Syftet med vÄr studie var att beskriva verksamma lÀrares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lÀrandeteorier sÀger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i Àmnet matematik. Studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lÀrare i LuleÄ kommun. Samtliga av de intervjuade lÀrarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försÀmrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försÀmring sedan mitten av 90-talet. Vad gÀller undervisningsmetoderna sÄ har hÀlften anvÀnt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Detta arbete behandlar Àmnet E-hÀlsa.Dess framtida funktion i hemmet, och dess assistans i brukarens dagliga liv.Med en fokus pÄ hur vÄrden kan förbÀttras genom att öka kÀnslan av trygghet och effektivisera hjÀlpmedlen,som kan komma att finnas i brukares hem.Arbetet tar upp olika IT baserade typer av hjÀlpmedel som redan finns pÄvissa stÀllen i vÄrden t.ex. Nattfriden tillsynskamera med anslutningsdekterande lampa, och söker en kompletterande cykel utav enheterna.Arbetet finner sin grund i regeringskansliets projekt lÄngsiktig efterfrÄgan pÄ vÀlfÀrdstjÀnst, ett projekt som utvecklats för att genomlysa vÄrdaperaturens skick. Samt söker perspektivet och eventuellt möjligheten att applicera resultaten iLaholms kommuns Àldreomsorg..

Barn blir ofta den part som förbises nÀr vÄld mellan nÀrstÄende rÄder i hemmet. Fokus lÀggs ofta pÄ kvinnan, den slagna, och mannen, vÄldsutövaren. Det Àr bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören nÀr det kommer till vÄld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trÀdde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rÀttsfall dÀr de utsatts för direkt vÄld eller har bevittnat vÄld av eller mot personer som stÄr dem nÀra. Syftet med de nya lagÀndringarna Àr att synliggöra och uppmÀrksamma de barn som bevittnat vÄld genom att kunna erbjuda en rÀttslig trygghet nÀr tryggheten i hemmet för lÀnge sedan har slutat att existera.Syftet med studien Àr att se hur dessa barn som bevittnat vÄld framstÀlls och gestaltas i olika dokument.

NÀr en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förÀndras hela livssituationen för de nÀrstÄende. För att kunna ge en individanpassad omvÄrdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krÀvs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de nÀrstÄende. Genom att fÄ en ökad förstÄelse och kunskap om de nÀrstÄendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de nÀrstÄendes behov och stödja dem i vÄrdarrollen. Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vÄrda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgÄr frÄn Lundman och Graneheims kvalitativa innehÄllsanalys dÀr tre sjÀlvbiografier granskas och analyseras.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur elevernas intresse till teknik pÄverkas av att aktivt arbeta kring elektricitetsrelaterad teknik. Synen pÄ aktivt lÀrande Àr baserat pÄ de litteraturstudier vi genomfört i vÄr bakgrund, samt Àven förankrat i skolans styrdokument. Undersökningen genomfördes under sju veckor med 21 elever i skolÄr fem. De mÀtmetoder som vi anvÀnde oss av var enkÀter och observationer. En enkÀt besvarades inför undersökningen och den andra vid sista lektionstillfÀllet.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur skolkuratorer uppmÀrksammar barn som bevittnat vÄld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen pÄverkas av detta. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ metod och samlat in material frÄn respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn pÄverkas negativt av att bevittna vÄld i hemmet, vilket visas genom inÄtagerande eller utÄtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvÀr. Resultatet frÄn respondenterna överensstÀmmer till stor del med forskningen gÀllande hur barnen visar att de inte mÄr bra samt hur de kan pÄverkas bÄde kort- och lÄngsiktigt.Slutsatserna för denna studie Àr att barnen oftast uppmÀrksammas av skolkuratorer genom att en lÀrare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehÀnvisning av barnen, för att de skall fÄ nödvÀndigt stöd och skydd.

Mobiltelefoner Àr nÄgot som nÀstan alla har tillgÄng till idag. Samtidigt ökar helatiden anvÀndningsomrÄdena pÄ just mobiltelefoner. Nya modeller kommer stÀndigtoch i takt med detta ökar Àven funktionaliteten av dem. Det Àr idag möjligt attutföra en rad andra saker Àn att endast ringa och skicka SMS med hjÀlp av sinmobiltelefon. Olika personer anvÀnder sina telefoner pÄ olika sÀtt, olika mycketoch till olika saker och detta har studerats pÄ en mÀngd olika sÀtt.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Syftet med enkÀtstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i Ärskurs 9. Ett frÄgeformulÀr delades ut till elever i Ärskurs 9 i en ort i nordöstra SkÄne. NÀr undersökningen genomfördes var 73 elever nÀrvarande och deltog frivilligt i studien. EnkÀten som eleverna fick besvara bestod av tvÄ delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan.