Vi har undersökt Ă„lder och erfarenhets pĂ„verkan pĂ„ revisorers risk- och vĂ€sentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till Ă„lder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas pĂ„ en casestudie som har utförts pĂ„ Ă„tta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien Ă€r 24 till 67 Ă„r. UtifrĂ„n ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett vĂ€sentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskomrĂ„den som finns i resultat- och balansrĂ€kningen.

Att vara skÄdespelare Àr ett yrke som krÀver stort engagemang, bÄde fysiskt och psykiskt. SkÄdespelaryrket sker i en kreativ process som bygger pÄ samarbete och gemenskap. TeaterförestÀllningar Àr magiska ögonblick som inte gÄr att reproducera. Forskning kring skÄdespelares yrkesverksamhet Àr begrÀnsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella skÄdespelare beskriver sin yrkesverksamhet.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Syftet med uppsatsen Àr, utifrÄn lÀrarkÄrens och förÀldrarörelsens synvinkel, fÄ veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lÀrarkÄren och förÀldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgrÀnserna mellan hem och skola sÄg ut och varför. KÀllor som anvÀnts Àr lÀrartidningar och förÀldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans tvÄ första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. LÀrarkÄren bestÀmde i hög utstrÀckning villkoren lokalt medan förÀldrarörelsens framsteg var ringa. FörÀldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lÀrare under 1970-talet..

Syftet för denna studie var att explorativt undersöka vad som ansÄgs som god visuellkaraktÀrsdesign enligt svenska spelgrafiker hos tvÄ olika studios. Med inspiration avtidigare forskning inom omrÄdet var mÄlet att utröna vad de ansÄg var trovÀrdig ochattraktiv design, utifrÄn deras erfarenheter som professionella karaktÀrsdesigner. Tregrafiker med olika erfarenhet av karaktÀrsdesign valdes ut och intervjuades. Resultatetvisade att attraktivitet och trovÀrdighet kunde appliceras pÄ hur designerna skapadesina karaktÀrer, men pÄ olika sÀtt och beroende pÄ vilket spel de arbetade pÄ. Iblandvar det spelarna som hade tolkningsföretrÀde pÄ vad som var god karaktÀrsdesign,medan i andra fall karaktÀrsdesignern sjÀlv.

Studien syftar till att belysa en aspekt av livsvillkoren för personer med funktionsnedsÀttningar. Hur professionen inom LSS uppfattar och resonerar om klienters sexuella behov. För underlag till vÄr studie anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer av professionella som dagligen genom sina arbeten kommer i kontakt med mÀnniskor med funktionsnedsÀttning. Arbetet har analyserats utifrÄn teoretiska perspektiv sÄ som stigmatisering och skam.Hur beskriver professionella att klienternas sexuella behov uppmÀrksammas? Hur uppfattar professionella sina möjligheter att möta dessa behov? Lagstiftning som LSS och SocialtjÀnstlagen skall ge funktionshindrade möjligheter till ett "normalt" liv sÄ som icke funktionshindrade i samhÀllet.

Studien syftar till att fÄ djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och kommunikation.Studiens datamaterial bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn pÄ improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras anvÀndande av tillÀgnade fÀrdigheter.

