Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frÄgestÀllningarna löd ? Hur kan den personliga erfarenheten frÄn ackulturationsprocessen bidra och anvÀndas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor anvÀndning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de kÀnner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt Àr de medvetna om hur motivationen, Äsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter mÀn som brukar vÄld i nÀra relationer. Vidare vad det finns för hjÀlp och stöd för dessa mÀn. UtifrÄn en kvalitativ metod och hermeneutisk utgÄngspunkt har vi intervjuat professionella pÄ tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att mÀn som brukar vÄld i nÀra relationer Àr en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrÄgan efter insatser Àr stora.

Ridsport har hög skadefrekvens, men med förbÀttrad kÀnsla för ridning skulle fler ryttare klara sig frÄn att falla av hÀsten, som Àr den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie Àr att undersöka om ryttare upplever att feedback frÄn instruktör och hÀst pÄverkar deras utveckling av ryttarkÀnsla/kÀnsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. RytRidsport har hög skadefrekvens, men med förbÀttrad kÀnsla för ridning skulle fler ryttare klara sig frÄn att falla av hÀsten, som Àr den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie Àr att undersöka om ryttare upplever att feedback frÄn instruktör och hÀst pÄverkar deras utveckling av ryttarkÀnsla/kÀnsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. RyttarkÀnslan har definierats som förmÄgan att befinna sig över hÀstens tyngdpunkt, i samma tempo och fÀrdriktning samt att i förvÀg kunna tolka hÀstens och sina egna signaler (Larsson, 2011).

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning upplever sitt förÀldraskap, samt hur professionella uppfattar detta förÀldraskap.Vi har anvÀnt oss av frÄgestÀllningarna; Hur beskriver och upplever förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning sitt förÀldraskap? Hur upplever förÀldrarna bemötandet frÄn omgivningen? Hur uppfattar professionella förÀldrarna och deras förÀldraskap?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med bandade intervjuer. Vi har intervjuat en förÀlder med intellektuell funktionsnedsÀttning samt tvÄ kuratorer som arbetar inom vuxenhabiliteringen. Kuratorerna har arbetat och arbetar nÀra förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning. I resultatet har vi tagit upp olika perspektiv pÄ förÀldraskap gÀllande förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lÀrares professionalisering och lÀrares yrkesetik. Min forskningsfrÄga var följande; Hur framstÀlls lÀrares yrkesetik? UtifrÄn den frÄgan valde jag att göra en diskursanalys av LÀrares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sÀtt att se pÄ lÀraryrkets förÀndring och de konsekvenser det fört med sig. DÀr presenteras ocksÄ olika forskares syn nÀr det gÀller etik och lÀrares yrkesetik.

Denna uppsats Àr genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgÄtt frÄn ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjÀlpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora pÄfrestningar pÄ mödrarnas hÀlsa dÀr de tvingas offra sina karriÀrer, sitt sociala umgÀnge och sjukskriver sig pÄ grund av den stressfyllda situationen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur handlÀggare inom socialtjÀnstens öppenvÄrd för vuxna mÀnniskor med missbruksproblematik upplever och beskriver brukarinflytande. I studien undersöktes de professionellas upplevelser av brukarinflytande i praktiken samt om de upplever att brukarinflytande fungerar eller ej. Studien utgick frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer gjordes med handlÀggare som arbetar inom socialtjÀnstens missbruksvÄrd. Resultatet tolkades utifrÄn empowermentteorin sÄ som den beskrivs av Ole Petter Askheim, Bengt Starrin och Robert Adams.

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

Vad kÀnnetecknar en bra röst? Denna studie syftar till att utröna huruvida det finns nÄgot i den akustiska talsignalen som kan sÀga nÄgot om vilken uppfattning lyssnaren bildar sig om talaren. I kommersiella sammanhang Àr sÀttet att förmedla viktigt för att ge lyssnaren rÀtt budskap och i detta Àr rösten ett viktigt redskap. Grunden till föreliggande studie var att lÄta en grupp lyssnare bedöma nÄgra olika röster samt att analysera rösterna akustiskt, varefter en jÀmförelse mellan resultat frÄn lyssnarbedömning och akustisk analys gjordes.En kvinna och en man i grupperna professionella samt icke-professionella röstanvÀndare lÀste in en standardtext. Inspelningarna analyserades akustiskt och bedömdes perceptuellt av en lyssnargrupp, omfattande 10 individer utan röstprofessionell kompetens.

Syftet med studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare anser att de anvÀnder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien Àr kvalitativ och tio förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor intervjuades. Resultaten frÄn intervjuerna var att pedagogisk dokumentation anvÀnds för att synliggöra barnens lÀrande i förskolan. FörskollÀrarna beskrev att de kÀnde sig trygga och professionella av att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollÀrarna bli avcheckade med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.

Bakgrund: Bristen pÄ riktlinjer för vÀsentlighetsbedömning lÀmnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i vÀsentlighetsbedömningen. Revisorn mÄste anvÀnda sitt professionella omdöme vid vÀsentlighetsbedömningen, speciellt med hÀnseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa vÀsentlighetsbedömningar.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara hur revisorernas vÀsentlighetsbedömningar pÄverkas av klientens branschtillhörighet.Metod: Studien har ett positivitsikt synsÀtt och anvÀnder en kombinerad metod av bÄde kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkÀtundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS.Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som anvÀnds i vÀsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i vÀsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur vÀsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende pÄ klientens branschtillhörighet.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

The aim of this study was to examine how newly qualified social workers from Linnaeus University in Kalmar feel that the school has prepared them with the professional skills to meet the demands that exist within social work. Social work education is a generalist training that will result in a professional qualification. With a qualitative approach eight newly qualified social workers were interviewed.We used the sociology of knowledge as an overall theoretical approach. We also used experience- based knowledge as a theoretical approach. One of the study's conclusion was that the graduates had difficulty linking theory to practice.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att undersöka hur övergÄngen frÄn barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergÄng. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstÄ vid en övergÄng. Uppsatsgruppen har undersökt Region SkÄnes habiliteringar, dÀr sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

Begreppet sjÀlvledarskap innebÀr ett inflytande över den egna personen. SjÀlvledarskap Àr aktuellt för alla personer, dÀrför att alla leder; har inflytande över, sig sjÀlva. Alla kan bli mer effektiva sjÀlvledare. Ett effektivt sjÀlvledarskap Àr en fördel dÄ personer stÀlls inför uppgifter de finner svÄra men samtidigt nödvÀndiga att utföra. Att leda sig sjÀlv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier.