Sök:

Sökresultat:

1991 Uppsatser om Västerćs stad - Sida 20 av 133

Ledning av implementering av ett nytt arbetssystem

Syftet Àr att med hjÀlp av fallet Stockholms stads hemtjÀnst analysera hur ledningen pÄ utförarnivÄ implementerar ett pÄtvingat arbetssystem.Studien Àr kvalitativ dÀr avsikten med studien Àr att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod anvÀnts. Den huvudsakliga datakÀllan Àr Ätta intervjuer med chefer pÄ olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förÀndringsmotstÄnd och förÀndringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjÀnsten Är 2014, nÄgot som har mött mycket motstÄnd av vÄrdbitrÀden. Detta har lagt press pÄ ledningen pÄ utförarnivÄ som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom Ätta stycken intervjuer med chefer frÄn olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstÄnd diskuterats.Studien har resulterat i en utvÀrdering av ledningsarbetet som till största delen pÄverkat utfallet av införandet av ParaGÄ i hemtjÀnsten.

FÀrg och klÀder som könsmarkör : En jÀmförande studie om hur pojkar och flickor vÀljer att markera kön inom sitt bildskapande

Syftet Àr att med hjÀlp av fallet Stockholms stads hemtjÀnst analysera hur ledningen pÄ utförarnivÄ implementerar ett pÄtvingat arbetssystem.Studien Àr kvalitativ dÀr avsikten med studien Àr att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod anvÀnts. Den huvudsakliga datakÀllan Àr Ätta intervjuer med chefer pÄ olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förÀndringsmotstÄnd och förÀndringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjÀnsten Är 2014, nÄgot som har mött mycket motstÄnd av vÄrdbitrÀden. Detta har lagt press pÄ ledningen pÄ utförarnivÄ som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom Ätta stycken intervjuer med chefer frÄn olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstÄnd diskuterats.Studien har resulterat i en utvÀrdering av ledningsarbetet som till största delen pÄverkat utfallet av införandet av ParaGÄ i hemtjÀnsten.

VÀrldens ansvarsfullaste land? En studie av den svenska statliga Corporate Social Responsibility policyn mellan 2000-2006, och tillÀmpning inom statligt Àgda företag

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

KOLLABORATIV KONSUMTION I NORRA DJURGA?RDSSTADEN : Hur den delande ekonomin kan bidra till ha?llbar stadsutveckling

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Åseda, en trist hĂ„la - eller?

Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och livsmiljö som finns dÀr. Att leva i en liten tÀtort Àr ett annat sÀtt Àn vad det Àr i staden eller pÄ den rena landsbygden.

Incitament mot korruption

Inledning: Sverige har under lÄng tid ansetts vara ett land med mycket lÄg nivÄ av korruption och har av andra lÀnder setts som ett föredöme. Dock har det pÄ senare Är varit ett ökande antal mutskandaler och korruptionshÀrvor i landet som har gjort att problemet med korruption debatterats flitigt bÄde av politiker och media. Göteborg Àr en av de kommuner som haft stora problem med korruption och under Ären 2010-2011 framkom det att flera tjÀnstemÀn i Göteborgs Stad sysslat med olika former av korruption. Ett av de omrÄden som Àr extra utsatt för korruption Àr upphandlingsenheterna dÄ de Ärligen handskas med stora summor pengar.Syfte: Med denna studie vill vi bidra till en ökad förstÄelse kring begreppet korruption genom att vidareutveckla tidigare forskares tankar om korruptionsgynnande incitament och istÀllet se pÄ vilka incitament som fÄr individer att avstÄ frÄn korruption, det vill sÀga vilka incitament som blir korruptionshÀmmande. Och vÄr forskningsfrÄga blev sÄledes följande;?Vilka incitament anser de tjÀnstemÀn som arbetar med offentlig upphandling i Göteborgs Stad, har stor inverkan i deras val om att inte utföra korrupta handlingar??Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi valt en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fem olika tjÀnstemÀn vid tre olika förvaltningar i Göteborgs Stad.

Kommunikationslösningar för vÀderdatainsamling

GÀvle stad och Högskolan i GÀvle vill av forskningssyfte och statistikföringssyfte sÀtta upp ett mÀtsystem för GÀvle stad som skulle bestÄ av 80st vÀderstationer. VÀderstationerna skulle sÀttas upp pÄ lyktstolpar som finns i GÀvle. I och med anvÀndningen av lyktstolpar Àr det lÀmpligt att anvÀnda dessa som strömkÀllan för drivandet av vÀderstationerna. Man vill veta vilken kommunikations lösning som lÀmpar sig bÀst samt hur man ska lösa strömtillförsel till vÀderstationerna. Genom utredning har man kommit fram till att GPRS kommunikationen Àr den lÀmpligaste kommunikationslösningen av skÀl som pris, monterings svÄrighet och hinder genom etern.Strömtillförseln beror pÄ gavleenergi det finns tvÄ sÀtt att lösa strömtillförsel pÄ antingen genom att anvÀnda sig av strömmen frÄn lyktstolparna som vÀderstationerna skulle vara uppsatta pÄ eller genom att anvÀnda solceller.

