BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

Med hÀnsyn till antalet invandrare i Sverige idag Àr det viktigt att denna delen av vÄr befolkning lyfts fram och fÄr möjligheten att komma till tals. Skolan Àr en central mötesplats för mÀnniskor frÄn skilda kulturer. LÀrare har dÀrför ett viktigt uppdrag i att frÀmja det mÄngkulturella samhÀllet och öka förstÄelsen för lik- och oliktÀnkande. Detta examensarbete, gjort pÄ lÀrarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lÀrare vÀrdesÀtter och anvÀnder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar.

Bakgrund: MÀnniskans sexualitet Àr ett brett och mÄngfasetterat Àmne. De Àldres sexualitet negligeras i mÄnga situationer sÄ ocksÄ inom vÄrden. VÄrdpersonal upplever ofta Àmnet som nÄgot tabubelagt och svÄrt att tala om. Kunskapsbrist Àr en bidragande faktor till detta problem. Denna kunskapsbrist finns trots att det svenska samhÀllet anses vara öppet och informativt gÀllande sexualitet.

Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vÄrdas i hemmet med stöd frÄn sin familj. AnhörigvÄrdare upplever att de ?kastas in? i rollen som vÄrdare och Àr dÄligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvÄrdares behov av utbildning och information vid vÄrd av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmÀn litteraturöversikt genomfördes och baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar.

PÄ ett hem för vÄrd och boende (HVB) kan barn som misstÀnks fara illa pÄ nÄgot sÀtt placeras av socialtjÀnsten med eller utan förÀlder, för att deras situation ska utredas och lÀmpliga insatser ska kunna utformas om sÄ behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förstÄelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade pÄ HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanstÀlldes med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet Àr placerat pÄ HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan förÀldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden pÄ HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ metod dÀr halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem.

LĂ€xor Ă€r en realitet för de allra flesta skolbarn. ÄndĂ„ nĂ€mns ingenting om lĂ€xor i vare sig den gĂ€llande lĂ€roplanen (Lpo94, 1998) eller vĂ„r aktuella kurslitteratur pĂ„ lĂ€rarutbildningen vid Uppsala Universitet. Den enskilde lĂ€raren hamnar dĂ€rmed i ett vĂ€gledningsmĂ€ssigt tomrum i att avgöra om lĂ€xor ska tillĂ€mpas eller ej för att uppnĂ„ mĂ„len.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur barnens relationer pĂ„verkas av lĂ€xor sett ur barns perspektiv. Studien presenterar resultatet av en kvalitativ undersökning av vilken uppfattning 21 elever, i Ă„rskurs 4 och 5, har om sina lĂ€xor och hur det pĂ„verkar deras relationer till lĂ€raren och skolan, förĂ€ldrarna och hemmet samt kamraterna och fritiden.Studien konstaterar att lĂ€xornas pĂ„verkan pĂ„ relationen till lĂ€raren och skolan inte Ă€r mĂ€rkbar, att relationspĂ„verkan till kamrater och fritid förekommer men anses accepterad samt att relationen till förĂ€ldrar och hemmet pĂ„verkas i form av en förhöjd risk för konflikt. Beroende pĂ„ hur lĂ€tt eller svĂ„rt barnet har med lĂ€xan pĂ„verkas i allra högsta grad barnets egen instĂ€llning till lĂ€xan och till Ă€mnet i sig..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever har tillrÀckliga kunskaper för att klara av sjÀlvstÀndigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks anvÀndningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers sjÀlvstÀndighet. Jag har fördjupat mig i gÀllande styrdokument och tagit del av den nationella utvÀrderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, lÀsutveckling och inlÀrningsstilar har granskats. DÀrefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i Är 6, dÀr eleverna besvarat teoretiska frÄgor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur fyra förskolor arbetar med skogen som resurs för att utveckla kunskaper i rumsuppfattning. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att fÄ svar pÄ vÄra tre frÄgestÀllningar. Resultatet visar att det sker ett lÀrande i rumsuppfattning i skogen. PÄ tvÄ förskolor var lÀrarnas arbete med rumsuppfattning mycket medvetet och genomtÀnkt. PÄ övriga förskolor var inlÀrningen av rumsuppfattning av mer slumpmÀssig karaktÀr.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje Är. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie Àr att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i VÀrnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes Àven med verksamhetschefen Anna Thuresson pÄ HVB- hemmet Bryggan samt med medborgarnÀmndens ordförande Maria Johansson i VÀrnamo kommun.

I denna uppsats undersöker vi elevers förstÄelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen vardag. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolÄr 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förstÄelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan berÀkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area Àr. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen vardag..

NÀr tonÄringar utvecklar sin syn pÄ sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvÀrldens stöd och vÀgledning. Denna period av en mÀnniskas liv prÀglas av upptÀckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förstÄelse som bidrar till att de fattar hÀlsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hÀlsa och Àr sÄledes en sjÀlvklar arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med denna studie Àr att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsÀmnen pÄ olika högstadieskolor i tvÄ kommuner.

LÄngvarig ryggsmÀrta Àr ett vanligt förekommande problem och omfattas av mÄnga olika sjukdomstillstÄnd relaterade till ryggen. För mÀnniskan kan detta innebÀra svÄrigheter och begrÀnsningar i vardagen. Syftet med studien var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med lÄngvarig ryggsmÀrta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med utgÄng frÄn livsvÀrldsperspektivet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer.

Mot bakgrund av aktuella samhÀllsförÀndringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgÄng inför kommande val i livet Àr syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gÀllande studier och arbete. Studiens syfte Àr Àven att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla och hur de utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning. Författarna stÀller sig följande frÄgor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gÀllande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla och hur de utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning? Studiens valda metod Àr en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i Ärskurs tre. Studiens resultat Àr att gymnasieungdomar vill fatta beslut pÄ egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten för celiakipatienter pÄverkar det dagliga livet. FrÄgestÀllningen Àr: Hur Àr det att som vuxen leva med celiaki i vardagen? Hur pÄverkar kostomlÀggningen och tillgÀnglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elva vetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olika teman. Dessa teman var mÄltider i hemmet, mÄltider utanför hemmet, vardagslivet och sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgÀnglighet. Resultaten diskuteras med Carnevalis omvÄrdnadsmodell som teoretisk referensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven som finns för att klara det dagliga livet.

Inomhusmiljön i svenska smÄhus kontrolleras inte av myndigheterna. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ökande allergisjukdomar och en dÄlig inomhusmiljö. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka smÄhusÀgarnas kunskaper om inomhusmiljön och dess problem samt vilka hinder och möjligheter som finns för att förbÀttra inomhusmiljön i deras bostÀder. Arbetet bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex smÄhusÀgare. Resultatet visar att smÄhusÀgarnas generella faktakunskaper om inomhusmiljöfrÄgor Àr relativt goda men att dessa kunskaper inte alltid relateras till det egna boendet.