Syftet med studien var att beskriva aktivitetsutförande i hemmet 4-8 veckor efter avslutad korttidsvÄrd, ur gÀster och hemtjÀnstpersonalens perspektiv. För att studera detta valdes en multipel fallstudiedesign. Tre Àldre personer samt deras kontaktpersoner i hemtjÀnsten deltog i studien. Bedömningar enligt ADL trappan genomfördes vid tre tillfÀllen. UtifrÄn resultatet i ADL bedömningen genomfördes intervjuer med personen och dennes kontaktperson inom hemtjÀnsten.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka kunskaper och förmÄgor slöjdlÀrare anser att slöjdundervisningen lÀr ut. Studiens syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling slöjdlÀrarna fÄtt och hur den nya lÀroplanen, Lgr 11, pÄverkat slöjdÀmnet och slöjdundervisningen. Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlÀrare frÄn olika skolor. Under mötena fick slöjdlÀrarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fÄtt genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhÀllsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet. DÀrefter intervjuades lÀrarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdÀmnet lÀr ut, vilket typ av fortbildning de fÄtt, hur de tar del av Àmnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har pÄverkat slöjdÀmnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna pÄ dem, utifrÄn hur de sÄg pÄ vikten av dessa. Slöjdorden Àr ord gÀllande kunskaper och förmÄgor knutna till slöjdÀmnet och de Àr hÀmtade frÄn Lgr11 och frÄn mina egna erfarenheter frÄn slöjdundervisningen. Studiens resultat visar att slöjdÀmnets tydligast uttalade kunskaper och förmÄgor av slöjdlÀrarna Àr kreativitet och problemlösning.

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra processerna för bedömning och betygsÀttning i grundskolans naturvetenskapliga Àmnen och matematik. Vidare Àr syftet att försöka tolka pÄ vilka grunder detta sker, med utgÄngspunkt i vÀlkÀnda pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och mÀnniskosyn. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare.Resultatet Àr inte generaliserbart, men visar att eleverna nÀstan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer anvÀnds kompletterande för att fÄ en bild av elevens kunskaper. Information frÄn bedömning av eleverna anvÀnds bÄde som underlag till betygsÀttningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal anvÀnds med formativt syfte för lÀrandet.

MÄnga dagliga köpbeslut berör saker som mÄste inhandlas till hemmet för vÄrt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvÀndiga varor inhandlas ofta pÄ samma butik om och om igen. Av vilken anledning ÄtervÀnder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan rÀknas som de mest Äterkommande produkter vi anvÀnder oss av?Denna uppsats lÀgger fokus pÄ att hitta skillnader och likheter mellan mÀns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de vÀljer att handla pÄ de dagligvarubutiker som de har valt som sina primÀra.För att svara pÄ frÄgan om mÀn och kvinnor anger samma faktor som störst pÄverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes tvÄ enkÀtundersökningar pÄ vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invÄnarantal mellan 1000- 30 000.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..

Idag erbjuds familjer som fÄtt ett prematurfött barn att gÄ hem med neonatal hemsjukvÄrddetta gör att vÄrdtiden pÄ sjukhuset blir kortare och familjen fÄr komma hem och vÄrdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvÄrden ochkan i och med det erbjuda förÀldrarna denna form av vÄrd. Faderskapet har utvecklats frÄnatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i förÀldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvÄrd.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i Ärskurs 1-3. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna anvÀnds i huvudsak i slutet av ett omrÄde för att kartlÀgga vilka kunskaper eleverna uppnÄtt. Observation anvÀnds dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlÀgga kunskaper och dels utvÀrderar undervisningen.

Studiens syfte Àr att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lÀrarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill sÀga frÄn början av lÀrarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden Àr en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig pÄ grund av att samtalet har ett bestÀmt fokus (DimenÀs 2007). Urvalet bestÄr av sex stycken musiklÀrare som arbetar i Ärskurserna 6-9 pÄ grundskolan. Respondenterna Àr frÄn tvÄ olika kommuner i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att eleverna Är 6-9 fÄr visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för lÀraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsomrÄde.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lÀrande för hÄllbar utveckling pÄ olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat pÄ skolornas arbete, utan ocksÄ pÄ förÀldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig pÄ intervjuer av tre pedagoger, en pÄ varje skola, och en enkÀtstudie genomförd med förÀldrar till barnen pÄ skolorna. Min hypotes har varit att Àven hemmet prÀglas av skolans hÄllbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frÄgestÀllningar som varit centrala för detta examensarbete Àr: Tycker förÀldrarna att det Àr viktigt att deras barn fÄr kunskap om hÄllbar utveckling genom skolan? Anser förÀldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? MÀrker förÀldrar till barnen pÄ Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man Àndrat nÄgra vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende pÄ elevens Älder och ser det annorlunda ut pÄ en landsortsskola jÀmfört med en tÀtortsskola? Det empiriska resultatet stÀlls mot idéerna för lÀrande för hÄllbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförÀndring.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i Äldrarna fem till sju Är avseende fonologiska och kognitiva förmÄgor. I studien jÀmfördes resultat frÄn elva till 44 normalhörande barn med Ätta till 25 barn med CI/HA frÄn fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet Àven kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lÀgre Àn de normalhörande barnen pÄ test av fonologisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne, men att de lÄg i nivÄ med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning anvÀndningen av datorn i undervisningen leder till att elever fÄr kunskap inom Àmnet geografi, vilka kunskaper i sÄ fall förvÀrvas samt i vilken utstrÀckning dessa kunskaper kvarstÄr. Undersökningen bestÄr i att 3 elever pÄ en skola i Malmö fÄr arbeta med ett dataprogram (Microsoft Power Point) som behandlar delar av Àmnet geografi. Eleverna fÄr besvara en enkÀt med frÄgor som Àr kopplade till dataprogrammet under tre tillfÀllen. En observation görs av varje elev vid anvÀndning av dataprogrammet samt görs strukturerade intervjuer med tvÄ specialpedagoger för att styrka dataprogrammet som metod. Resultaten visar förvÀrvade kunskaper i Àmnet geografi genom anvÀndningen av programmet.

SocialtjÀnstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste Ären blivit mycket uppmÀrksammat. Ett flertal rapporter har pÄvisat svÄrigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur mÄnga fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i Äldern 13-20 Är som misstÀnktes vara utsatta för vÄld i hemmet. Syftet var ocksÄ att undersöka hur socialsekreterarna benÀmnde vÄldet och vad som var sÀrskiljande för ett hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i familjen. Studien byggdes pÄ en i huvudsak kvantitativ metod, dÄ jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrÄn ett fast frÄgeformulÀr med öppna och slutna frÄgor.

Bakgrund: Fall hos Àldre Àr vanligt förekommande. Regelbunden balanstrÀning krÀvs för att bibehÄlla och förbÀttra balansförmÄgan. En persons self-efficacy och utfallsförvÀntningar spelar roll för om trÀningen blir av eller inte dÄ mÄnga Àldre inte trÀnar pÄ grund av att de inte tror sig fÄ ut nÄgot av det. Nintendo Wii Fit Àr ett modernt sÀtt att trÀna balansförmÄgan pÄ.Syfte: Syftet var att undersöka om Nintendo Wii Fit har effekt pÄ balansförmÄgan, self-efficacy till balansförmÄgan i hemmet, utfallsförvÀntningar pÄ balansförmÄgan av balanstrÀningen samt fallrelaterad self-efficacy hos tre hemmaboende personer över 70 Är under och efter tre veckor interventionsperiod.Metod: Experimentell single-case design A-B-A2 anvÀndes. Interventionen bestod av balanstrÀning med Nintendo Wii Fit tre gÄnger i veckan under tre veckor.

Under senare Är har det skett en uppluckring av instÀllningen att samhÀllet skall bÀra ansvaret för Àldres vÄrd och omsorg. Mycket pÄ grund av att ekonomin Àr kÀrvare, men Àven att behovet av prioriteringar inom vÄrd och omsorg vÀxer. PÄ senare tid har man sett att i bedömningar av Àldres behov rÀknar man inte bara med makars insatser för varandra utan Àven om det finns vuxna barn som kan bistÄ den Àldre. I en rapport frÄn om Àldre uppskattas att man i bistÄndsbedömningen i ca en fjÀrdedel av landets kommuner vÀger in anhörigas möjligheter att hjÀlpa. Upplevelsen av att vÄrda en familjemedlem med en demensproblematik i hemmet Àr ett komplext fenomen som pÄverkar familjen pÄ olika sÀtt.

År 2006 levde globalt 18 miljoner mĂ€nniskor med Alzheimers sjukdom och pĂ„ grund av den ökade medellivslĂ€ngden kommer den siffran om 15 Ă„r nĂ€stintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit kĂ€nd i över 100 Ă„r, Ă€r Alzheimer Ă€n idag nĂ„got av ett mysterium för forskare och vetenskapsmĂ€n och sjukdomen gĂ„r fortfarande inte att bota. SĂ„vĂ€l i Sverige som i övriga vĂ€rlden Ă€r det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvĂ„rdnaden sker ofta inom hemmets fyra vĂ€ggar. Syftet med den hĂ€r studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv pĂ„verkas av att vĂ„rda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad pĂ„ kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes.