Sök:

Sökresultat:

275 Uppsatser om Västra brottet - Sida 9 av 19

Revisorns roll inom ekonomisk brottslighet: En analys av f?rv?ntningsgapet och revisorns f?rpliktelser

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

?...Àven den anhöriga fÄr dela pÄ gÀrningsmannens straff, men ute i samhÀllet istÀllet.? En kvalitativ innehÄllsanalys om anhöriga till vÄldsförbrytare.

VÄr studies syfte var att lyfta fram ett anhörigperspektiv pÄ tillvaron efter att nÄgon i dennesnÀrhet gjort sig skyldig till ett vÄldsbrott. Centralt för studien Àr de anhörigas upplevelser isamband med hÀndelsen.Resultat och analys byggde pÄ en konventionell innehÄllsanalys av tvÄ bloggar författade av tvÄmödrar vars söner begÄtt mord. I vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀttoch till stor del analyserat vÄrt material med hjÀlp av socialpsykologiska teorier.VÄrt resultat visade att de anhörigas livsvillkor försÀmras markant i samband med det begÄngnabrottet, frÀmst Àr det den psykiska hÀlsan som försÀmras men ocksÄ relationerna som denanhörige har. Studiens resultat visar Àven att de anhöriga fÄr nya roller i samband med detbegÄngna brottet, de Àr till exempel inte lÀngre bara mamma till en son utan nu ocksÄ ?mammatill en son pÄ anstalt?.

Fra?n vilja till genomfo?rande - Fo?ra?ndringar i arbetet med va?ld i na?ra relationer inom en stadsdelsfo?rvaltning

The aim of the study was to examine prerequisites for the changes that are taking place within working with Intimate Partner Violence in Va?stra Hisingen (a municipal district in Gothenburg, Sweden). My research questions concerned incentives for the new features, their practical consequences and prerequisites for implementation. The study has been performed by three focus group interviews with different parts of the organization represented. The work material has then been analyzed using Implementation Theory, Human Service Organization Theory and theories on breaking up.

En oanstÀndig frÀlsare : Marcella Althaus-Reids kristologi och Elisabeth Ohlson Wallins Ecce Homo

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Högsta domstolens hetsdoktrin, TillÀmpningen av 16 kap. 8 § brottsbalken

Uppsatsen redogör för brottet hets mot folkgrupp och dess relation till yttrandefriheten. Under senare Är har Högsta domstolens tillÀmpning av 16 kap. 8 § brottsbalken gjorts i ljuset av Europakonventionen. För att uppnÄ en konventionsenlig tillÀmpning har den svenska bestÀmmelsen tolkats mer restriktivt Àn vad dess förarbeten ger vid handen. Den rÀttsliga diskussionen har kretsat kring rekvisitet missaktning samt Europadomstolens begrepp hate speech.

Kontaktförbindningar pÄ rÀls : Undersökning av hur pinnlödning och borrning pÄverkar materialet i jÀrnvÀgsrÀls

Vid dragprovning av lödningar framkom att i mÄnga fall Àr kopparledningen svagare Àn sjÀlva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett omrÄde under pinnlödningarna. MedelvÀrdet pÄ martensitlinsens storlek berÀknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. PÄ grund av att grundmaterialet pÄverkas bör pinnlödningar sÀttas minst 10 mm frÄn varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken pÄ försÀmrad kvalitet med avseende pÄ lÀgre hÄllfasthet eller ökad martensitbildning.

Kontaktförbindningar pÄ rÀls : Undersökning av hur pinnlödning och borrning pÄverkar materialet i jÀrnvÀgsrÀls

Vid dragprovning av lödningar framkom att i mÄnga fall Àr kopparledningen svagare Àn sjÀlva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett omrÄde under pinnlödningarna. MedelvÀrdet pÄ martensitlinsens storlek berÀknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. PÄ grund av att grundmaterialet pÄverkas bör pinnlödningar sÀttas minst 10 mm frÄn varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken pÄ försÀmrad kvalitet med avseende pÄ lÀgre hÄllfasthet eller ökad martensitbildning.

"LRV-patienter Àr relativt normala medan LPT-patienter letar efter knivar" : - En studie om eventuella skillnader i interaktionen mellan personal och patient inom rÀttspsykiatrin

I Sverige finns idag en vÄrdform dÀr patienter som begÄtt brott under grav psykisk störning samvÄrdas med personer som har ett allvarligt sjÀlvskadebeteende. Dessa inrÀttningar mÄste dÄ förhÄlla sig till tvÄ olika vÄrdsÀtt. Vi vill dÀrför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vÄrdas med stöd av olika tvÄngsvÄrdslagar pÄ en rÀttspsykiatrisk avdelning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativt ansats dÀr vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rÀttspsykiatrin. Med hjÀlp av symbolisk interaktionism samt vÄrdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit frÄn intervjuerna.

Groomin - kontakt med barn i sexuellt syfte

Internet Àr idag en mötesplats för personer som söker kontakt med andra mÀnniskor. Men den ökade InternetanvÀndningen har Àven fört med sig en del negativa sidor. Sexuell grooming Àr nÄgot som har ökat i och med att Internet anvÀnds i större utstrÀckning av bÄde vuxna och barn. Grooming Àr ett begrepp som innebÀr att en vuxen person etablerar en kontakt med ett barn för att dÀrefter kunna begÄ sexuella övergrepp pÄ det barn som man har etablerat kontakten med.Denna uppsats utreder företeelsens förekomst och en heltÀckande analys görs av det nya brottet. För att Ästadkomma detta görs en genomgÄng av internationellrÀttsliga dokument som finns till skydd för barn.

Polismans gripande : NÀr griper polisen och pÄ vilka grunder

Polismans gripande Àr ett av de frihetsberövande tvÄngsmedlen som anvÀnds mot personer misstÀnka för brott. Gripande Àr en provisorisk ÄtgÀrd i avvaktan pÄ att gÀrningsmannen anhÄlls av Äklagaren. Gripande, som regleras i RÀttegÄngsbalkens 24 kapitel, beslutas av polisman pÄ plats. Reglerna för gripande varierar med hÀnsyn till brottet, den misstÀnkte och omstÀndigheter i övrigt. Syftet med arbetet Àr att fördjupa vÄra kunskaper för att att vi senare ute pÄ fÀltet ska kÀnna oss tryggare i gripandesituationer.

Brottsoffer : förvÀntningar och polisens faktiska agerande

Det första mötet mellan polisen och brottsoffret Àr viktigt, dels för den drabbades ÄterhÀmtningsprocess och polisens fortsatta utredning av brottet. Det finns flera olika typer av brottsoffer. Att offret upptrÀtt icke idealiskt fÄr inte leda till att de formella rÀttigheterna ÄsidosÀtts eller ifrÄgasÀtts frÄn polisens sida. I anslutning till ett brott har polisen vissa skyldigheter gentemot brottsoffret. Detta regleras i regeringsformen, polisförordningen och förundersökningskungörelsen och syftar till att brottsoffret ska fÄ veta vad som kommer att hÀnda och vad för stöd och hjÀlp som kan förordnas.

Upprepad utsatthet för brott. Skolinbrott i UmeÄ kommun : Problemets omfattning och förslag pÄ ÄtgÀrder

Detta arbete handlar om upprepad utsatthet för brott, vilket enkelt förklarat att vissa objekt eller personer utsÀtts för brott upprepade gÄnger under en viss tid. Det hÀr arbetet Àr inriktat pÄ skolor som utsÀtts för inbrott. Kan man förebygga upprepade inbrott mot skolor skulle uppemot 90 % av alla anmÀlda inbrott pÄ skolor som minst anmÀlt 2 st inbrott tidigare kunna förhindras. Ur brottsförebyggande syfte har man mycket att vinna pÄ genom att arbeta mot sÄ kallad viktimisering eftersom en stor del av alla anmÀlda brott Àr upprepade brott samt att insatserna kan sÀttas in mot en mindre grupp. Viktigt att tÀnka pÄ Àr att ÄtgÀrderna bör sÀttas in sÄ fort som möjligt efter brottet, dÄ risken Àr störst för upprepad utsatthet.

"Jag ska gÄ tre Är och dÄ mÄste det va nÄt jag trivs med!"

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

VÄldtÀktsbrotten över tiden: frÄn medeltid till idag, hur ser rÀtten pÄ kvinnan som vÄldtÀktsoffer?

Detta examensarbetes syfte Àr att belysa hur rÀttens syn pÄ kvinnan som offer för sexualbrott har sett ut frÄn tiden för landskapslagar till dagens lagstiftning. Arbetet Àr skrivet med en traditionell juridisk metod med en rÀttshistorisk framtoning. Endast kvinnan som offer för sexualbrott behandlas, trots att lagstiftningen idag Àr könsneutral. Grunden för den nya sexualbrottslagstiftningen Àr liksom tidigare att offret skall ha tvingats till samlag eller dÀrmed jÀmförlig sexuell handling. Detta tvÄng kan ha utövats genom misshandel eller genom hot om brottslig gÀrning.

DNA-register : heltÀckande eller inte?

Syftet med arbetet Àr att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltÀckande DNA-register skulle kunna innebÀra. Dagens lagstiftning innebÀr att DNA-prov fÄr tas pÄ alla som Àr skÀligen misstÀnkta för brott, Àven om det inte Àr nödvÀndigt för utredningen av brottet. LagÀndringen innebÀr dessutom att DNA-prov Àven skall fÄ tas pÄ personer som inte Àr skÀligen misstÀnkta för brott om syftet Àr att underlÀtta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fÀngelse. Ett heltÀckande register skulle innebÀra att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstÀnkta utan direkt kunna jÀmföra spÄr frÄn en brottsplats mot det heltÀckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gÄng har de som varit negativt instÀllda till ett heltÀckande register förutspÄtt att det skulle vara ett hot mot vÄr integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->