Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika gymnasieprogram vÀrderar sina kunskaper i ?hÀlsa? utifrÄn en lokal tolkning av betygskriterier för kursen Idrott och hÀlsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjÀlp av en enkÀtstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansÄg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hÀlsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivÄn mellan de olika gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hÀlsokunskap stÀmde vÀl överens med elevernas uppskattade slutbetyg.

Syftet med detta arbete Àr att studera vilken inverkan musiken kan ha pÄ sprÄkutveckling hos barn i förskoleÄldern och att belysa fördelar med att anvÀnda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks ocksÄ pedagogers kunskap och trygghet i att anvÀnda sig av musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som anvÀndes var enkÀter som delades ut till verksam personal pÄ 2 skolor och 6 förskolor.Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan pÄ barns sprÄkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glÀdjeskapande uttrycksmedel. Musik anvÀnds mer eller mindre pÄ förskolor och i förskoleklasser. DÀremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillrÀckliga kunskaper i anvÀndandet av musik som sprÄkutvecklande verktyg.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

NÀr patienten önskar att fÄ avsluta sitt liv i hemmet krÀvs det att den avancerade vÄrden ocksÄ flyttas till hemmet. Distriktssköterskor har övergripande omvÄrdnadsansvar inom palliativ hemsjukvÄrd och kan uppleva etiska, moraliska och kommunikativa svÄrigheter. För en god palliativ omvÄrdnad krÀvs det att distriktssköterskor Àr engagerade, har erfarenhet och har avancerad kompetens inom palliativ vÄrd. Syftet med denna studie Àr att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter i livets slutskede inom palliativ hemsjukvÄrd. Nio distriktssköterskor intervjuades.

The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support..

Demens Àr en sjukdom som huvudsakligen drabbar de Àldre och som i hög grad ocksÄ pÄverkar livet för de nÀrstÄende. Det Àr ofta de nÀrstÄende som tar huvudansvaret för omvÄrdnaden och det Àr viktigt att de fÄr stöd. Stödet kan ges i olika former och kan komma bÄde frÄn professionella vÄrdare och frÄn familj och vÀnner. Syftet med denna studie var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av stöd vid vÄrd av en person med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ metod i form av intervjuer med sex nÀrstÄende och innehÄllsanalys anvÀndes.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Detta arbete belyser Àmnet Svenska som andrasprÄk (Sva) genom fyra kvinnliga Sva-lÀrares upplevelser av hur deras kunskaper i Sva-Àmnet beaktas av andra ÀmneslÀrare och rektorer. Studien genomfördes pÄ ett högstadium och ett gymnasium i tvÄ olika kommuner. FörestÄende studie har en kvalitativ ansats innefattande inspelade intervjuer dÀr intervjuaren utgick ifrÄn en intervjuguide. Resultaten pekar pÄ likartade upplevelser hos alla fyra informanterna, nÀmligen att deras kunskaper i Sva inte utnyttjas av andra ÀmneslÀrare samt att det föreligger ett ointresse/okunskap hos sÄvÀl andra lÀrare och rektorer, som hos förÀldrar och elever om Sva-Àmnet. Samtidigt upplever informanterna att deras kunskaper behövs, men att det i nulÀget inte förekommer nÄgot samarbete.

VÄr avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med lÀs- och skrivsvÄrigheter, om utbildade lÀrare Àven har kunskaper i neurovetenskap utifrÄn vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av ett frÄgeformulÀr bestÄende av kvalitativa intervjufrÄgor som metod för insamlig av data. Sex lÀrare deltar i undersökningen varav hÀlften av dessa Àven har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar pÄ vad forskare anser inom omrÄdet neurovetenskap kopplat till pedagogik och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har Àven redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod.

Studiens syfte Àr att undersöka hur anhörigvÄrdare över 65 Är som vÄrdar en partner i hemmet upplever stöd frÄn olika nÀtverksaktörer, som t.ex. familj, vÀnner och professionella. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har det gjorts Ätta kvalitativa intervjuer med tvÄ mÀn och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgÄr ifrÄn nÀtverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvÄrdare, beroende pÄ hur deras relationer till nÀtverket ser ut och hur tillgÀngliga dessa relationer upplevs vara. Det Àr viktigt att behÄlla betydande relationer i nÀtverket eftersom dessa ger stöd pÄ olika sÀtt.

Sammanfattning Barn drabbas i allt större utstrÀckning av allergi i nÄgon form. Det Àr viktigt att forska kring dess medicinska verkningar pÄ barnen och pÄverkan av allergin i det dagliga livet. Det forskas mycket idag kring barn och allergi. LÀkarna ser en uppgÄng under senaste decennierna och ingen bÀttring i sikte. Det kan bero pÄ dagens livsstil och miljötÀnkande.

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper Àr intensiv och matematikdelegationen har lÀmnat ett betÀnkande som bland annat innebÀr att resurser ska satsas pÄ matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i tvÄ delstudier dÀr syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielÀrare vill förÀndra för att förbÀttra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lÀrarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsÀttning för det Àr att nivÄgruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillÀmpning av nivÄgruppering.

Ett stort antal barn utsÀtts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gÄnger under sina första sex levnadsÄr. Sjuksköterskan ges dÀrmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till förÀldrarna. Barn som utsÀtts för fysiska övergrepp upptÀcks mÄnga gÄnger inte förrÀn det Àr för sent, nÀr nÄgot allvarligt redan intrÀffat som leder till akut kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr viktigt att de utsatta barnens situation upptÀcks sÄ tidigt som möjligt i vÄrdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök pÄ barnavÄrdscentralen [BVC].

Vi har i denna uppsats studerat elevförestÀllningar i ellÀra och laborationens betydelse för lÀrandet i grundskolans senare del. Forskning av elevers förestÀllningar i ellÀra har visat att elevers förstÄelse kring den elektriska kretsen Àr begrÀnsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att anvÀnda dÄ man vill öka elevers förstÄelse kring fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger bÄde pÄ litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkÀtundersökning och dels av intervjuer. UtifrÄn dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkÀtundersökning för att kartlÀgga laborationens inverkan pÄ elevernas kunskaper i ellÀra. Undersökningen visade att eleverna har begrÀnsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade ocksÄ att det inte fanns nÄgon generell skillnad mellan Ärskurs sju och nio.