Bakgrund: Den palliativa hemsjukvÄrden av cancerpatienter har ökat och fortsÀtter att öka. För att palliativ hemsjukvÄrd ska fungera krÀvs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vÄrden. Ser inte vÄrdpersonalen deras problem sÄ finns det risk att för stor börda lÀggs pÄ de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av Ätta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

VÄrt examensarbete syftar till att undersöka hur tyskundervisningen pÄ grundskolan/gymnasieskolan individanpassas utifrÄn olika inlÀrningsstilar för att underlÀtta ordinlÀrningen. VÄr studie grundar sig pÄ framför allt Dunn & Dunns och Boströms forskning, vÄr egen inlÀrningsstilsanalys samt djupintervjuer med elever och lÀrare. Vi kan konstatera att undervisande lÀrare i tyska har fÄ kunskaper vad betrÀffar inlÀrningsstilar och hur dessa kan anvÀndas i praktiken. Under genomgÄngen utbildning för lÀrare förmedlas ingen kunskap om detta. Majoriteten av eleverna sÀger att kunskaper om de olika inlÀrningsstilarna faktiskt kan hjÀlpa dem i andra Àmnen Àn tyskan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka Ätta lÀrares uppfattningar om hur lÀs- och skrivsvÄrigheter kan ÄtgÀrdas samt hur dessa lÀrare beskriver hur de ger stöd för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer med utbildade grundskollÀrare i Är 1-3 samt förskollÀrare. UtgÄngspunkten i den teoretiska delen Àr fenomenologi, vilket innebÀr att vi har försökt förstÄ ÄtgÀrder inom lÀs- och skrivsvÄrigheter utifrÄn lÀrarens perspektiv.Studiens resultat visar att det Àr viktigt att sÄ tidigt som möjligt kartlÀgga elevers svÄrigheter och att pÄ bÀsta sÀtt hitta den metod som passar utifrÄn elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lÀrare arbetar pÄ olika sÀtt för att stödja elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgÄr det att datorn Àr en viktig del i arbetet med elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter, exempelvis att eleven fÄr skriva pÄ datorn istÀllet för med pennan.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till de erfarenheter och kunskaper som elever tillÀgnar sig utanför skolans ramar, inte minst frÄn populÀrkulturen, och hur detta tar sig uttryck i skolan.Intervjuer genomfördes med pedagoger i grundskolans tidigare Är. För att fÄ en motpol till resultatet som intervjuerna med pedagogerna gav, valde vi att göra tvÄ gruppintervjuer med elevinformanter..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka elevernas kunskapsnivÄ i Ärskurs 3 inom livsmedelshygien samt att fÄ en uppfattning om elevernas kunskaper lever upp till de utsatta kursmÄlen. Ytterligare ett syfte Àr att ta reda pÄ nÀr eleverna anser att de lÀr sig bÀst. Vi har valt att göra en kvalitativ studie. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av en enkÀt dÀr vi fÄr reda pÄ elevernas instÀllning och kunskap om hygien. Av de elever som hjÀlpt oss med enkÀten, stÀllde nÄgra Àven upp pÄ en intervju . Vi menar att eleverna inte har de kunskaper inom hygien som krÀvs för att arbeta som sjÀlvstÀndiga yrkesmÀn/kvinnor. Hygienen Àr inte tillrÀckligt god ute pÄ restauranger och bagerier och vi anser efter denna studie att det bland annat Àr i elevernas yrkesutbildning det brister.

Hemmet som vÄrdplats har succesivt blivit vanligare i Sverige. Befolkningen blir Àven allt Àldre vilket gör att behovet av avancerad hemsjukvÄrd kommer att öka. Palliativ vÄrd Àr aktuellt nÀr sjukdomen inte lÀngre gÄr att kurera eller bota. Syftet med palliativ vÄrd Àr att lindra lidande men ocksÄ att frÀmja livskvaliteten för de personer som befinner sig i livets slutskede. Under palliativ vÄrd skall den sjuke fÄ en god smÀrtlindring och kunna leva sÄ aktivt som möjligt.

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen Àr att med hjÀlp av ett test se om eleverna, i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som stÄr beskrivet i Lgr11 för skolÄr 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att pÄ 50 elever göra 2 tester med ett intervall pÄ 2 veckor, dÀr 24 av de 50 eleverna fÄtt anvÀnda ett matematikspel för att se om kunskapsförbÀttring uppnÄtts. Det första testet har Àven anvÀnts för att fÄ en inblick i hur elevernas matematikkunskaper Àr. En enkÀtundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som anvÀnt spelet. Resultatet visade att eleverna som anvÀnt spelet gjorde en större progression Àn de elever som inte haft tillgÄng till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krÀvs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolÄr 9. De flesta elever var positivt instÀllda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur dÄ flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former Àn lÀroböckerna kan detta öka motivationen till lÀrande. .

BAKGRUND:Tidigare forskning visar att det Àr viktigt med förÀldrasamverkan för elevens utveckling.LÀroplanerna sÀger att vi ska ha ett samarbete mellan hemmet och skolan. Det finns inte sÄmycket forskning kring lÀxornas pÄverkan, den litteratur som finns Àr mer diskussionsartad.SYFTE:VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrarna ser pÄ samarbete mellan hemmet ochskolan inom Àmnet matematik. Vi har avgrÀnsat oss genom att vÀlja tvÄ aspekter kringsamarbete. Den första aspekten Àr förÀldrarnas syn pÄ deras möjlighet att följa sitt barnskunskapsutveckling inom Àmnet, dÄ med fokus pÄ betyg och det andra Àr lÀxor.METOD:Vi har gjort en kvantitativ enkÀtundersökning som grundar sig pÄ 29 stycken enkÀtsvar. Föratt stödja vÄr enkÀtundersökning gjorde vi ocksÄ fyra kvalitativa telefonintervjuer.RESULTAT:Vi kom fram till att förÀldrar Àr generellt nöjda med informationen kring sitt barns utvecklingi Àmnet matematik.

Studiens fokus Àr sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ÀmnesomrÄde i förhÄllande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsomrÄdets betydelse, samhÀllets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapslÀge. Detta kunskapslÀge har testats genom ett diagnostiskt test pÄ en gymnasieskola i SkÄne under vÄren 2006, vilken valts ut som ett least likely case pÄ grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade pÄ en lÄg kunskapsnivÄ om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmÀnhet hos eleverna, i förhÄllande till kursmÄlen och betygskriteriet för betyget GodkÀnd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

Detta Àr ett examensarbete pÄ c-nivÄ frÄn lÀrarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hÄllbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation pÄ sjuksköterskeprogrammet, ocksÄ det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrÄgasÀtter att matematikutbildning Àr viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmÄgan. Arbetet undersöker Àven argumentet att nivÄn pÄ matematik-kunskaper anvÀnds för att gallra ut vilka elever som Àr lÀmpliga för vidareutbildning.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken Àr viktig för fortbildning Àr hÄllbart dÄ det appliceras pÄ sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning pÄ gymnasienivÄ Àr en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig pÄ sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar Àven att de studenter som lÀser pÄ sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ?tankeförmÄgor? i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar dÀrmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmÄgan Àr hÄllbart.

Inledning: det har utförts en hel del studier kring ungdomars anvÀndande, attityder och kunskaper till cannabis, men inte lika mÄnga kring vad som begrÀnsar detta. De studier som har utförts visar att förÀldrars attityder, kunskaper och hÄllning till tobak, alkohol och droger Àr avgörande skydds- och riskfaktorer för att ens egna barn kommer börja anvÀnda detta.Syfte: syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förÀldrars perspektiv pÄ och kunskaper om cannabis i Bodens kommun. Metod: för att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av öppna semistrukturerade intervjuer med totalt sju personer. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserats genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: generellt hade förÀldrarna dÄlig kunskap om cannabis, de visste vad det var men kunde intevidareutveckla riskerna av ett anvÀndande av drogen.

Bakgrund:Patienter med kronisk njursvikt i slutstadiet behöver dialysbehandling för att överleva. De behöver vÀlja en behandling som passar deras livssituation. Hemhemodialys har ökat som behandlingsform. Sjuksköterskan som arbetar pÄ en dialysavdelning, möter patienter som Àr i behov av stöd och information. Det Àr viktigt att sjuksköterskan kan ge en trovÀrdig information om de olika dialysformerna.

I denna studie har jag undersökt hur musiklÀrare och lÀromedel i musik ser pÄ musikteorin i undervisningen för elever i Är 1-5. Jag har granskat lÀromedel och intervjuat lÀrare för att ta reda pÄ vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men Àven i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklÀrarna gett mig synpunkter pÄ de lÀromedel jag granskat.Jag har förstÄtt att de intervjuade musiklÀrarna anser att det Àr vÀsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte fÄr ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklÀrarna, Àr ett Àmne dÀr eleverna framförallt ska ges tillfÀllen att skapa och musicera. GÀllande lÀromedlen har jag upptÀckt att de skriver om en lÄngt mer avancerad musikteori Àn vad lÀrarna lÀr ut.Under intervjuerna betonade samtliga lÀrare vikten av att omsÀtta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande.

Syfte: MÄlet med studien var att beskriva sjuksköterskans kunskaper för att identifiera, bedöma och agera vid olika smÀrttillstÄnd hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet var att sjuksköterskan kunde anvÀnda beteendeskalor som smÀrtskattningsinstrument. Observerbara uttryck som indikerade smÀrta var: ansiktsuttryck, verbala uttryck, kroppssprÄk, fysiologiska indikatorer och personens sinnesstÀmning.

Att drabbas av en stroke Àr inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan Àven ett slag för hela familjen. Det uppstÄr en förÀndring för familjen dÄ den sjuke ska ÄtergÄ till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll dÀr de tvingas fungera som vÄrdare, de mÄste hjÀlpa till med det som den drabbade inte sjÀlv klarar att utföra och livet mÄste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. VÄrt syfte var att studera familjens lidande dÄ en familjemedlem som fÄtt stroke ÄtergÄr till vardagen i hemmet.