When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union.In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia.

Bakgrund: VarumÀrken förmedlar vissa vÀrden som tillfredsstÀller fysiska och psykiska behov, sÄ Àven lyxvarumÀrket. Lyx vittnar om framgÄng och lycka. Intresset för lyx Àr idag större Àn tidigare. Faktum Àr att den globala lyxmarknaden varje Är omsÀtter mer Àn Sveriges BNP. Syfte: Med utgÄngspunkt i antagandet att lyx uppfattas pÄ likartat sÀtt vÀrlden över, Àr syftet med uppsatsen att ur producentens perspektiv utreda om lyxvarumÀrken har nÄgra karakteristiska sÀrdrag samt undersöka om tillgÀngligheten kan antas ha nÄgra effekter pÄ lyxvarumÀrken.

Det svenska bistÄndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhÀllets roll i demokratiseringsprocesser har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste 15 Ären och Àr numera ett av de vanligaste fokusomrÄdena inom demokratibistÄnd. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det svenska demokratibistÄndet inriktat pÄ det civila samhÀllet och dess effekter och dess möjligheter att pÄverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvÀrderingar av olika projekt, vars syfte varit att stÀrka det civila samhÀllet, har bistÄndets egentliga effekter kunnat redovisas. De lÀnder som undersöks i denna uppsats Àr Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra lÀn-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och frÀmst i attityd- och beteendeförÀndringar pÄ individnivÄ hos de som varit inblandade i organisationer, men Àven bland vanliga medborgare.

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet Àr att pröva Michael Ross teori om förhÄllandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, pÄ en djupare nivÄ. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlÀgger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.VÄr slutsats Àr att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredstÀllde inte regimen befolkningens krav pÄ subvention av exempelvis brÀnsle och basmatvaror.

Denna studie prövar och utvecklar tvÄ dominerande teorier om civilsamhÀllets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhÀllet som en arena dÀr socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhÀllet som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhÀllet. Analysen bestÄr i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen pÄ de tvÄ teorikomplexen för att pröva och jÀmföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhÀllesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjÀlp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de anvÀnda teorierna utifrÄn hur vÀl de förmÄr svara mot ett fall i en icke vÀsterlÀndsk och odemokratisk kontext och pÄ sÄ sÀtt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begrÀnsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istÀllet en mer tillfredstÀllande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn pÄ civilsamhÀllet som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förÀndring.

SIDA?s relief work in Bosnia aims at making the country ready for a membership in the EU where the main focus lies in the creation of a sustainable state as well as liberalizing the market to create an increased economic cooperation between Bosnia and the rest of Europe. These ambitions are closely related to the neo-liberal theory of state building which aims at creating democratic societies in line with the western democracy model, with a liberal economy constituting its base. Despite generous financial aid, the democratic and economic development in Bosnia is moving very slowly and the ethnical tensions seem to grow despite international involvement in the country. The purpose of this study is to evaluate SIDA?s present relief work in Bosnia out of a peace perspective.

Den hÀr uppsatsen söker svaret pÄ vad som genererar hög kvinnorepresentation iparlamenten. Vi har valt att göra en kvantitativforskning av alla vÀrldens friademokratier som inledning, sedan en fallstudie av Sydafrika, Mongoliet ochGhana. Avslutningsvis följer en jÀmförande studie mellan dessa tre lÀnder, för attytterligare fördjupa vÄr forskning. Vi kommer med hjÀlp av vÄra analyser pÄvisaatt organisering av och nÀtverkande mellan kvinnor Àr den mest betydandevariabeln för att ett land ska kunna höja sin andel kvinnor i parlamentet..

This study focuses on the influence a user may have over his or her welfare service, personal assistance. A county, an assistance firm and a user cooperative are compared with the thesis that the organisation that surrounds the users shapes the possibilities the user have to influence his or her personal assistance. There are questions that try to answer if there are outspoken social goals within each organisation. Questions regarding influence of the user when she or he is choosing the assistance provider and the users possibility to influence and his or her power to decide who and when anyone works as an assistant are asked..

