Svenskt NÀringsliv ville att regeringen skulle undersöka frÄgan om revisionspliktens avskaffande och begÀrde dÀrför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig dÄ lagen Àr tÀnkt att trÀda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvÀrldsförÀndring för revisionsbyrÄerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyrÄerna gör för att möta denna. Vi vill ocksÄ försöka förklara varför revisionsbyrÄerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de ÄtgÀrder de gjort, och vad det beror pÄ. För att undersöka hur revisionsbyrÄerna möter den kommande omvÀrldsförÀndringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebÀr, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkÀtundersökning.

Syftet med studien Àr att utforska och utveckla kunskap om vilka beskrivningar av dyslexi som diagnos professionella med specialpedagogisk kompetens ger, samt deras upplevda erfarenheter av att utreda dyslexi.Metoden för insamling av data har varit intervjuer av specialpedagoger verksamma i tvÄ kommuner. Materialet har sedan analyserats och sorterats tematiskt.Resultatet av studien Àr att dyslexiutredningar utförs pÄ olika sÀtt i olika kommuner beroende pÄ hur man valt att organisera det och olika organisationsformer kan fungera bra. Deltagarna i studien anvÀnder LOGOS som en bas nÀr de utreder dyslexi och deras erfarenhet Àr att det Àr en bra grund att utgÄ ifrÄn. Utöver det anvÀnds intervjuer och observationer som utredningsmetod. Deltagarna anser inte att det viktigaste med utredningen Àr om eleven uppfyller kriterierna för dyslexi eller inte.

This is a qualitative interview study about intellectually disabled parents and their children. I have conducted interviews with six professional staff who have some experience working with intellectually disabled persons. In my investigation I used vignettes and those I interviewed had to read the same story about Anders and Britta in preparation for the interview. The six persons whom I interviewed were: a midwife at a mother care centre, a nurse at a child health centre, a social welfare officer at a rehabilitation centre, a "LSS administrator" at a local authority, and two social welfare secretaries. One of the two welfare secretaries works to assess the social situation of children and the other one works with fostercare.The conclusion that I have drawn is that the relationship between intellectually disabled parents and their children is very important.

I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och fÄr dÀrefter sÀtta sig i vÀntan pÄ sin tur att bli betjÀnad av en bankrÄdgivare. Ett alternativ till detta Àr att anvÀnda en kundvÀrd för att ytterligare pÄverka kundens kÀnslor och tillfredsstÀllelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anstÀllds leende kan pÄverka en kunds nivÄ av tillfredsstÀllelse efter besöket men ocksÄ kÀnslorna av glÀdje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte Àr att beskriva hur en kundvÀrds emotionella (leende kundvÀrd) respektive professionella (icke-leende kundvÀrd) bemötande pÄverkar kunders nivÄ av kundtillfredsstÀllelse pÄ en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvÀrd och dennes pÄverkan skall beskrivas med anvÀndning av en kvantitativ enkÀtstudie.Kundernas nivÄ av tillfredstÀllelse visade sig pÄverkas positivt av ett emotionellt bemötande.

Aktiviteter Àr betydelsefulla för ungdomar som vistas pÄ institution. Forskning visar att ungdomar som har en meningsfull tillvaro med aktiviteter och en variation av sysselsÀttning under sin institutionsvistelse har större möjlighet att lyckas förÀndra ett problembeteende. En institutionsmiljö bör tillgodose ungdomarnas behov av en hemlik miljö och kontakt med pro-sociala ungdomar i övriga samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att belysa aktivteters betydelse för ungdomar som Àr placerade pÄ institution, relationen mellan schemalagda och icke schemalagda aktiviteter samt vilken roll personalen har i utövandet av aktiviteter för ungdomar som vistas pÄ institution. Studiens metodansats bygger pÄ kvalitativa intervjuer med professionella som tjÀnstgör pÄ ett HVB-hem (VÄrd och boende) för ungdomar.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

Title: Playing techniques of the eight-keyed traverso in Irish and Breton traditional music. The dissertation examines basic aspects of playing techniques of the eight-keyed traverso, as it is used in Irish and Breton traditional music. The background material consists of four interviews with four professional flute players as well as literature that considers the subject from different perspectives. The results reveals a consensus between those of the informants that are mainly playing Irish music while the informant that is mainly playing Breton music has a different approach to several of the technical aspects examined.Examensarbetet behandlar grundlÀggande spelteknik pÄ Ättaklaffig traversflöjt inom bretonsk och irlÀndsk folkmusik. Studiens underlag bestÄr av intervjuer med fyra professionella flöjtister samt av litteratur som belyser Àmnet frÄn olika perspektiv.

Idag anser de flesta professionella vÀrlden över att autism Àr en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar vÀrlden annorlunda Àn andra. Det mest utmÀrkande draget hos dessa barn Àr att de har svÄrt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förstÄelsen för hur förÀldrar till ett barn mellan Äldrarna noll till tolv Är med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem förÀldrar till barn med detta funktionshinder.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa förÀldrar har och hur stödet upplevs. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur pÄverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar förÀldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har förÀldrarna respektive barnet med autism fÄtt?? Hur upplever förÀldrarna det sociala stödet?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem förÀldrar till barn med autism. För att förstÄ vÄrt insamlade material har vi analyserat det med hjÀlp av copingteori och stödteori.Genom vÄr studie har vi kommit fram till att det Àr stressfyllt att vara förÀlder till ett barn med autism och förÀldrarna dÀrför Àr i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lÀmpliga copingstrategier. FörÀldrarna anvÀnder bÄde kÀnslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr undersöka generella utbildningskrav pÄ personliga assistenter. Vi vill ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur assistenternas arbetsförhÄllanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi Àr intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns pÄ Àmnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som Àr berörda av Àmnet framför. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en litteraturstudie och genom innehÄllsanalys och sekundÀranalys jÀmför vi de olika Äsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjÀlp av vÄr litteraturstudie möjlighet besvara följande frÄgestÀllningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut pÄ personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i sÄ fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhÄllanden ut? Teorierna vi utgÄr ifrÄn Àr: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Evidensbaserad praktik inom socialtjÀnsten förutsÀtter att de professionella stÀller sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och anvÀndandet av bedömningsinstrument. I vÄr studie undersöks vilken tilltro socialarbetare pÄ vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien Àr en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frÄgestÀllningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handlÀggare, en projektledare samt enhetschefen pÄ verksamheten. Forskning visar att handlÀggare upplever olika fördelar och nackdelar i anvÀndandet av ASI.

Att vara förÀlder Àr en lÀtt uppgift till dess man fÄr egna barn, det Àr dÄ förÀldern inser att teori och praktik inte alltid Àr detsamma. DÀrför Àr det viktigt att ha möjlighet att vÀnda sig till professionella rÄdgivare sÄ som Familjeförskolan. Syftet med denna rapport Àr att utvÀrdera Familjeförskolan för eventuell utveckling och utökning av den permanenta verksamheten inom Familjeförskolans mÄlsÀttning. Hur motiverar vi förÀldrar att stÀrka sin förÀldraroll? Kan vi förbÀttra sjÀlvkÀnslan och sjÀlvförtroendet? GÄr det att hjÀlpa förÀldrar i det sociala samspelet? Hur bryter vi social isolering? För att undersöka detta anvÀndes observationer och halvstrukturerade intervjuer som instrument.