Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre.Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades.

Syftet med studien avser undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten resonerar kring begreppet kritiskt reflekterande förhållningssätt och hur de ser på sin roll i relation till utrymmet för ett kritiskt reflekterande inom den organisation de verkar i. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- Vad innebär ett kritiskt reflekterande förhållningssätt för chefer?- Hur resonerar chefer kring sitt inflytande på utrymmet för ett kritiskt reflekterande förhållningssätt inom organisationen?- Hur bemöter chefer ett kritiskt reflekterande förhållningssätt hos sina medarbetare?Vi har använt oss av en kvalitativ metodstrategi med semi-strukturerade djupintervjuer, utifrån en abduktiv ansats. Resultaten har analyserats utifrån olika perspektiv på ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, teorier om organisationskultur och ledarskap samt tidigare forskning om reflektion inom socialtjänsten samt reflektion i relation till ledarskap. Av undersökningens resultat drar vi slutsatsen att chefernas syn på innebörden av ett kritiskt reflekterande förhållningssätt är relativt överensstämmande dem emellan, nämligen att förhållningssättet innebär reflektion och ifrågasättande utifrån olika perspektiv med strävan efter en helhetssyn.

Organisationer har olika strategier för särskiljning och konkurrenskraft där kultur, arv och tradition tillämpas på olika sätt för att profilera sig både mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar på lokal tradition återfinns inom de flesta sektorer, dock har få studier gjorts på medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida organisationer är således av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstå hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning på lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem.

Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt.

Denna uppsats behandlar ledningsgruppens syn på aktiviteter inom företagets värdekedja. Första syftet med uppsatsen var att identifiera, beskriva och jämföra vad olika personer inom ledningsgruppen har för uppfattning om var kundvärde skapas och hur kundvärdet kan ökas i framtiden. Det andra syftet var att beskriva och jämföra om synen på företagets konkurrensstrategi är lika bland personerna i ledningsgruppen inom samma företag. Teorin som vi använder var av en utvecklande och beskrivande karaktär om konkurrensstrategier, värdekedjan och hur kundvärde skapas. Undersökningen gjordes på två tillverkande företag där respektive ledningsgrupp intervjuades.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem.

Denna studie var inspirerad av ett projekt finansierat av VINNOVA där målet var att skapa en horisontell teknisk plattform för processindustrin som ska distribuera lösningar inom automation och processtyrning. Denna plattform skulle skapa värde genom att bidra till bättre systemunderhåll, en snabbare utvecklingscykel, mer effektiv utveckling av produkter, bättre dialog mellan parter av utvecklingsbehov och större valmöjligheter av leverantörer. Denna plattform skulle förhoppningsvis även minska trösklarna för inträde på marknaden för små leverantörer.Syftet med denna studie var därför att få en djupare förståelse för hur företag inom processindustrin ser på implementeringen av en e-marknadsplats. Detta genomfördes genom att beskriva de teoretiska framgångsfaktorer som finns för en framgångsrik e-marknadsplats, det mervärde som aktörer på en e-marknadsplats erhåller genom att delta och sedan jämföra dessa med verkligheten i en fallstudie.I fallstudien intervjuades två företag från processindustrin; ett företag inom gruvbranschen och ett inom pappersmassabranschen. Studiens resultat visar att det mellan två företag inom processindustrin kan finnas en tydlig diskrepans på hur man ser på ett deltagande i en e-marknadsplats.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

Arbete och hälsa är centrala ämnen i dagens samhälle och det ställs högre krav på anpassning och flexibilitet för människorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osäkerhet i samhället och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag på folkhälsan (Folkhälsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom området har visat att miljön på vår arbetsplats i hög grad kan påverka individens hälsa då en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och känsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress är viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta område. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har på medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Kvalitet inom omsorgsverksamhet i Sveriges kommuner påverkasbl.a. av både lagar och förordningar samt ekonomiska resurser.Kvalitet kan dessutom ses ur många perspektiv t.ex. personalensupplevelse eller brukarnas upplevelse. Dessutom kankommunikationen både vertikalt och horisontellt mellanpersonalgrupper inom organisationen påverka verksamhetens olikakvalitetsområden. Syftet med denna studie var främst att undersökahur olika personalgrupper i en vårdorganisation uppfattade brukarnasupplevelse av vårdkvalitet men också att jämföra dessa föreställningarmed brukarnas faktiska upplevelse av vårdkvalitet.

