För att upprÀtthÄlla vÄrd och omsorgens krav pÄ sÀkra och högkvalitativa verksamheter Àr samarbete mellan professioner en förutsÀttning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssÀtt för bÄde organisationens och brukarens bÀsta. Tidigare studier har dock visat att detta Àr lÄngt ifrÄn oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderomrÄdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrÄn professionsgrÀnser och informella hierarkier.

Studiens syfte var att fÄ djupare förstÄelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen pÄverkar barnets relationer och sjÀlvbild och detta har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör Àmnet och för att öka förstÄelsen för diagnosens pÄverkan grundades studiens analys pÄ tre olika perspektiv med fokus pÄ stÀmpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förÀndring i bÄde samhÀllet och skolsystemet vilket bidragit till en snÀvare syn pÄ vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker frÄn samhÀllets normer vilket kan innebÀra att barnet utesluts frÄn de sociala relationerna och blir stÀmplad.

Denna uppsats fokus ligger pÄ den praktik inom socialt arbete dÀr kategorier produceras, upprÀtthÄlls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom vÀlfÀrdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsÀttningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillÀmpats för att analysera hur respondenterna framstÀllt sina utsagor som trovÀrdiga och faktamÀssiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har anvÀnts som utgÄngspunkt för insamlandet av empiri, men Àven som ett sÀtt att försöka fÄnga in professionell hjÀlpverksamhets generella ambition att standardisera och sÀkra sitt arbetssÀtt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjÀlpare som aktivt anvÀnts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom Àven frÄn en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjÀlparna beskriver tvÄ olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nÀmligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser pÄ, vad ett kriminellt ungdomsgÀng betyder för den enskilde gÀngmedlemmen, Àven att fÄ större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. FrÄgestÀllningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgÀng har för pÄverkan pÄ den enskilde gÀngmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgÀng? Metoden vi anvÀnde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, tvÄ socialsekreterare, tvÄ behandlingspersonaler pÄ ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lÀrare pÄ en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgÀng eftersom de sökte en tillhörighet, bekrÀftelse, att bli nÄgon.

Sohlmér, A. ?LÄngt ifrÄn alla pedofiler Àr förövare. Och varför det Àr viktigt att veta. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoÀng.

VÀrlden genomgÄr ett skifte mot ett mer tjÀnsteorienterat samhÀlle och det intellektuella kapitalets vÀrdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets vÀrdeskapande. Forskare inom omrÄdet har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjÀnsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jÀmförelse mellan professionella tjÀnstebolag, varför denna studie kommer att göra en jÀmförelse mellan revisionsbyrÄer och arkitektbyrÄer.Syftet med studien Àr dÀrför att förklara tvÄ olika professionella tjÀnsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig Ät i förhÄllande till varandra pÄ grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nÀmnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktÀr med bÄde en jÀmförande- och tvÀrsnittsdesign.

The aim of this study was to examine how "Professional Exes", individuals that have exited a drug abuse and a criminal career and further are educated to work in the addiction field, transformed their identity and which factors that were significant in the process. The result of this study are based on semi-structured interviews with five Professional Exes and shows which specific factors in the process that contributed to the transformation and what kind of difficulties and barriers that existed during the process. The study suggests that, among other things, identification with others exes and the 12 Step Program are significant factors in the process. Furthermore, the study suggests that a difficulty in the transformation is that residues from the previous identity such as a poor self-esteem occurred in some situations..

