Introduktion Respiratorisk syncytial virus, RSV, har i princip drabbat alla barn innan de harfyllt tvÄ Är. Hos smÄ barn kan RSV ge svÄra symtom samt orsaka komplikationer. I Sverigebehöver runt 1-1,5 % av tidigare friska barn utan riskfaktorer vÄrdas pÄ sjukhus pÄ grund avRSV. Genom primÀrprevention kan man minska antalet nya barn som drabbas av sjukdom.Behov kan vara upplevda, uttryckta, relativa eller normativa. De upplevda behoven begrÀnsasav mÀnniskors insikter och kunskaper om vad som finns tillgÀngligt.

The purpose of our study was to establish whether the knowledge about vegetarian diet was enough among nurses in order to practise professional nursing. We made an empirical study based on a questionnaire. Twenty-one registered nurses answered the questionnaire that consisted of mostly open questions. The result showed that almost everyone experienced that they gave dietcounselling and many nurses mentioned that dietcounselling was important. The majority of the nurses thought that they had enough knowledge to be able in order to deliver a fundamental dietcounselling but nobody considered that they knew much about vegetarian diet..

Skolan och dess pedagoger, har som uppdrag enligt styrdokumenten att aktivt arbeta med jÀmstÀlldhet. Genuspedagoger har utbildats för att delge grundlÀggande kunskaper i genus och jÀmstÀlldhet till pedagoger ute i verksamheterna. Detta för att pedagogerna ska kunna bemöta flickor och pojkar pÄ ett professionellt och likvÀrdigt sÀtt. Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur genuspedagoger arbetar och hur deras kunskaper tas tillvara och tillÀmpas av andra pedagoger i skolans jÀmstÀlldhetsarbete. Intervjuer har valts som metod för undersökningen och de intervjuade Àr tre genuspedagoger samt tre pedagoger som har ett nÀra samarbete med en genuspedagog.

Mot bakgrund av aktuella samhÀllsförÀndringar som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgÄng inför kommande val i livet Àr syftet med detta examensarbete att studera ungdomarnas kunskaper om processen att fatta beslut gÀllande studie och arbete. Studiens syfte Àr att analysera vilken medvetenhet ungdomar visar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnslan och utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheter att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning. Studiens valda metod Àr kvalitativ studie med ungdomar i Ärskurs tre pÄ ett yrkesgymnasium. Ungdomarnas olika kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teori. Ungdomarna Àr delvis medvetna om begreppen sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla.

Bakgrund: Matematik Àr fortfarande enligt forskning ett Àmne med hög status, men trots detta Àr det fÄ elever som har förstÄelse för varför matematik Àr ett viktigt Àmne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sÀllan till att det Àr ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). LikasÄ menar Björklund (2009) att vi inte Àr uppmÀrksamma pÄ att matematik till större del omringar vÄr vardag. SprÄket Àr nyckeln till att förstÄ och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lÀrande i Àmnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och sprÄkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag.

Studien syftar till att undersöka hur bildlĂ€rare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan anvĂ€ndas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i Ă€mnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier pĂ„ fritiden. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och pĂ„ fritiden. Studiens metod Ă€r kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under tvĂ„ mĂ„naders period och intervjudelen har genomförts i tvĂ„ olika grupper, nĂ€mligen en grupp med tvĂ„ bildlĂ€rare och en grupp av elever i Ă„rskurs 7 pĂ„ en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska trÀning samt vad pedagogerna har för kunskaper i Àmnet. För att fÄ reda pÄ detta har jag lÀmnat ut enkÀter och i samband med utlÀmnandet av dessa Àven personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans nÀrhet till naturen. Pedagoger frÄn sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen Àr höga, men resurserna rÀcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utstrÀckning som pedagogerna önskar..

Individernas syn pÄ hÀlsa och sjukdom bestÀms utifrÄn deras kulturella bakgrunder. I ett mÄngkulturellt samhÀlle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvÄrdnad till varje vÄrdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. UtifrÄn denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen pÄ denna sjukdom och dess egenvÄrd. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvÄrden ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrÄn det bildades fyra teman vilka besvarar frÄgestÀllningarna.