In my paper I have examined the United Nations role in the democratization of Kosovo. In order to complete this purpose I have asked two questions? How has the UN contributed to the democratization of Kosovo that has taken place so far?? What advantages and/or disadvantages has the UN presence in Kosovo had from a democratic perspective?The method I have used in my paper is a qualitative one, and more specified a qualitative text analysis. This means that I have examined a rather small number of sources, but in return I have analyzed these sources very carefully. In addition to the choice of a qualitative method I have used Robert A.

Titeln pÄ studien Àr "Skolans sjÀl - privat eller offentlig? En diskursanalys om skÀlen för grundskolan". Skolan Àr en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skÀl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgÄng över hur skÀlen för skolanförÀndrats frÄn och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste lÀroplanen Lpo 94, beskrivs. UtvÀrderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur lÀroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.

SammanfattningSyfte: Under de senaste Ären har medie- och kommunikationsforskare börjat tala om Internet som en revolutionerande kanal för de alternativa sociala rörelserna. Det finn's dock Àven forskare som varnar os's för att överdriva Internet's möjligheter att pÄverka attityder. Det Àr inte sjÀlvklart att Internet skulle öka intresset och deltagandet i demokratiska processer. Denna uppsat's syftar till att studera hur och i vilken utstrÀckning de olika kommunikativa funktionerna pÄ nÀtet anvÀnd's pÄ sex utvalda sociala rörelser's hemsidor. Dessutom diskutera's ifall det i dagen's nÀtverkssamhÀlle finn's en enhetlig rörelse som via Internet arbetar tillsamman's mot WTO och frihandel.Teori: Den teoretiska referensramen fungerar som vÀgledning till de centrala variablerna i informationssamhÀllet.

This thesis aims to examine when democratic consolidation took place in Costa Rica from a maximalistic perspective. The hypothesis is that it?s likely that the democracy was not consolidated as early as 1953 which would be the case if applying a minimalistic perspective. Linz and Stepan?s theory about democratic consolidation has been chosen as the theoretical framework of the thesis and the research has been conducted by using a qualitative text analysis.

Syftet med den hÀr studien Àr att studera sjÀlvmordet komparativt mellan Kyrkefalla i VÀstra Götaland och staden Linköping mellan Ären 1800-1921. Den hÀr tidsperioden var en mist sagt hÀndelserik period i svensk historia. Man gick mot en allt högre sekularisering, demokratisering samt en folkökning. SjÀlvmordet kom dessutom att avkriminaliseras 1864 vilket kan vara en av annledningarna till att allt fler sjÀlvmord uppmÀrksammas i kyrkböckerna. Vidae visar den hÀr studien att sjÀlvmordens frekvens tenderar att öka under tidens gÄng, bÄde i Kyrkefalla och i Linköping.

The aim of this essay is to investigate the situation for democracy in China. The study raises two main questions. They are as follows: Are there obstacles to a democratization process in China? and Are there openings when it comes to a gradual change for democratization in China? The theoretical framework consists of Robert A.DahlŽs Polyarchy theory, and in addition , five factors promoting democracy. Also the notion of an MDP-society (a modern, dynamic and pluralistic society) is looked upon.

Studiens syfte har varit att undersöka hur tvÄ gymnasieskolor med olika huvudmÀn arbetar med elevinflytandet och elevers pÄverkansmöjligheter och hur detta kan förhÄlla sig till begreppet en likvÀrdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med tvÄ rektorer och tvÄ elever pÄ skolorna. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har visat att skolorna gÄtt igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lÀrprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar pÄ olika sÀtt med elevinflytandet dÀr sÄvÀl formella och kollektiva som informella och individuella pÄverkanskanaler, anvÀnds för att sÀkerstÀlla elevinflytandet. Eleverna pÄ skolorna hade möjligheter att pÄverka liknande intresseomrÄden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frÄgor och menade att de kunde vara med och pÄverka och nÄ ett inflytande över skolan.