Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning pÄ GrundlÀrarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna fÄr med lÀxarbete i hemmet. UtifrÄn dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras förÀldrar ser till att de avsÀtter tid för att göra sina lÀxor och hur det pÄverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder pÄ att lÀxstöttning Àr vÀsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna fÄr stöttning och ocksÄ i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förÀldrars engagemang och tid till lÀxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gÀllande stöttning i hemmet. Vi har frÄgat oss hur ofta eleverna och förÀldrarna skattar att förÀldrarna ser till att eleverna avsÀtter tid för att göra sina hemlÀxor.

Skolslöjden Àr ett skolÀmne som infördes för mer Àn 50 Är sedan i det svenska skolsystemet. Idag Àr samhÀllet annorlunda Àn hur det var nÀr slöjden infördes, och syftet med den har förÀndrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmÄgor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med de krav som politiker stÀller i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jÀmföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjÀlp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmÄgor och kunskaper som kan vara dem till hjÀlp i dagens samhÀlle.

Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssÀttande grundskollÀrare sjÀlva beskriver sitt arbete med att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. FrÄgestÀllningen var: Hur beskriver lÀrare sitt arbete med att bedöma elevers kunskaper?I den teoretiska delen av uppsatsen behandlas bland annat styrdokument för grundskolan, betygssystem, kunskapssyn och teorier om lÀrande relaterat till bedömning samt syn pÄ bedömning. Med utgÄngspunkt frÄn aktuell forskning belyses kunskapsbedömning i ett lÀrar- respektive elevperspektiv.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen genomfördes fokuserade intervjuer i tre fokusgrupper pÄ tre olika skolor i tre olika kommuner. Sammanlagt deltog 28 lÀrare, som undervisar i grundskolans Är Ätta och nio.Undersökningen resulterade i tvÄ dimensioner av lÀrarens arbete:Att hjÀlpa elever att utveckla sitt lÀrande och Att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla elevens lÀrande respektive att bedöma och betygssÀtta elevens kunskaper.

LÀroplanen för förskolan nÀmner att förÀldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor pÄ hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mÄl och innehÄllpresenteras tydligt ökar förÀldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet Àr Àven en förutsÀttning till förÀldrars möjlighet tillutvÀrdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn pÄanvÀndningen av lÀroplanen för förskolan, i arbetet med förÀldrar.

Denna C ? uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrÄn förstagÄngsvÀljare fÄr sin pÄverkan till ett stÀllningstagande inför riksdagsvalet Är 2006. Studien belyser Àven förstagÄngsvÀljarnas syn pÄ vikten av att rösta. VÄra frÄgestÀllningar Àr sÄledes; VarifrÄn kommer pÄverkan till störst del ifrÄn för förstagÄngsvÀljare till riksdagsvalet Är 2006? Anser förstagÄngsvÀljaren att det Àr viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att pÄverkan hemifrÄn Àr av stor betydelse för förstagÄngsvÀljaren.

Syfte: Syftet medstudie var att undersöka hur personer med funktionsnedsÀttning som vÄrdas ihemmet upplever sin livskvalitet.Metod: Endeskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.Resultat: Majoriteten av deltagarna Àr nöjda med sin livskvalitet,men upplever att den kan förbÀttras. Faktorer som Àr viktiga för livskvalitethos personer med funktionsnedsÀttning Àr att de har assistenthjÀlp, att de fÄrkomma ut ur sin bostad, att de kan bo kvar hemma och att deras hem Àrhandikappanpassat. God livskvalitet kan förklaras med att man har accepteratsin situation och försöker göra det bÀsta av den. Positivt tankesÀtt bidrartill god livskvalitet. Vissa upplever frustration över beroendet av andra ochde begrÀnsningar som funktionsnedsÀttning medför.

Kvalificerad arbetskraft Àr en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgÄ. DÄ kunskap, fÀrdigheter och expertis generellt sett inte Àr allmÀnt tillgÀngligt krÀvs det dÀrför att hitta vÀgar för att bibehÄlla kunskapsbÀrande arbetskraft och kanske Ànnu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper Àr dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar pÄ individers vilja att dela med sig av sitt kunnande.En grundförutsÀttning för kunskapsdelning Àr beroende pÄ organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer Àr att föredra dÀr handlingsfriheten och öppenhet Àr framtrÀdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende Àr viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper..

NÀr ska man egentligen börja med styrketrÀning för barn och ungdomar? MÄnga stÀller sig denna frÄga, men kan inte svara pÄ den. I denna kvantitativa enkÀtstudie undersöker vi hur det stÄr till med kunskaperna om styrketrÀning för barn och ungdomar hos handbollstrÀnarna i SmÄland-Blekinge Handbollsförbund. GÄr det att urskilja nÄgra likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketrÀning i förhÄllande till trÀnarnas utbildningsnivÄ?Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade trÀnarna och de trÀnare som saknar en formell trÀnarutbildning frÄn Svenska Handbollsförbundet.

Att drabbas av en stroke Àr inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan Àven ett slag för hela familjen. Det uppstÄr en förÀndring för familjen dÄ den sjuke ska ÄtergÄ till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll dÀr de tvingas fungera som vÄrdare, de mÄste hjÀlpa till med det som den drabbade inte sjÀlv klarar att utföra och livet mÄste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. VÄrt syfte var att studera familjens lidande dÄ en familjemedlem som fÄtt stroke ÄtergÄr till vardagen i hemmet.