Syfte med denna studie Àr att beskriva hur elever, förÀldrar och pedagoger upplever samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrar, pedagoger och elever samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som stÄr skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstÀmmer förÀldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt Àmne. Genomförandet av studien har skett med hjÀlp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkÀter till förÀldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur förÀldrar, pedagoger och elever upplever samverkan.

Uppsatsen behandlar synen pÄ lÀxor i dagens skola. Jag har undersökt om och varför vi har lÀxor i skolan. Varför vi har lÀxor Àr en frÄga som stÀndigt Àr i hetluften. Min huvudfrÄgestÀllning Àr: Behövs lÀxorna för att eleverna ska kunna nÄ kunskapsmÄlen i skolan? Jag har utifrÄn detta berört frÄgor behandlar elevernas syn pÄ lÀxor, om eleverna tycker att de fÄr utökade kunskaper av lÀxorna och om de tycker att de bör ha lÀxor.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgÄng efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar anvÀndes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar.

MÄnga faktorer och kunskaper förutom de direkta matematikkunskaperna kan pÄverka betygbedömning i matematik i gymnasiet. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka sÄdana faktorer för bedömningen som Àr kopplade till eleven, som beteende, attityder, ambition och andra kunskaper. Finns de? I vilken grad? Finns det nÄgon skillnad mellan de olika programmen i gymnasieskolan? Finns det nÄgon skillnad i olika bedömningars syfte?För att kunna identifiera de faktorer som inte Àr direkt kopplade till matematik studerade jag först vad som definieras som kunskap, vad som definieras som matematikkunskap och kompetens, samt vad, hur och i vilket syfte bedömningen sker. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer med fyra matematiklÀrare som Àr verksamma pÄ gymnasiet i minst ett teoretiskt och ett praktiskt program.

Höga nivÄer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dÄlig bemanning, mycket vikarier, schemaomlÀggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dÄligt stöd frÄn huvudman. Relativt mycket forskning Àr gjord om stress allmÀnt hos sjuksköterskor, betydligt mindre Àr skrivit om stress bland sjuksköterskors som vÄrdar döende patienter i hemmet, pÄ hospice eller pÄ sjukhus. Sjuksköterskor som vÄrdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som vÀcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrÀndhet. Palliativ vÄrd stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan i frÄga om pÄ faktakunskap, omdöme och erfarenhet.

Demenssjukdom Àr en av vÄra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt Àldre ökar ocksÄ prevalensen att drabbas. Det kan ta flera Är innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen Àldre som utan hjÀlp frÄn samhÀllet helt sköter omvÄrdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir ocksÄ belastningen pÄ den som vÄrdar allt större och mÄnga nÀrstÄendestödjare visar symtom som depression, utbrÀndhet, oro och Ängest och det Àr dÀrför viktigt att denna stora grupp i samhÀllet uppmÀrksammas som ett folkhÀlsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den anvÀnda metoden var en manifest innehÄllsanalys och studien visade att det stöd som efterfrÄgades mest och gav den största effekten i form av reducerad vÄrdtyngd, var nÀr den sjuke fick möjlighet att vistas pÄ dagvÄrdsverksamhet.

Detta arbetes syfte var att undersöka lÀrares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen, hur och om skönlitteratur kan bidra till ett lÀrande och utveckling hos barn och unga. Genom att lÀsa tidigare forskning i Àmnet har vi skapat oss en bild av skönlitteraturens möjligheter efter vilket vi genomfört vÄr studie. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare verksamma inom Bodens kommun. Resultatet av dessa intervjuer visar att lÀrare till viss mÄn har en ensidig syn pÄ skönlitteratur dÄ vi upplevt att skönlitteratur har en stor roll i skolan, men att fÄ lÀrare har kunskaper om hur och varför man vidare kan öka barn och ungas kunskaper genom just skönlitteratur..