Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder.

Syftet med detta kandidatsarbete är att skapa en förståelse för vilka förutsättningar dagens samhällsplaneringsprocess står inför samt hur den ger uttryck i dagens samhällen. Det är även att undersöka processens aktörer och dess inflytande. Genom en litteraturstudie ges ett historiskt och teoretiskt perspektiv på svensk samhällsplanering. Uppsatsen belyser även vilka aktörerna är i planeringsprocessen samt medborgarnas roll. Genom en fallstudie studeras området Älvstaden i Göteborg som står inför stora förändringar där man valt att låta medborgarna medverka redan i ett tidigt stadie av processen i form av en omfattande medborgardialog. Resultatet av litteraturstudie samt fallstudie visar hur dagens samhällsplanering är ett maktspel mellan offentliga och privata aktörer. Även medborgarna har teoretiskt sett en roll i planeringsprocessen, men i praktiken upplevs denna ofta som begränsad..

Det svenska samhället har genomgått stora förändringar vilka också märks och kommer till uttryck i skolans värld. I takt med samhälleliga förändringar har också samlevnadsformerna förändrats. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i den svenska skolan arbetar med HBT-frågor i undervisningen. Särskilt fokus ligger på årskurserna 4-6 eftersom läroplanen anger vad som bör ingå i pedagogernas arbete i de olika ämnena i årskurs 4-6. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på huruvida undervisning och lärarens arbete samspelar med det som likabehandlingsplanen säger om förebyggande arbete mot mobbning av HBT-personer.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Denna rapport är en del av mitt examensprojekt och beskriver två praktiska projekt som jag genomförti kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag påbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i ämnet och angripa min utgångspunkt, Exponera, från två håll. Jag har under min studietid på Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit återkommande under studietiden och kändes därför som en spännande utgångsläge för exjobbet.Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gäller vår identitet och känslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och på hur vi väljer att visa upp de ting vi har i våra hem.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har på barns lärande och utveckling samt undersöka i vilken utsträckning några av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollärare. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Pedagogerna menar att det är i leken som barn utvecklar sitt lärande.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Uppsala kommuns medborgarvända beslutstexter står sig i förhållande till den klarspråksnorm som kommer till uttryck i Klarspråkstestet för beslut. Textanalyser är gjorda på 18 av kommunens beslutstexter, samt en besvärshänvisning. Beslutstexterna representerar fem av kommunens åtta uppdragskontor, och är skrivna av tio olika handläggare. Som analysverktyg har Klarspråkstestet för beslut använts. Undersökningen har visat att Uppsala kommuns medborgarvända beslutstexter, samt besvärshänvisning, överlag står sig bra i de avsnitt som rör textens rubriker, stycken och samband, meningar samt ord och fraser.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna..

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur på två plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur är uttryck för och vad processerna får för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartläggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna går att tillämpa på visuellauttryck utförs därefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. Också enjämförande analys görs för att se om instabila processer går att finna även inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall är en teaterföreställning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna återfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nätverkssamhällets strävan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna..

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förändrats på ett företag i samband med en organisationsförändring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att två valda teoretiska ramverk används, och att aspekter som tid och förändring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie på ett enskilt företag, där semistrukturerade intervjuer av anställda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bättre förståelse av organisationskultur kan erhållas när en kombination av två teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförändring har skett, där det både tas hänsyn till interna nivåer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förändringar gällande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförändringen har ägt rum. Studien kan sägas ha bidragit till en djupare förståelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet på olika sätt kan påverkas. .

 Knitting Big är ett undersökande examensarbete i textildesign med fokus på stickningens möjligheter och förmåga att skapa tredimensionalitet i relation till en möbel. Syftet var att få kunskap i stickningens möjligheter till volym samt att svara på frågeställningarna: Hur förändrar den strukturerade textilen intrycket av formen? Jag vill även ta reda på vad etablerade möbelföretag anser om trikåns möjligheter inom möbeltextil. Projektet har utformats i skolans tre trikåtekniker: handstickning/handmaskin, industriell rundstickning samt industriell flatstick. Under projektet har jag samarbetat med möbelföretaget Homeline.

Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.