Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier.

AbstractThis research is about how some swedish teachers in high school choose literature in schools. The purpose is to underline the reasons for how some teachers think about selection, canon, classic and contemporary literature. Two survey methods were used to find the answers, wich consisted of interviews and questionnaires. The letter methods was used to obtain informations about student´s views on literature.Previous research shows that there are different opinions in what kind of literature the pupils should read in school. The results of literature, questionnaires and interviews also showed that the underlying reasons for the choice of literature, varied among those interviewed further forward ofthe students also prefer to read books during lessons, and that they prefer reading books by popular contemporary writers..

The aim of this master?s thesis is to explore concert institutions? informative texts prior to upcoming concerts ? texts in promotional materials and descriptive texts in programme papers. The thesis is carried out from a critical discourse analytical perspective. The discourse analysis is focusing on finding the texts? messages and it asks the question: To whom are these texts addressed? Theoretical support is mainly taken from Foucault?s theory about the relation between power and knowledge.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Denna undersökning tar sin utgåmgspunkt i det förlag som folkpartisten Cecilia Wikström lade sommaren 2006 om att införa en litterär kanon, obligatorisk skönlitteratur, i skolundervisningen. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med svensklärare på gymnasiet. Syftet är att se om det finns någon skillnad i det förhållningssätt läraren har i sitt urval av skönlitteratur, beroende på vilka elever det är som ska undervisas. Resultatet vi kom fram till är att det mångkulturella perspektivet inte är något som informanterna i vår undersökning tar någon hänsyn till när de väljer skönlitteratur, trots att Lpf 94 föreskriver att elever ska få ta del av det egna kulturarvet. Slutsatsen är att det förslag som Wikström (fp) lade om att införa en gemensam referensram inte är genomförbart om hänsyn samtidigt ska tas till alla enskilda individers kulturarv..

Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att mäta gymnasieelevers förkunskaper i historieämnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia är genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utläsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehållet i historieämnet. Därtill verkar det finnas en samsyn bland historielärarna om det centrala stoffet för historieämnet ? en tyst kanon.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter.

Med en mer globaliserad va?rld och mer homogena marknader har betydelsen fo?r marknadsanpassning pa? utla?ndsk marknad blivit alltmer ifra?gasatt. Vissa svenska modefo?retag har olika uppfattningar anga?ende detta da?r vissa anser att anpassning inte alls beho?vs da? modet a?r globalt medan andra anser att anpassning a?r ett ma?ste fo?r att na? framga?ng pa? den utla?ndska marknaden.Studien syftar till att studera i vilken ma?n anpassningens betydelse har i svenska modefo?retags marknadsstrategi da? va?rlden blivit mer globaliserad och marknader mer homogena. Fo?r att genomfo?ra studien har en kvalitativ studie genomga?tt i from av en flerfallsstudie med de svenska modefo?retagen; Odd Molly, Bjo?rn Borg och Hunky Dory.

The aim of this study is to investigate the view of literature that shines through in the Swedish curriculum for secondary school, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. The idea is that this view of literature becomes visible when analyzing the curriculum?s ways of legitimating the teaching of literature and its relation to the use of a literary canon. The analysis compares the phrases from the curriculum regarding the teaching of literature and compares these phrases with the various literary visions that earlier scholars advocate. Based on these comparisons, discussions are raised about the pros and cons of the curriculum's ways of legitimating the teaching of literature and its relation to the use of a literary canon.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig sjukdom och drabbar ungefär var tionde kvinna. Obehandlad endometrios kan medföra obehagliga symtom och kan i värsta fall leda till infertilitet och cancer. En tidig diagnossättning och behandling är därför av stor vikt. Tid till diagnos är i dagsläget flera år och kvinnorna upplever sig bli trivialiserade av sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrån analys av tio vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre framträdande teman om hur endometrios påverkar kvinnan livskvalitet.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

Synen på litteratur har under senare tid vidgats, då kanon har fått sällskap av nyutgiven litteratur. Skolor köper in klassuppsättningar av populärlitteratur i undervisningssyfte och tröskeln mellan "ett högt och ett lågt" är inte längre lika hög. Syftet med läsningen är bland annat att hjälpa elever att utveckla ett demokratiskt synsätt. Den här uppsatsen argumenterar för att populärlitteraturen borde få större plats i undervisningen i svenskämnet och med stöd i tidigare forskning analyseras Hungerspelen av Suzanne Collins utifrån det intersektionella perspektivet med fokus på köns- och klasstrukturer.                      Undersökningen visar att Hungerspelen innehåller flera viktiga faktorer som kan inkluderas i litteraturundervisningen, inte minst i utvecklandet av elevens demokratiska förhållningssätt och självinsikt. Ett av de huvudsakliga fynden rör Katniss rörlighet inom ramarna för Panems maktstrukturer och kan ses som en avgörande faktor för hennes klassresa och uppbrott med sin föreskrivna könsroll. .

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna.