Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Att som anhörig vÄrda och leva tillsammans med en person döende i cancer som fÄr palliativ vÄrd i hemmet Àr bÄde givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vÄrdas i. Möjligheten att vÄrdas i det egna hemma, innebÀr att de sjukas sjÀlvbestÀmmande kan respekteras. Detta stÀller krav pÄ de anhöriga och de tar ett stort ansvar. DÀrför Àr det viktigt att de kÀnner sig sedda och fÄr de stöd de Àr i behov av.

Detta arbetes syfte Àr att fördjupa kunskapen om den mentala förberedelsens betydelse inför musikaliska framtrÀdanden bland konstmusikaliska blÄsmusiker. Genom att undersöka hur professionella musiker agerar mentalt före, under och efter konserter Àr avsikten att isolera framgÄngsrika tankemönster och mentala strategier. I sökandet efter tidigare forskning och böcker fann jag att inte mycket forskning bedrivits pÄ omrÄdet. Jag har lÀst och sammanfattat ett antal böcker om vad nervositet beror pÄ, samt olika mentala strategier för att hantera problematiken. DÀrefter har jag med kvalitativ intervju som metod intervjuat fyra professionella blÄsmusiker i den konstmusikaliska genren.Ingen av de intervjuade ansÄg sig anvÀnda nÄgra speciella mentala knep.

Sammanfattning Titel: Att vara eller inte vara ? en studie i hur kontroll pÄverkar projektledares situation och dagliga arbete professionella tjÀnsteföretag. Författare: Daniel Kelly, Henrik Lundgren,Sandra Malmgren Kategori: Magisteruppsats, 10 poÀng, Organisation Handledare Mats Alvesson Problem: Projekt i managementkonsultbranschen Àr ofta komplicerade. Varje projekt har sin unika karaktÀr och skapar nya situationer. Med hjÀlp av sin helhetsöverblick ska projektledaren styra och överblicka arbetet.

Denna uppsats syftar till att beskriva den metod som anvÀnds av professionella vid den psykosociala utredning som görs av Àgg- och spermadonatorer. Studiens syfte var att samla in kunskap och erfarenheter för att sammanstÀlla dessa till en metod. Uppsatsen har en deskriptiv ansats och syftar inte till att jÀmföra kunskap och erfarenheter. Studien görs pÄ uppdrag av Viveca Ekdahl Lindgren, enhetschef för kuratorerna pÄ Kvinnokliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att uppnÄ uppsatsens syfte utgick jag ifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Vilken metod anvÀnds vid den psykosociala utredningen av Àgg- och spermadonatorer?? Vad innebÀr det att vara donator?? Hur ser utredningsstrukturen ut?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med sex stycken expertintervjuer med professionella som arbetar med psykosocial utredning av Àgg- och spermadonatorer och det Àr dessa intervjuer som studiens resultat baserar sig pÄ.

Denna uppsats tar avstamp i den hÄrda kritik som revisionsbyrÄerna, och revisionsbranschen i allmÀnhet, har fÄtt under de senaste Ären. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lÀgger vid upprÀtthÄllandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker Àven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tvÄ olika karriÀrsteg pÄ revisionsbyrÄerna; partners och anstÀllda. Studien Àr en kvalitativ intervjuserie pÄ en av de fyra stora revisionsbyrÄerna i Sverige.Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyrÄernas har fÄtt ett ökat klientfokus och att revisorer lÀgger för stort fokus pÄ den egna byrÄns mÄl. Vi ser dock inget i vÄr undersökning som tyder pÄ att revisorers lojalitet till klienter eller byrÄn skulle vara starkare Àn upprÀtthÄllandet av det professionella oberoendet.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi Àr intresserade av Àr de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebÀra. FrÄgestÀllningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende pÄ (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehÄll samt pÄ (3) insatsens betydelse. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur handlÀggare inom socialtjÀnstens öppenvÄrd för vuxna mÀnniskor med missbruksproblematik upplever och beskriver brukarinflytande. I studien undersöktes de professionellas upplevelser av brukarinflytande i praktiken samt om de upplever att brukarinflytande fungerar eller ej. Studien utgick frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer gjordes med handlÀggare som arbetar inom socialtjÀnstens missbruksvÄrd. Resultatet tolkades utifrÄn empowermentteorin sÄ som den beskrivs av Ole Petter Askheim, Bengt Starrin och Robert Adams.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga förĂ€ldrar utifrĂ„n egna erfarenheter har upplevt sin skolgĂ„ng men Ă€ven hur ett Ă„terupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras pĂ„ elevernas egna livsberĂ€ttelser dĂ€r inte bara de direkt studierelaterade frĂ„gorna berörts, utan ocksĂ„ en del allmĂ€nmĂ€nskliga/sociala aspekter. Även tvĂ„ professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvĂ€gledare. Bemötandet frĂ„n skolans professionella har framstĂ„tt som viktigt eftersom detta pĂ„verkar elevernas sjĂ€lvbild och hĂ€rigenom ocksĂ„ elevens förutsĂ€ttningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhĂ€llets övriga insatser Ă€r mycket viktiga nĂ€r det handlar om att uppmĂ€rksamma denna elevgrupp och att erbjuda det sĂ€rskilda stöd den kan behöva..

Sjuksköterskor kommer i sitt arbete i kontakt med personer som har smittsamma sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid omvÄrdnaden av personer med smittsamma sjukdomar. Litteraturstudien baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att visa medmÀnsklighet och empati: Att vara trött, hjÀlplös, konfliktfylld och stigmatiserad: Att ha kunskap ger trygghet: Att utvecklas i arbetet och livet. Resultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor har en humanistisk mÀnniskosyn vid omvÄrdnaden av personer med smittsamma sjukdomar.

SmÀrta Àr vanligt förekommande bland mÀnniskor i samhÀllet. Flertalet av dessa smÀrtdrabbade tvekar att söka vÄrd och dÀrför blir mötet mellan vÄrdaren och den drabbade betydelsefullt. Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse för hur patienten med smÀrta upplever bemötandet av vÄrdaren. Det finns brister i omvÄrdnadsforskning inom detta omrÄde och dÀrför bör problemet fÄ mer uppmÀrksamhet. Som teoretisk referensram har Martinsens behovsteori anvÀnts, dÄ denna stÀmmer vÀl överens med hur patienten och vÄrdaren Àr i förhÄllande till varandra.

Bakgrund: I dag upplever mÄnga nÀrstÄende till personer med psykisk ohÀlsa svÄrigheter i att bli delaktiga i den professionella vÄrden. NÀrstÄende beskriver vÄrdpersonalen som ointresserade av att möta personer med psykisk ohÀlsa. Det beskrivs att vÄrdpersonal har negativt bemötande gentemot personer som söker vÄrd samt till nÀrstÄende. Syfte: Att beskriva upplevelser hos nÀrstÄende till personer med psykisk ohÀlsa i kontakten med den professionella vÄrden. Metod: Litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografier med analysförfarande utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna studie undersöker vilken potential det Balanserade Styrkortet har att förbÀttra kommunikationen mellan olika domÀner inom sjukvÄrden. VÄr utgÄngspunkt Àr Kouzes & Micos teori som beskriver sjukvÄrdsorganisationen som svÄrstyrd och uppsplittrad i tre domÀner: en professionell, en administrativ och en politisk. Det huvudsakliga materialet bestÄr av sex kvalitativa samtalsintervjuer. Fyra vid Paramedicinska avdelningen pÄ Ljungby Lasarett och tvÄ i ledningen för Landstinget Kronoberg.VÄrt resultat pekar pÄ att det Balanserade Styrkortet har en potential att öka informations- och kunskapsspridningen mellan olika nivÄer i sjukhusorganisationen, förbÀttra helhetssynen samt förbÀttra dialogen kring vision, strategi och mÄl. För att potentialen ska kunna realiseras krÀvs emellertid ett ihÄllande engagemang och kunskap om det Balanserade Styrkortet.

Konsultchefen Àr en nyckelperson pÄ bemanningsföretagen och arbetar med att matcha personer med rÀtt kompetens till de uppdrag som kommer in samt har arbetsgivaransvar för de anstÀllda konsulterna. Konsultchefens arbete innehÄller dÀrför ett stort mÄtt social interaktion som krÀver skapande och underhÄllande av mÄnga professionella relationer samtidigt. Syftet med uppsatsen var att belysa konsultchefens arbetssituation med sÀrskilt fokus pÄ vad som utmÀrkte denna sociala interaktion och de mÄnga professionella relationerna. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med fem konsultchefer pÄ tre bemanningsföretag och resultatet genomgick en tematisk analys. De tendenser som framkom var att den sociala interaktionen kÀnnetecknades av oförutsÀgbarhet, informations- och kommunikationssvÄrigheter samt av att anpassa sig och agera stöd.

Bakgrund: Internationell forskning pÄvisar att sjuksköterskans genuina omvÄrdnadsarbete försvÄras inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. KÀrnan i denna problematik Àr den tvetydighet som uppstÄr dÄ sjuksköterskan förvÀntas bedriva en etiskt grundad omvÄrdnad gentemot patienter som vÄrdas mot sin vilja. Forskning, sÀrskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gÀllande sjuksköterskors möjlighet att anvÀnda sin professionsspecifika kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillÀmpa sin professionella kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad pÄ tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rÀttspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.