DetgÄr att lÀsa i en rapport frÄn socialstyrelsen att det finns ett stort behov avatt utveckla och utvÀrdera metoder samt pröva om dessa kan anpassas för grupperdÀr brukarinflytande idag saknas. Detta Àr enkvalitativ studie om barn och ungdomars brukarmedverkan samt inflytande. Syftetmed studien Àr att undersöka de professionellas syn pÄ barn och ungdomarsbrukarmedverkan samt brukarinflytande i stödgrupper för unga som bevittnatvÄld, missbruk och/eller psykisk ohÀlsa. Studien görs pÄ uppdrag frÄn RegionHalland. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod vilket innebÀr att man harstuderat olika individers upplevelser av det fenomen som undersökts.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhÄllningssÀtt skulle kunna ha för tonÄringar i deras vardag. Metoden som anvÀndes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhÄllningssÀttet med utgÄngspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonÄringar. Genom att arbeta utifrÄn den kognitiva terapins ram kan professionella fÄ den unge att fundera kring samband mellan tanke, kÀnsla och handling.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien skall ge en inblick i den vardag som professionella trÀnare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling pÄ hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig sjÀlv och anhöriga för den framtid som vÀntar. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser den professionella trÀnaren pÄ sin arbetsmiljö?  Hur ser den professionella trÀnaren pÄ sin yrkesroll? MetodFör att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram vÀrdefull data till denna uppsats sÄ valdes den kvalitativa intervjun. DÀri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, dÀr grundbasen utgörs av fasta frÄgor men dÀr följdfrÄgor kan skapas efterhand beroende pÄ vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstrÀnare med erfarenhet frÄn den professionella elitnivÄn i Sverige valdes ut till intervjuer.

SmÀrta Àr vanligt förekommande bland mÀnniskor i samhÀllet. Flertalet av dessa smÀrtdrabbade tvekar att söka vÄrd och dÀrför blir mötet mellan vÄrdaren och den drabbade betydelsefullt. Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse för hur patienten med smÀrta upplever bemötandet av vÄrdaren. Det finns brister i omvÄrdnadsforskning inom detta omrÄde och dÀrför bör problemet fÄ mer uppmÀrksamhet. Som teoretisk referensram har Martinsens behovsteori anvÀnts, dÄ denna stÀmmer vÀl överens med hur patienten och vÄrdaren Àr i förhÄllande till varandra.

Studien undersökte de professionellas upplevelse av vÄrdnadshavare med en intellektuell begrÀnsning och deras barn, ett historiskt nytt och aktuellt Àmne. Det övergripande mÄlet var att undersöka om en vÄrdnadshavare med begrÀnsning i intelligens förmÄdde tillgodose ett barns kÀnslo- och beteendemÀssiga utveckling. Sex intervjuer med verksamma professionella inom olika verksamhetsgrenar inom socialt arbete genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Studiens resultat utmynnade i fyra teman vilka pekade pÄ hur svÄrt Àmnet Àr och att det har en laddad karaktÀr. Det som skiljde de professionella Ät var den egna kunskapen, vilket resulterade i hur de resonerade om samt sÄg pÄ den potentiella utvecklingsmöjligheten för vÄrdnadshavarna.

Vid palliativ vÄrd av barn Àr det viktigt att besittakunskap inom bÄde palliativ vÄrd och barn dÄ det Àr en komplex situation. Tidigare forskning har visat pÄ svÄrigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, dÀr tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vÄrdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förÀndring utav behandling.

Syftet med denna studie var att ge en förstÄelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som vÀxer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsÄg Àven att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns nÀromgivning. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgrÀnsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt vÄld.

Tidigare forskning har visat att tillga?ngen till sociala vÀlfÀrdstjÀnster hos Australiens ursprungsbefolkning anses begrÀnsad. Vissa klienter har erfarenhet av dÄligt bemötande av personal inom vÀlfÀrdstjÀnster med blandad klientgrupp (ursprungsbefolkning och majoritetsbefolkning). Detta innebÀr att klienter tillhörande ursprungsbefolkningen inte delges samma rÀttigheter som övriga klienter ur majoritetsbefolkningen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera och beskriva hur professionella i vÀstra Australien, frÀmst inom det sociala arbetet men Àven relaterade professioner inom psykologi, uppfattar ursprungsbefolkningens tillgÄng till sociala vÀlfÀrdstjÀnster samt hur professionella arbetar för att bevara ursprungsbefolkningens rÀttigheter.