I den hÀr uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande Àr under utveckling och dÀrmed ocksÄ relativt outforskat. Syftet Àr att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen pÄ yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rÀtta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vÄrd, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkÀnda och accepterade pÄ organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnÄtt legitimitet?Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr men vid datainsamlingen har jag anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgÄngsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av genomförda intervjuer och observationer pÄ Arbetsförmedlingen, dÀr sex arbetslösa ungdomar och tvÄ arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhÄlla sig till. Vi var dÀrför intresserade av att ta reda pÄ hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemÄl och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhÄllningssÀtt dÀr resultatet pÄvisar att det förra Àr viktigt för unga arbetslösa dÄ de efterfrÄgar personligt bemötande dÀr de blir sedda som enskilda individer och fÄr hjÀlp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus pÄ förhÄllningssÀtt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollÀrares uppdrag och svÄrigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen bestÄr av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrÄn tre omrÄden. Dessa omrÄden var ansvar, uppdrag och svÄrigheter. Studiens slutsater Àr att förskollÀraryrket Àr komplext och Àven om förskollÀraryrket Àr professionellt Àr det inte alltid enkelt att agera pÄ ett professionellt sÀtt i alla situationer..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse för hur kontakten med anhöriga till brukare vid LSS- boenden ser ut ur de professionellas perspektiv. Genom att fokusera pÄ de professionellas perspektiv, vill vi ta reda pÄ de handlingsstrategier och utgÄngspunkter för dessa som utmynnar i kommunikation. - Hur ser kontakten med anhöriga ut vad gÀller kontinuitet, form och innehÄll? - Vad finns det för riktlinjer vad gÀller kontakt och kommunikation med anhöriga? - Hur integrerar personalen riktlinjer, arbetsgruppens synsÀtt och individuell syn i kontakten med anhöriga?- Vad har personalen att sÀga om förvÀntningarna frÄn andra professionella och brukarnas anhöriga? - Hur ser personalen pÄ grÀnsdragningen mellan personligt och privat i kontakten med anhöriga? - Vilka svÄrigheter upplever personalen nÀr det gÀller att planera arbetet med brukarna i samförstÄnd med anhöriga?Studien har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer, med en intervjuguide som fokuserar pÄ centrala teman inom Àmnet. I resultatet framgÄr att samtliga intervjupersoner pÄ olika vis uttrycker att det finns en problematik som utgÄr frÄn att de upplever att de anhörigas förvÀntningar inte stÀmmer överens med den egna synen pÄ den professionella arbetsrollen, vilket försvÄrar kommunikationen.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Syftet med föreliggande studie var att skaffa fram ett underlag för att frÄn habiliteringens sida kunna vara ett adekvat stöd till professionella, nÀr det gÀller bemötande av förÀldrar, sÀrskilt mammor, med intellektuella begrÀnsningar.För detta syfte behövde vi kartlÀgga de professionellas instÀllning och attityder till förÀldrar med intellektuella begrÀnsningar, men ocksÄ förmedla den bild som mammorna/förÀldrarna har pÄ det stöd de fÄr. I en kvalitativ studie intervjuades Ätta mammor med intellektuella begrÀnsningar om deras syn pÄ det stöd de fÄr. En enkÀtstudie stÀlld till professionella gav kÀnnedom om olika verksamheters arbetssÀtt och utbud av stöd till familjer dÀr en eller bÄda förÀldrarna har intellektuella begrÀsningar. I resultatdelen speglades informationen frÄn mammorna mot enkÀtsvaren. Samverkansaspekter beaktades sÀrskilt noga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vÄrd och omsorg för anhöriga och nÀrstÄende till mÀnniskor med psykiska funktionshinder, samt att klarlÀgga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vÄr forskning och utförde totalt sex intervjuer. VÄrt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och nÀrstÄende ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrÄn de olika professionella företrÀdarna. Bemötandet och yrkesetiken Àr ocksÄ essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kÀnnetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en kÀnsla av delaktighet.

Syfte: Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka om det föreligger ett förvÀntningsgap i Sverige mellan vad professionella anvÀndare förvÀntar sig av revision och vad redovisningspraxis föreligger. Om sÄ Àr fallet Àmnar vi presentera dessa skillnader och studera i vilken utstrÀckning de överensstÀmmer med regelverket samt de orsaker som vi presenterar i litteraturgenomgÄngen. Vi har Àven, förutom professionella anvÀndare, valt att inkludera revisorer nÀr vi tittar pÄ förvÀntningsgapet dÄ det Àr av intresse att Àven fÄnga deras uppfattning om sina arbetsuppgifter och se om denna skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn professionella anvÀndare. Metod: Vi har valt att angripa vÄr forskningsfrÄga enligt den abduktiva metoden. Detta dÄ vi studerar det komplexa fenomen som förvÀntningsgapet utgör, vilket ger oss möjligheten att vÀxla mellan teori och empiri.