Sökresultat:
989 Uppsatser om Väsentlig anknytning - Sida 9 av 66
Att vara konstnÀr i glesbygd : KonstnÀrer i Lessebo kommun frÄn 1950 till 2007.
I uppsatsen behandlas begreppet konstnÀr i glesbygd dÀr författaren har anvÀnt sig av enintervjuguide och en biografisk metod.Uppsatsens syfte Àr att presentera ett urval av konstnÀrer som en specialstudie.HÀr hÀvdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnÀrer och amatörerbesitter..
Text, textreklam och textliknade reklam ? Àr det nÄgon skillnad?
Titel: Text, textreklam och textliknade reklam ? Àr det nÄgon skillnad?Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria ArvidssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: VÄrterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, kÀllförteckning och bilagor)Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehÄllsförteckning, kÀllförteckningoch bilagor)Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress.Metod: Kvalitativa respondentintervjuerMaterial: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor.Huvudresultat: Studiens resultat visar pÄ att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas vÀldigt olika. Det framgÄr att det Àr vÀldigt svÄrt att ge ett tydligt svar pÄ vad som Àr redaktionell text respektive reklam. I det fall dÄ reklamen Àr tydligt mÀrkt, till exempel helsidesannonser dÀr det inte finns nÄgot redaktionellt innehÄll i anknytning, hade respondenterna inga svÄrigheter att urskilja det som reklam.
?DÄ blir det tre va? : En studie i hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sitt nyfödda barn före och strax efter förlossning
Den hÀr uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett förÀldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgÄr ifrÄn affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmÄgans framvÀxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 förÀldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 Är sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det Àr möjligt att avlÀsa förÀldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering ocksÄ uppstÄr i den dialog som paret har med varandra. Studien visar ocksÄ att det gÄr att se en skillnad mellan olika familjer.NÀr en förÀlder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhÄgor och bli lyssnade pÄ av den andra förÀldern ev. Àven fÄ bekrÀftelse sÄ ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregÄr kommentarer om mentala tillstÄnd/mentalisering . Forskning visar pÄ sambandet mellan trygg anknytning och att förÀldrar tillskriver sina barn egna kÀnslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre vÀrld i ?mental states?. Studien som helhet visar pÄ vikten av att stödja förÀldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .
Det Àr som ett Àktenskap - det krÀver underhÄll för att fungera : En uppsats om kommunikation som en lÀrandeprocess och om vÀrdegrundens betydelse för kommunikationen mellan LFV och interkontinentala flygbolag
Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. Ă
ttioÄtta försökspersoner deltog i enkÀt studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nÄgon diagnos, i enkÀten fick de svara pÄ 293 pÄstÄenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktÀrsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.
Andra Avenyn. Omskriven eller nedskriven?
Titel: Andra Avenyn ? Omskrivet eller nedskrivet?Författare: Alexandra Bengtsson & Patrik LindbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Marie GrusellSidantal: 68 sidor, inklusive bilagorSyfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur dagspressen har skildrat Andra Avenyn som en nöjesnyhet.Metod: En kvantitativ kartlÀggning och en kvalitativ textanalysMaterial: 12 artiklar frÄn Aftonbladet, Göteborgs-Posten,Göteborgs Tidningen och Svenska DagbladetHuvudresultat: UtifrÄn vÄrt resultat har vi kunnat dra slutsatser om vad som utmÀrker en nöjesnyhet om Andra Avenyn. Vi har setttydliga tendenser till att den ofta berör en kÀnd person. Vi har Àven sett bÄde positiva och negativa inslag. Den har inte berört personers privatliv i den utstrÀckning viförvÀntat oss.
En rÀttsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhter att lÀmna ekonomiskt bidrag till MÀlardalens högskola
SammanfattningDetta Àr en rÀttsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhet att lÀmna ekonomiskt bidrag till MÀlardalens högskola. Syftet Àr att utreda huruvida kommunallagen medger att en kommun lÀmnar ekonomiskt bidrag till en högskola med staten som huvudman. Sveriges kommuner har en viss sjÀlvbestÀmmanderÀtt som Àr lagstadgad, dock sÀtter kommunallagen 2:1 grÀnser för vilka angelÀgenheter en kommun fÄr engagera sig i. Paragrafen stÀller krav pÄ att det finns allmÀnintresse hos kommunmedborgarna för att kommunen ska kunna engagera sig i angelÀgenheten, att det finns en anknytning till kommunens omrÄde och medlemmar, samt att det Àr en angelÀgenhet som inte ankommer pÄ nÄgon annan att sköta. I uppsatsen visas Eskilstuna kommuns ekonomiska bidrag till MÀlardalens högskola och dessa jÀmförs med gÀllande rÀttspraxis genom ekonomiska berÀkningar.
Managers' perceptions of their leadership related to motivation in SkÄne University
3
Sammandrag
Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom SkÄnes universitetssjukhus? NivÄ: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson UtgivningsÄr: 2012 Handledare: Jonas Lundsten
DÄ tidigare forskning inte fokuserat sÄ mycket pÄ ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna pÄ SkÄnes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrÄgor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen Àr att, med utgÄngspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anstÀllda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och Ätta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstÄende gemensamma mönster. VÄr studie visar pÄ att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmÄl som satts upp.
Sponsring : Avdragsproblematiken
Sponsring Àr ett relativt nytt sÀtt för marknadsföring som genom Ären har blivit allt vanligare för företag att anvÀnda sig av. Idag Àr det ett av de mest anvÀnda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen sÀrskild reglering av avdragsrÀtten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel Àr vÀldigt allmÀnt skriven vilket medfört att rÀttsfall stÄr för den huvudsakliga regleringen pÄ omrÄdet.Utgifter för sponsring har i rÀttspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader.
Hundar som hjÀlpmedel i vÄrd och terapi. En studie om djur som hjÀlpmedel i behandlingsarbete.
Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus pÄ hundar, anvÀnds som
hjÀlpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter anvÀndningen av hundar anses ha. Vi
fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjÀlpmedel samt studerade ett
exempel pÄ ett behandlingshem dÀr hundar anvÀnds i vÄrd- och terapisyfte. Genom en
litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fÄtt svar pÄ följande
frÄgestÀllningar: Hur kan hundar anvÀndas som hjÀlpmedel i behandlingsarbete och vilka
arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan anvÀndningen av hundar
som ett hjÀlpmedel i vÄrd- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vÄrd- och
terapihund? Hur anvÀnds hundar pÄ en missbruksinstitution för Àldre mÀn? Resultatet
pekar pÄ att hundar kan anvÀndas i vÄrd- och terapisyfte genom anvÀndning av de
metoder som finns, det vill sÀga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy
samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vÄrd- och
terapihund Àr att den trÀnas pÄ adekvat sÀtt, har ett bra temperament samt har en
hundförare som ser till klientens och hundens bÀsta.
Men vadÄ, pappa nu? : pappans upplevelse av att ha ett för tidigt fött barn pÄ neonatalavdelning
BakgrundEtt barn som föds före pÄbörjad graviditetsvecka 37 rÀknas som för tidigt född och det kan dÄ bli aktuellt att barnet vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. Inom neonatalvÄrden ses förÀldrarna som den viktigaste resursen i omvÄrdnaden av barnet och deras medverkan Àr avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vÀnja sig vid tanken pÄ sitt framtida förÀldraskap. NÀr ett barn föds tidigare Àn berÀknat kan dÀrför förÀldrarna kÀnna stress och oro över att snabbare Àn vÀntat kastas in i sina förÀldraroller. SjukvÄrdspersonalen pÄ neonatalavdelningen ska sörja för sÄvÀl mammans som pappans delaktighet i omvÄrdnaden, vilket kan ske genom att introducera kÀnguruvÄrd samt ge stöd och information i den kris som förÀldraparet gÄr igenom.
Alignment - Ett strukturerat arbetsÀtt för att uppnÄ riktning i sina IS/IT-satsningar
Syftet med studien Àr att beskriva hur smÄ verksamheter kan skapa riktning pÄ förÀndring genom sina IS/IT-satsningar i ett steg mot att utveckla en IS/IT-strategi. DÄ smÄ organisationer ofta saknar formulerade strategidokument och nÄgon specifikt ansvarig för IT tenderar investeringar att vara impulsiva och brista i anknytning till verksamhetsstrategin. En sÄdan anknytning brukar benÀmnas alignment, vilket kan skapa riktning för framtida IS/IT-satsningar.Genom en fallstudie av en liten organisation med mycket av denna problematik utfördes semistrukturerade intervjuer pÄ ledningsnivÄ inriktade mot företagets marknadsförings- och försÀljningsaspekter pÄ deras hemsida för att vidare applicera ett egenskapat analytiskt ramverk pÄ fallet. Ramverket skapar en utgÄngspunkt utifrÄn vÀrdekedjan för att vidare genom en SWOT-analys utlÀsa styrkor och svagheter för att formulera den strategiska positionen och definiera kritiska aspekter. Genom att undersöka de kritiska aspekterna kan IS/IT-satsningar stÀllas i kontext mot den strategiska positionen för att skapa en grund för att ta fram förbÀttringsförslag utifrÄn de glapp som uppstÄr.I studien har vi kunnat konstatera att det finns skillnader i uppfattning mellan verksamhetens strategiska stÀllningstaganden och vad som faktiskt presenteras i form av IT och vi menar dÀrför att vÄrt analytiska ramverk hjÀlpt oss hitta aspekter som bör arbetas med för att skapa en enhetlig syn mellan verksamhet och IT.Det analytiska ramverket Àr ett förslag pÄ ett strukturerat arbetssÀtt för att uppnÄ alignment i sina IS/IT-satsningar ur ett kontinuerligt förÀndringsperspektiv..
Resan som distinktion : En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan
Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.
Mindful parents ? happy kids? En studie om sinnesnÀrvaro och förÀldraförmÄga
FörÀldraskap Àr en enorm utmaning och det finns ett stort behov av olika former av förÀldrastöd. Mindfulness har pÄ sistone fÄtt alltmer uppmÀrksamhet som en effektiv metod inom mÄnga terapeutiska och hÀlsofrÀmjande sammanhang. Jag frÄgade mig dÀrför om mindfulness skulle vara en metod och ett förhÄllningssÀtt som Àven kan frÀmja förÀldraförmÄgan. Syftet och frÄgestÀllningarna med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar, som praktiserade olika meditationsmetoder, upplevde hur mindfulness stödde deras förÀldraförmÄga, vad det för dem personligen betydde och vad det i praktiken innebar. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förÀldrar som praktiserade mindfulness i sitt förÀldraskap. Resultatet stÀmmer vÀl överens med forskningen om mindful parenting, mindful relating och betydelsen av förÀldrarnas mentaliseringsförmÄga för en trygg anknytning. Mindfulness visade sig vara ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar förÀldrarnas förhÄllande med sig sjÀlva och sina nÀrmaste.
För de levandes skull : En studie av SimrisgravfÀltet utifrÄn ett emotionellt perspektiv
Denna uppsats handlar om studier av jÀrnÄldersvapengravars vapen och föremÄl i Sverige. Syftet med uppsatsen Àr att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de efterlevande? Det som ocksÄ ska utredas Àr om man kan levandegöra det material och de mÀnniskor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremÄl ur ett mer emotionellt perspektiv..
FÄr jag lov att byta din blöja?
Barn idag spenderar en stor del av sitt dagliga liv pÄ förskolan. Förskolan Àr idag en del
av skolvÀsendet. Vi frÄgar oss hur detta pÄverkar de yngsta barnens omsorgsbehov och
deras behov av att knyta an och skapa trygga relationer. LÀroplanen för förskolan binder
ihop lÀrande och omsorg till en helhet och ger omsorgen en större roll. Trots detta sÄ har
det gjorts en tolkning av lÀroplanen, utifrÄn de yngsta barnens behov.