Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Detta är en teoretisk uppsats som jämför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt ägandeskap och statssuveränitet samt dessa teoretikers syn på relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehållet i ett antal olika litterära källor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lån som IMF ger till stater är villkorade med åtaganden som mottagarlandet måste uppfylla. Dessa villkor hänvisas ofta till som IMF conditioanlity. Statssuveränitet och nationellt ägandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begränsad till att gälla den ekonomiska politiken.

Lokalt inflytande och delaktighet i naturresursförvaltning och naturvård är något som fått alltmer uppmärksamhet under de senaste decennierna, vilket speglas i internationella konventioner och i initiativ för lokal delaktighet i naturvården. Utvecklingen av lokalt förankrade förvaltningsformer i skyddade områden kan ses som en del av en reaktion mot en expertorienterad naturvård som kännetecknats av centralstyrning och strikt bevarande av ?ursprunglig? natur. Samförvaltning är ett exempel på en mer deltagarorienterad styrform som innebär olika typer av partnerskap mellan statliga, regionala och lokala aktörer. Hur sådana lokala förvaltningsformer fungerar i praktiken är dock omdiskuterat.

Bakgrund: Till år 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer än fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igår i. Visit Swedens roll i projektet är att marknadsföra Sverige till målgrupper utomlands.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda målgrupper internationellt.Frågeställning:Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda målgrupper?Vilken kommunikation finns med målgrupperna?Hur arbetar Visit Sweden för att stärka Sveriges image hos resenärerna?Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder använts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av ämnet för att kunna svara på frågeställningarna. Intervjuer gjordes med representanter från Visit Sweden och Svenska Institutet.Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring.Slutsats: Visit Sweden definierar sina målgrupper utifrån analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rätt målgrupp.

Sammanfattning Den allt hårdare globala konkurrensen har på senare år tvingat företag att bli mer lean, ett begrepp som bland annat innefattar eliminering av icke värdeskapande aktiviteter, bemyndigande av arbetsstyrkan och just-in-time-produktion. Det är inte bara stora internationella bolag som känner av den ökade konkurrensen, utan även medelstora företag påverkas av vad som händer på ett internationellt plan. Det gäller därför att vara väl förberedd inför ökade hot från omvärlden för att inte förlora marknadsandelar. Många författare menar att ett lean-tänkande är det i särklass bästa sättet att se på och driva ett företag. Denna studie undersöker hur långt användandet av lean har kommit i svenska medelstora tillverkningsföretag.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn.

Under efterkrigstiden har den regionala tillväxten i industriländerna undergått en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbättring av infrastrukturen. Dessa båda områdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. När konjunkturen vände tillbaka och tillväxten tog fart igen var det däremot inte med samma starka stäv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker såsom energipriser, social reglering och regioners näringslivssammansättning.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,EKL 361, VT 2007.Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Petra AnderssonTitel: Vendor Managed Inventory ? vad får det för effekter? En jämförelsestudiemellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplexpå grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov ochönskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historisktsett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lagertill en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag närdet gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring.

Examensarbetet har skrivits med utgångspunkt i ett välkänt traditionellt tillverkande företag, vilket producerar bulkprodukter. Bulkföretaget är en stor aktör på såväl den svenska som den internationella business-to-business marknaden. Långsiktig tillväxt genom ständiga förbättringar har under de senaste åren varit en viktig del för företagets affärsverksamhet. Förutom det faktum att ideligen sträva mot att bli bättre finns även andra bakomliggande orsaker till det ständiga förbättringsarbetet, bland annat att kompensera för en årlig reell sjunkande prisnivå på de produkter som bulkföretaget producerar. Förbättringsarbetet har tillämpats utifrån ett introvert kostnadseffektivt synsätt, vilket har gjort bulkföretaget till experter på att göra saker rätt.

Standarder finns överallt omkring oss i samhället i form av t.ex. storleken på kreditkort, specifikationerna för GSM-nätet och gängningen på skruvar och muttrar. Då flera olika tekniska lösningar konkurreras ut till förmån för en dominerande teknik reduceras kostnader för produkter och tjänster eftersom likriktning leder till ett effektivare utnyttjande av resurser. På grund av den stora samordningsvinsten är standarder av yttersta vikt för ett väl fungerande samhälle. Dagens standardiseringslitteratur behandlar standarder som skapats genom consensus i officiella standardiseringsorgan eller av stora företag där marknadskrafterna bestämt den vinnande tekniken.

This thesis aims at examining to what extent a few, algorithmically very easily extractable document features can be used to classify electronic documents according to genre. A set of experiments is therefore carried out, using only 11 such simple features in an attempt to classify 84 documents belonging to electronic academic journals into three manually identified genres: table of contents, article, and review. The 11 features are also divided into three sets, containing metrics of words and sentences; punctuation marks; and URL links, respectively. The performance when using these sets of features is then measured with regard to classification accuracy, using a k-NN classifier, four different values of k (1, 3, 5, 7), and both leave-one-out and 10-fold cross-validation. Best results are achieved when using all three feature sets (i.e.