FotgÀngartrafik för en attraktiv stad

FotgĂ€ngare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock mĂ„nga fördelar att prioritera gĂ„ende: att gĂ„ Ă€r miljövĂ€nligt, ger motion och Ă€r ett transportsĂ€tt tillgĂ€ngligt för alla. MĂ„nga fotgĂ€ngare anses ofta vara ett bevis pĂ„ att en stad Ă€r attraktiv. Syftet med examensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om det stĂ€mmer, samt att undersöka hur stadskĂ€rnan attraherar fotgĂ€ngare. Slutligen ska ett förslag för LuleĂ„ centrum arbetas fram. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Örebro, VĂ€sterĂ„s och Karlstad. Om en stad Ă€r vĂ€l utformad vĂ€ljer fler mĂ€nniskor att uppehĂ„lla sig dĂ€r, inte bara för att de mĂ„ste utrĂ€tta nĂ„got Ă€rende utan Ă€ven för att de har lust till det.

Concrete - en mönsterkollektion för modetextilier

Mitt examensarbete bestÄr av en mönsterkollektion för modetextilier. Kollektionen bestÄr av sex mönster dÀr jag har anvÀnt digitaltryck och laserskÀrning pÄ olika typer av siden. Jag har hÀmtat inspiration till kollektionen frÄn mina intryck av London dÀr jag vistades i fyra mÄnader under hösten 2011. Med London som utgÄngspunkt har jag samlat bilder för att hitta en stÀmning att arbeta med. UtifrÄn bilderna valde jag tre ledord att basera min skissprocess pÄ, dvs.

AnstÀlldas FörvÀntningar av Inflytande ? Upplevelser vid en omorganisation

Intentionen med denna studie var att söka djupare förstÄelse för anstÀlldas upplevelser och förvÀntningar av inflytande vid en stor omorganisation. Studien bygger delvis vidare pÄ en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med organisatoriska förÀndringar inom Göteborgs stad. DÀr framkom flertalet faktorer som kan in- och pÄverka individens upplevelse av inflytande. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till dessa faktorer; förÀndring, ledarskap, attityder, kommunikation och inflytande. HÀrefter intervjuades fyra personer anstÀllda inom Göteborgs stad.

Station Bönered - om att skapa goda miljöer kring ett pendeltÄgspÄr

NÀr en stad vÀxer mÄste man ta stÀllning till hur det ska ske. Idag Àr biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spÄrbunden trafik och utbyggd pendeltÄgstrafik i regionen kunna innebÀra mer hÄllbara tranporter. En pendeltÄgsstation har ett relativt begrÀnsat omland och behöver för fullt utnyttjande bebyggas nÀra inpÄ. Den spÄrbundna trafiken kan dock innebÀra störningar och risker. Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan byggas ut kring en tÀnkt pendel­tÄgs­station.

Om hÄllbar stadsplanering i Sverige

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som hörs överallt idag. Men vad betyder det och vad Àr en hÄllbar stad? Som blivande landskapsarkitekt har jag blivit intresserad av vad jag kan göra i framtiden för att frÀmja en hÄllbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka min förstÄelse för hur planerare kan frÀmja utvecklandet av en hÄllbar stad samt att andra inom samma yrkesomrÄde skall kunna ta del av mina insikter. Jag har i denna uppsats fördjupat mig i hur svenska stÀder idag arbetar med hÄllbara lösningar med litteraturstudie som frÀmsta metod. Inledningsvis i uppsatsen, tas grundlÀggande mÄl, riktlinjer och regler upp för att ge en grund till följande redogörelser.

Studentguiden VÀsterÄs : En rapport om hur en studentguide produceras - frÄn uppdrag till leverans

VÄrt examensarbete har varit att producera en studentguide om VÀsterÄs tillföretaget VÀsterÄs & Company. VÀsterÄs & Company har i uppdrag attmarknadsföra VÀsterÄs MÀlarstaden till externa kunder som en attraktiv stad förföretagsetablering, boende, konferenser/kongresser, högskolestudier ochfritidsturism. VÀsterÄs & Company har producerat ett antal broschyrer som Àrriktade till olika mÄlgrupper.Syftet med vÄr studentguide Àr att den ska locka presumtiva studenter till VÀsterÄsstad men Àven innehÄlla nyttiga fakta för nyinflyttade studenter.För att uppnÄ bÀsta resultat med vÄr studentguide har riktlinjerna iinformationsdesign anvÀnts. Vi har under arbetets gÄng anvÀnt oss av RunePetterssons modell ?2001, sid.51-55FrÄn uppdrag till leverans ? en kreativ process? (Pettersson).Vid insamling av material och vid utformning av broschyren har vi vÀnt oss tillvÄr mÄlgrupp.

Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 Är (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del pÄ kÀllor som Ärsredogörelser för lÀroverket och kyrkorÄdsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förÀndringar har Àgt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade Àmnet utvecklats sÄ att det fanns undervisning pÄ ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer Àn hÀlften av eleverna sÄng- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gÄnger mellan 1843 och 1939.

Attraktionskraft : En studie om Kalmar Slotts utvecklingspotential

Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmĂ„l och sevĂ€rdheter strĂ€cker sig frĂ„n Ystad i söder till Åre i norr. Det Ă€r allt frĂ„n nöjesparker och skidanlĂ€ggningar till natursköna omrĂ„den och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nĂ€mnare Ă€r att de lockar till sig ett stort antal mĂ€nniskor. BesöksmĂ„l har olika attraktionskrafter som attraherar turister. MĂ€nniskor reser bland annat för att nĂ„ personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->