Detta examensarbetes syfte är att belysa hur rättens syn på kvinnan som offer för sexualbrott har sett ut från tiden för landskapslagar till dagens lagstiftning. Arbetet är skrivet med en traditionell juridisk metod med en rättshistorisk framtoning. Endast kvinnan som offer för sexualbrott behandlas, trots att lagstiftningen idag är könsneutral. Grunden för den nya sexualbrottslagstiftningen är liksom tidigare att offret skall ha tvingats till samlag eller därmed jämförlig sexuell handling. Detta tvång kan ha utövats genom misshandel eller genom hot om brottslig gärning.

Syftet med arbetet är att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltäckande DNA-register skulle kunna innebära. Dagens lagstiftning innebär att DNA-prov får tas på alla som är skäligen misstänkta för brott, även om det inte är nödvändigt för utredningen av brottet. Lagändringen innebär dessutom att DNA-prov även skall få tas på personer som inte är skäligen misstänkta för brott om syftet är att underlätta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fängelse. Ett heltäckande register skulle innebära att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstänkta utan direkt kunna jämföra spår från en brottsplats mot det heltäckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gång har de som varit negativt inställda till ett heltäckande register förutspått att det skulle vara ett hot mot vår integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Sexuella övergrepp är det mest integritetskränkande brottet som en människa kan utsättas för. Sjuksköterskor kommer att stöta på patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp eftersom det är ett växande samhällsproblem. Syftet med litteraturstudien var att belysa vanliga reaktioner samt sjuksköterskans förhållningssätt till vuxna individer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Resultatet delades in i tre teman: reaktioner, sjuksköterskans förhållningssätt och att komma tillbaka efter sexuella övergrepp. Alla människor är olika och får olika reaktioner, dock är de vanligaste reaktionerna efter sexuella övergrepp att känna skam och skuld, ångest och flashbacks.

Förenklade utredningar enligt 23 kap. 22 § Rättegångsbalken är komplexa så till vida att det inte räcker med att läsa lagtexten för att förstå hur förfarandet fungerar. För att en polisman skall kunna ta initiativ till en förenklad utredning så krävs det att han förstår, hanterar och tar i beaktning juridiska tolkningar. Man måste alltså läsa förarbeten, kommentarer till paragrafen och olika instansers tolkningar av paragrafen för att kunna få en förståelse för hur man skall handskas med det förenklade utredningsförfarandet på ett effektivt sätt utan att tumma på rättssäkerheten för den misstänkte. Nedan har vi valt ut tre juridiska områden (tillräckliga skäl, brott som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter och rättssäkerhetsaspekter för den misstänkte) att problematisera och på så sätt bidra till en förståelse till hur de kan användas vid utredningar enligt 23 kap.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa den problematik som dagens polis i yttre tjänst kan komma att ställas inför och under vilka förhållanden denne har att fatta sitt kanske livs svåraste beslut, att verka med sitt vapen mot en annan människa. Bakgrunden till vårt arbete och det som väckt vårt intresse för ämnet är de olika situationer vi ställts inför under de vapenlektioner och övningar vi erfarit under vår tid på Polisutbildningen vid Umeå universitet. Dessa har fått oss att reflektera över de lagar som styr polisens vapenanvändning och ställa oss frågan om en 40 år gammal lagstiftning följt med i tiden och i samhällsutvecklingen? Detta med tanke på det allt hårdare klimat som polisen riskerar att möta. Vår uppfattning är att den inte har det samt att den är komplicerad och svår att applicera i en verklig händelse.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Skälig misstanke är ett beviskrav som används inom svensk lagstiftning och är en förutsättning för att få tillgripa tvångsmedel. Dock är det ett beviskrav som kanske inte är allt för enkelt att överblicka. Vår rapport har fokuserat på att redogöra för hur skälig misstanke vid narkotikabrott ska tolkas. Vi har också undersökt om det föreligger någon skillnad i bedömningen mellan poliser om en person ska anses som skäligen misstänkt. I rapporten har vi studerat litteratur och JO-avgöranden för att få en djupare förståelse för hur skälig misstanke ska tolkas.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Carl Gustav Jung started to write his Black books, in which he saw himself analyzing unconscious fantasies, during the same time that he leaved the psychoanalytical movement and broke off his personal relations with Sigmund Freud. This thesis sees the interpretation of these books through a wider contextualization. The purpose is to contribute to the understanding of the breakup between the two. The therapeutic work will be highlighted where the black books will be seen through the lens of three of Jung?s more known patients as well as through the interest in mythology and fantasy that Jung showed during this time.

Syftet med arbetet är att belysa problematiken kring DNA som ett bevisinstrument, hur de olika analysformerna går till samt att påvisa vikten av att även polispersonal i yttre tjänst förstår hur och varför det är så viktigt att det tillvaratas på rätt sätt. Det finns mycket litteratur om DNA och jag har försökt begränsa mitt material till de delar som kan intressera poliser. Jag har även försökt att förklara DNA på ett så lätt sätt som möjligt för att den som inte är så bevandrad i biologi skall kunna förstå ett ändå mycket komplext ämne. Företrädelsevis har jag använt mig av skriftlig litteratur i form av handböcker för kriminaltekniker, föreläsningsanteckningar från Rättsmedicin för Jurister och sökningar på Internet ex. SKL?s hemsida.

I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Bilsäkerhet är en viktig fråga i dagens samhälle. Det enklaste sättet att skydda sig vid en bilfärd är genom att använda säkerhetsbälte. En säkerhetsbältesrulle är uppbyggd av flera olika komponenter, en av dessa kallas torque tube som tar energi när kroppen fångas upp av bältet vid en eventuell kollison. Säkerhetsbältet ska skydda passagerarna i bilen i många år och vid olika temperaturer. Torque tuben är i detta fall gjuten i en zinklegering som heter Zamak5 som förändrar sina materialegenskaper i åldrat och kylt tillstånd.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Medling innebär att gärningsman och brottsoffer träffas för att tillsammans samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshändelse och dess verkningar i framtiden. Båda parterna får en central roll där de får återge sin version av händelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som används är både svenska och utländska studier som behandlar ämnet. Rapporten bygger också på två intervjuer med medlingssamordnare i Sverige.