Studien ger en deskriptiv bild av kunskapsbehovet hos nyutexaminerade lÀrare utifrÄn erfarna lÀrares perspektiv. FrÄgestÀllningarna rörde huruvida lÀrarutbildningens innehÄll motsvarar de yrkesutövande lÀrarnas Äsikter angÄende nyutexaminerade lÀrares faktiska kunskapsbehov. Teorier och modeller presenteras rörande lÀrarens första yrkesverksamma tid, samt problematiken kring lÀrarstudentens övergÄng till att bli yrkesverksam lÀrare. De slutsatser som dragits av detta arbete Àr att de erfarna lÀrarna inte anser att lÀrarutbildningens innehÄll motsvarar nyblivna lÀrares kunskapsbehov. De kunskaper som betonas Àr kunskaper i juridik, konflikthantering, psykologi, elevvÄrd och Àmneskunskaper.

Andelen Ă€ldre ökar stĂ€ndigt i samhĂ€llet. MĂ„nga av dessa Ă€ldre behöver flytta till sĂ€rskilt boende för att fĂ„ den hjĂ€lp och omvĂ„rdnad som de behöver. Detta gör att vi behöver utöka vĂ„r kunskap inom detta omrĂ„de för att ta hand om de Ă€ldre pĂ„ ett bra sĂ€tt.Syftet med studien var att beskriva Ă€ldres upplevelser i samband med flytten frĂ„n det egna hemmet till ett sĂ€rskilt boende.Metoden som anvĂ€ndes för datainsamling var personliga intervjuer med semistrukturerade öppna frĂ„gor. FrĂ„gorna handlade om tankar och kĂ€nslor inför, under och efter flytt. Åtta Ă€ldre personer som flyttat till sĂ€rskilt boende senaste Ă„ret deltog i studien.Att anpassa sig till sin situation var nĂ„got som framkom tydligt under intervjuerna.

Det plötsliga och ovÀntade dödsfallet Àr en svÄr och kaotisk situation för nÀrstÄende men ocksÄ en krÀvande situation för ambulanspersonal som skall tillgodose de nÀrstÄendes behov. Det Àr viktigt att mötet mellan ambulanspersonal och nÀrstÄende blir sÄ optimalt som möjligt. Varje möte Àr unikt och krÀver respekt, vÀrme och engagemang frÄn ambulanspersonalen. I prehospital sjukvÄrd ges det sÀllan möjlighet till feedback frÄn nÀrstÄende efter en arbetsinsats, vilket försvÄrar chanserna till att utveckla och förbÀttra vÄrt omhÀndertagande. Syftet med denna studie Àr att belysa hur nÀrstÄende har upplevt situationen och mötet med ambulanspersonal nÀr det skett ett plötsligt dödsfall i hemmet.

VÄrt syfte var att undersöka hur gymnasielÀrare tÀnker kring sin lÀrarroll, kunskapsformuleringarna i lÀroplanen och hur de tÀnkte nÀr de bedömde elevers kunskaper. VÄr undersökning var av kvalitativ karaktÀr och vi har inspirerats av den fenomenografiska metoden. Fyra lÀrare intervjuades och resultatet visar en variation av uppfattningar utifrÄn de olika frÄgestÀllningarna som vi hade. Resultatet visade att det fanns olika sÀtta att tÀnka pÄ sin lÀrarroll, de som fokuserade pÄ att hjÀlpa eleverna att vÀxa och de som beskrev sin roll mer generellt och som sÄg eleven ur ett helhetsperspektiv. NÀr det gÀller relationen mellan kunskapsformuleringarna i lÀroplanen och vardagen i skolan, var det bara en lÀrare som inte sÄg nÄgra problem med att realisera dem, de övriga nÀmnde svÄrigheter.

I Sverige blir befolkningen allt Àldre och allt fler vÀljer att bo kvar i sina hem. Med Äldern kan olika sjukdomstillstÄnd tillstöta som kan göra att balanssvÄrigheter uppstÄr eller att skelettet urkalkas. Med dessa kombinationer kan det leda till att fallskador uppstÄr. Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer som kan ge upphov till fallskador bland Àldre i deras hemmiljö och nÀrmaste omgivning. Den teoretiker som bÀst stÀmde in med vÄrt syfte var Florence Nightingale. Hon menade att miljön kan pÄverka mÀnniskans hÀlsa i positiv riktning.

Det finns ett flertal tidigare studier som visar att det finns olika behandlingsalternativ som kan fungera vid akuta bullerexponeringar. Vi har i denna studie undersökt om bullervila i hemmet i en vecka kan vara en fungerande behandlingsmetod mot akustiskt trauma i form av impulsbuller frÄn vapen och explosioner frÄn ex dynamit och larmminor. Studien lades upp som en fallstudie och studiepopulationen utgjordes av vÀrn pliktiga vid I19 i Boden.Studien varade under det att de vÀrnpliktiga gjorde sin vÀrnplikt Ären 2003-04. Totalt 18 vÀrnpliktiga ingick i studien. Vid osÀkra resultat och dÀr det behövdes utvidgad audiologisk utredning sÄ fick jag god hjÀlp av Hörcentralen i Sunderby sjukhus, LuleÄ.ResultatTotalt 18 personer sökte för akut bullerskada.