För att SSAB ska kunna rekommendera rätt slitplåt till rätt applikation utför företaget omfattande slitageanalyser som innebär provtagning och analys av bergmaterial. Den egenutvecklade programvaran ?Wear Calc? används för att beräkna relativt slitage och relativ livslängd för en viss plåt i en viss situation. Genom att jämföra olika plåtar fås skillnaden i livslängd mellan plåtarna. Examensarbetet utfördes på uppdrag av SSAB Oxelösund AB och syftar till att ytterligare stärka säkerheten och ge högre representativitet i slitageanalyserna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur homosexuella män konstruerar föräldraskap i ett samhälle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberättelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för föräldrar oberoende av kön och sexuell orientering.Frågeställningarna är:Hur konstruerar homosexuella män föräldraskap i förhållande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhåller sig homosexuella män till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mäns föräldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgångspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet består av sju semistrukturerade intervjuer med åtta homosexuella fäder.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar.

Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige ökat oavbrutet. Dessa barn utgör en särskilt utsatt grupp varpå det finns särskilda bestämmelser inom såväl internationell som nationell rätt genom vilka ensamkommande barn tillskrivs rätt till ett mer omfattande stöd genom hela asylprocessen, vid sitt mottagande samt fortsatta vistelse här i landet än asylsökande vuxna. Detta skyddsnät är reglerat utifrån 18-årsgränsen, vilken således spelar en avgörande roll för de ensamkommande barnen vad gäller deras möjligheter till uppehållstillstånd och integration i det svenska samhället.Majoriteten av de barn som kommer ensamma till Sverige har inga identitetshandlingar med sig och uppger att de är mellan 15 och 17 år. Att identitetshandlingar saknas innebär att det i många fall kan vara svårt att avgöra huruvida den ålder som den asylsökande uppger är korrekt. När det föreligger tvivel om den sökandes ålder skall Migrationsverket utföra en åldersbedömning av sökanden.

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling.Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhället ofta står utan arbete, eller är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss på de invandrade akademiker som väl har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sådant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna är gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak från Iran, och två med företrädare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver särskilt stöd på gymnasienivå. Jag valde att belysa frågor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framväxt av den svenska skolan med påverkan av samhället och de förändringar som sker. En del gestaltade förändringen i samhällssynen kring elever med särskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av särskilt stöd samt begreppet en skola för alla. Här återgavs även vilka normativa krav som ställs på skolledare och hur ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som använts för empirisk insamling är den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit två skolledare på två olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som väldigt viktig i verksamheten för både elever, lärare och rektorer.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

Bakgrund:                      I takt med att företagen mer och mer har börjat fokusera på aktieägarvärde och ägarstyrning har nya normativa ekonomistyrningsfunktioner som värdebaserad styrning vuxit fram. Därmed är det intressant att undersöka hur svenska familjeföretag av olika karaktärer upplever denna trend och huruvida det överensstämmer med ett aktieägarorienterat synsätt. Syfte:                                 Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilken uppfattning svenska noterade och onoterade familjeföretag har på värdebaserad styrning och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Vidare syftar uppsatsen att beskriva och förklara huruvida sådana verksamheter upplever att värdebaserad styrning kan användas som ett styrningsverktyg för att definiera och säkerställa aktieägarvärde.Metod:Jag har genomfört sex stycken intervjustudier med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig huvudsakligen på data från både personliga intervjuer och telefonintervjuer men även sekundär data från hemsidor, årsredovisningar och bekräftade teorier.Slutsatser:                        Studiens noterade och onoterade familjeföretag upplever att deras värdeskapande processer stämmer väl överens med ett aktieägarorienterat synsätt. De påvisar alla att både finansiella och icke-finansiella målsättningar symboliserar verksamheternas aktieägarvärde vilket överensstämmer med varje familjs grundläggande värderingar och intressen för respektive verksamhet.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Föreliggande examensarbete syftar till att undersöka några pedagogers och elevers uppfattningar och erfarenheter av grammatikbegreppet, vad de tror att grammatik- undervisningen syftar till och vilka metoder i grammatikundervisningen som tillämpas. För att utveckla undervisningen är det viktigt att utvärdera och kvalitets- säkra arbetet varför även forskning bör tas i beaktning så de teoretiska utgångs- punkterna behandlar grammatik ur olika perspektiv och undervisningsmetoder kring grammatik. Den kvalitativa undersökning jag gjort består dels av öppna enkätfrågor till de sex medverkande svensklärarna (av vilka flertalet även undervisar i engelska) dels kvalitativa intervjuer av de tio medverkande eleverna som går i årskurs nio. Anledningen till att informanterna består av elever i årskurs nio är att de förmodas kunna reflektera över sina kunskaper och sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att pedagoger och elever har en i huvudsak  likvärdig syn på vad grammatik är.

Titel: Dags att abdikera Ers Dagstidning?Författare: Maria Gånheim och Jasmine YdestrandHandledare: Ingela WadbringKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs.Institutionen för journalistik och masskommunikation(JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet med vår studie är att analysera vilken betydelse den lokala dagstidningen kan ha i ungdomars vardagsliv och identitetsskapande.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av fokusgruppsintervjuer.Huvudresultat: Ungdomarna delar en överlag positiv bild till dagstidningen, men dessa åsikter ses som normativa då ungdomarna i större utsträckning väljer andra medier för att få nyheter och information. Tidningen används främst till att läsa om lokala nyheter, och är därför viktig för ungdomarna när de vill hålla sig uppdaterade om sin närmsta omgivning. Dock ses globala nyheter som viktigare pga. deras storlek, och eftersom att ungdomarna hellre tar del av andra medier för att få internationella nyheter spelar andra medier en större roll i deras vardagsliv.

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling.Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9.

Bakgrund: Den fysiska vårdmiljön karakteriseras av flera faktorer, som med hjälp av sinnenas tolkning påverkar vårdtagare både fysiologiskt som psykologiskt. Inom omvårdnad finns teoretiska beskrivningar av vårdmiljöbegreppet samt normativa antaganden om att sjuksköterskor bör och kan ta till vara på den fysiska miljöns helande möjligheter i syfte att främja välbefinnande och hälsa hos vårdtagare. Det är därför av vikt att undersöka vilken kunskapsbaserad grund som finns inom området vårdmiljö och dess betydelser för vårdtagare. Syfte: Att explorera vilka betydelser interventioner i den fysiska vårdmiljön har för vårdtagare. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserat på åtta vetenskapliga artiklar som beskriver betydelser av olika typer av miljöinterventioner för vårdtagare.