Inom hospitalitybranschen är det mötet mellan gäst och personal som är i fokus. Det blir allt viktigare för organisationen att tillfredsställa gästen på ett emotionellt plan, utöver den grundläggande servicen. Forskning visar på att kulturen i organisationen påverkar personalens förhållningssätt till gästen, och att ett gott värdskap kan bidra till gästnöjdhet och lojalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur organisationskulturen påverkar värdskapet mot gästen inom hospitalitybranschen.Uppsatsen var en litteraturstudie som grundades på fem vetenskapliga artiklar vilka granskades, bearbetades och sammanfattades utifrån uppsatsens syfte. Resultatet av studien visade på att det inte är den fysiska produkten som är av störst värde för gästen, utan miljön och värdskapet runt omkring.

En företagsform som diskuterats och blivit allt mer etablerad under de senaste decennierna är nätverk. En utveckling startade då alternativa företagsstrukturer förändrades från en hierarkiskt uppbyggd organisationsstuktur till en mer decentraliserad sådan. På dagens marknad råder en allt hårdare konkurrens och anpassning krävs för att som enskilt företag kunna utvecklas och behålla sin plats på marknaden. Ett sätt att som företag bli starkare är att samarbeta med andra aktörer och genom detta arbetssätt komplettera varandra och ta del av betydelsefull kunskap och resurser.Syftet är med utgångspunkt i studiens valda teorier inom relationsmarknadsföring undersöka vad arbete enligt dessa teorier, alternativt ej arbete enligt dessa, skapar för effekter hos flygbolag inom en allians. Detta undersöks med applicering av flygbranschen, vilken är en bransch där många företag arbetar enligt en nätverksstruktur.

Examensarbetet är en studie om möjligheter med Byggnadsinformationsmodellering (BIM) inom fastighetsförvaltning. Olika fastighetsförvaltare och mjukvarutillverkare presenteras och ger sin syn på BIM. Begreppet BIM förklaras och dessutom ges några exempel på hur mjukvaror hanterar BIM-modeller. Viktiga slutsatser från arbetet är att mjukvarorna behöver förändras och anpassas till de olika kategorier av förvaltare som är aktuella, det kommer också krävas utbildning och information till dessa. Anledningen till det är att kunskapen om BIM idag är låg bland de flesta förvaltare..

Majoriteten av medelstora till stora verksamheter använder sig i dag av IT-system vars syfte är att stödja verksamheten vid t.ex. lagerhantering, fakturering och informationshantering. Ett sådant IT-system som används inom en affärskontext benämns ofta som ett affärssystem. För att kunna säkerställa att affärssystemet stödjer verksamhetsmålen bör det stödja de handlingar som existerar inom verksamheten.Ett affärssystem med dålig handlingsbarhet kommer få det svårt att stödja de processer som existerar inom verksamheten då dess användare kommer få det svårt att uppnå de mål som har satts av verksamheten. Metodmässig handlingsbarhet är därför ett väldigt viktigt perspektiv vid utvärdering och utveckling av affärssystem då det är helt avgörande gällande hur handlingsbart affärssystemet kommer bli för dem som arbetar samt den nytta det kommer bidra med till verksamheten.Syftet med uppsatsen har därför varit att fördjupa mig inom ämnet handlingsbarhet.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisväxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sångnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskådespelare har olika roller inom en pjäs har musiker olika roller inom en låt.Ett mål med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble då musikerna även medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestämde turordning för dem. I detförsta sångnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista består ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.