?tysta? kunskaper som lÀrare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevÀrld. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de tÀnkta mÄlen och strategierna som en bildlÀrare har i un-dervisningen som en tankekarta, hÀr kallad strateginÀt.Undersökningen Àr en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att fÄ en sÄ djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjÀlp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mÄl lÀraren har med sin undervisning.

Psykopati Àr en personlighetsstörning som utmÀrks av speciella karaktÀrsdrag och sÀrskilt beteendemönster. Det finns forskare som betraktar att psykopati finns med redan som en grund frÄn barndomen, dock finns det inte nÄgon behandling för barn med psykopatiska drag. Detta skapar ett behov av att finna stöd för att insatser i tidig Älder ger möjlighet till att förÀndra beteendet hos barnet. Syftet med studien var att undersöka förskolelÀrarens synsÀtt och kunskaper kring bemötandet av barn med psykopatiska drag. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns skillnader i dessa synsÀtt mellan Àldre och yngre förskolelÀrare respektive med lÀngre och kortare arbetslivserfarenhet.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige med anvÀndning av en enkÀt som bestod av 32 frÄgor.Det skulle bÄde finnas yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram pÄ de skolor som deltog. Sextio elever frÄn respektive gymnasieinriktning skulle ingÄ i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 Är att delta frÄn tvÄ skolor. Resultatet baserades pÄ 118 besvarade enkÀter, 60 frÄn de yrkesinriktade- och 58 frÄn de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.

Syftet med studien var att undersöka kommunikationen mellan vÄrdnadshavare och barn i situationer dÄ lÀxlÀsning inom matematik sker i hemmet. Fokus för undersökningen var att urskilja kommunikationens innehÄll och vilka roller de bÄda parterna har i samtalet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av tvÄ olika kvalitativa metoder; ljudupptagningar och deltagande observationer. Dessa bÄda metoder Àr viktiga eftersom de bidrar till studien med olika sorts information, vilka tillsammans ger en helhetsbild av de unika fallen. De olika metoderna underlÀttar Àven besvarandet av forskningsfrÄgorna.

Det hÀr examensarbetet fokuseras pÄ Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn nÀr de börjar i förskolan och skolan/sÀrskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna gÄr tillvÀga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har Àven tagit reda pÄ vem det Àr som bestÀmmer om det handikappade barnet ska gÄ integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i sÀrskolan. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjÀlp av penna och papper.

Studiens syfte Àr att undersöka hur anhörigvÄrdare över 65 Är som vÄrdar en partner i hemmet upplever stöd frÄn olika nÀtverksaktörer, som t.ex. familj, vÀnner och professionella. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har det gjorts Ätta kvalitativa intervjuer med tvÄ mÀn och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgÄr ifrÄn nÀtverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvÄrdare, beroende pÄ hur deras relationer till nÀtverket ser ut och hur tillgÀngliga dessa relationer upplevs vara. Det Àr viktigt att behÄlla betydande relationer i nÀtverket eftersom dessa ger stöd pÄ olika sÀtt.

Syftet med vÄr studie var att undersöka huruvida lÀrare i Är 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i Àmnet svenska för elever med annat modersmÄl. Vi ville ta reda pÄ om de ansÄg sig ha fungerande arbetssÀtt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville Àven ta reda pÄ om man som lÀrare kan dra fördel av nÄgra personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmÄl. För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Kunskaper i oral hÀlsa har betydelse för att sjuksköterskor pÄ ett tidigt stadium ska kunna upptÀcka olika sjukdomstillstÄnd i munhÄlan. Bristande kunskap i oral hÀlsa har rapporterats vara ett problem inom vÄrden och dÀrför behövs det ökad utbildning inom oral hÀlsa hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att jÀmföra kunskaper inom oral hÀlsa mellan sjuksköterskestudenter i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Undersökningen skedde med anvÀndning av en strukturerad enkÀt som delades ut av studiens författare till sjuksköterskestudenter som gick Ärskurs 1 (n= 95) och Ärskurs 3 (n= 57) vid Högskolan Kristianstad. Studenterna ansÄg sig ha bra teoretiska och praktiska kunskaper medan det i resultatet av kunskapsfrÄgorna framkom att det fanns brister.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur enhetschefer inom Àldreomsorgen beskriver hur de ser pÄ och anvÀnder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i Àmnet och hur de resonerar runt ordet missförhÄllande. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer.Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom Àldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de anvÀnder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser pÄ missförhÄllanden. Resultatet frÄn studien visar pÄ kunskapen inom Àmnet Lex Sarah behöver bli bÀttre bÄde bland enhetschefer och bland personal.

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids Ă€r det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL. Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos lĂ€kare och sjuksköterskor inom primĂ€rvĂ„rden, gĂ€llande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gĂ€llande hygienrutiner. En tvĂ€rsnittsstudie gjordes dĂ€r tre vĂ„rdcentraler valdes ut. 45 enkĂ€ter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta. Skiftande kunskaper kunde ses gĂ€llande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bĂ€rarskap av MRSA och ESBL. Kunskaper om hygienförebyggande Ă„tgĂ€rder var goda och deltagarna svarade att engĂ„ngsförklĂ€de ska anvĂ€ndas vid patientnĂ€ra vĂ„rd samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen.

Allt fler mÀnniskor vÀljer att vÄrdas i sitt eget hem och vÄrden blir allt mer avancerad. Till detta tillkommer att befolkningen blir allt Àldre vilket medför ett ökat tryck pÄ hÀlso- och sjukvÄrden. Alla personer har individuella behov som ska uppfyllas för ett fungerande i dagligt liv. Att drabbas av sjukdom kan innebÀra svÄrigheter att kunna fÄ dessa behov tillgodosedda. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av behov hos Àldre personer som bor hemma med omfattande hjÀlp och stöd i dagligt liv.