Detta arbete ska ge oss en insyn i hur samarbete och samspel mellan förskollärare och modersmålspedagoger sker i förskolan..

Uppsatsens syfte är att studera barns lek med avseende på kommunikation och samspel. Vi vill även undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsätt på kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella perspektivet. Studien är gjord i en förskoleklass med åtta stycken barn där videoobservation och fältanteckningar har använts som en kvalitativ metod.

Abstract Mårtensson, Helen (2009). Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur pedagogerna på en 1,5- och 2-åringsavdelning främjar barnens samspel och hur 1,5- och 2-åringarna samspelar med barnen i samma ålder under den fria tiden, då det finns tid till att leka och även hur de tar kontakt med pedagogerna. Studiens syfte var också att ta reda på hur samspel i sin tur påverkar barnens lärande. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: Hur arbetar pedagogerna i praktiken för att främja barnens samspel? På vilka sätt samspelar 1,5- och 2-åringar med de andra barnen på avdelningen? På vilka sätt tar 1,5- och 2-åringarna kontakt med pedagogerna? Metoderna som har använts för att få svar på frågor är intervjuer och observationer.

Syfte med föreliggande examensarbete är att undersöka hur samspelet i förskoleklassen mellan lärare och barn tar sig i uttryck. Vad som framträder som betydelsefullt för samspel mellan barn och lärare. Studien genomfördes med hjälp av videoobservation i förskoleklassernas vardagliga verksamheter. Resultaten har framkommit genom att materialet har bearbetas och analyseras för att sedan utmynna i kategorier. Betydelsefulla aspekter av samspelet mellan lärare och barn visade sig på olika sätt, och resultatet visar på hur samspelet kan bidra med att barn och lärare tillsammans konstruerar den vardagliga verksamheten.

I det sociala samspelet mellan förskollärare och barn har förskolläraren möjlighet att stimulera barns utveckling såväl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se på den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Undersökningens syfte har varit att belysa hur de yngsta barnens kontakttagande och samspel fungerar på förskolan i den fria leken inne och ute samt vilken betydelse en närvarande pedagog har i dessa situationer. Arbetet grundar sig på observationer som metod i samband med bearbetad litteratur i ämnet. Tyngdpunkten för vårt teoretiska perspektiv utgår från Daniel Sterns teori om det samspelande barnet. Observationerna som är både skriftliga och filmade är kvalitativt redovisade och analyserade.Observationerna visar på att imitation och/eller fysisk aktivitet ofta är inkörsporten till samspel mellan barnen. Flera saker av samma sort inspirerar till samspel eftersom imitation då möjliggörs.

BAKGRUND:Användandet av datorer i samhället medför att människor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppväxt, vilket har gjort att användningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare år. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvänds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats är att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna används i två förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 år, i deras samspel ochkommunikation vid datorn på två förskolor i Västra Götaland. Studien är kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och på vilket sätt de agerar, hur datorn används ochnärvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjälp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förståelse.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhållningssätt har för de små barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de då kunde tänka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jämföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom området.I svaren från respondenterna har vi fått exempel på hur viktigt det är att uppmärksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avläsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera när barnen löser olika situationer, så handlar det alltid om att pedagogerna måste vara vakna, närvarande och medvetna om att de är viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har även fått exempel på vad pedagoger kan göra, säga och tänka på för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i små grupper, samt att sporra barnen att ta hjälp av varandra, var svar som återkom..

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras föräldrar och vad föräldrar gör hemma för att stödja och stärka sitt barns språkutveckling. Dessutom vart föräldrar vänder sig för att hämta information om sitt barns språkutveckling och med sin eventuella oro. Här ges även en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebära för ett barns språkutveckling. Uppsatsen består av litteraturstudier om barns språkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess föräldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns språkutveckling och då främst deras syn på vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestämmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lärande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssätt samt miljön på förskolan. Vidare ger vi läsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska kränkningar, hur barn testar gränser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens ålder. Slutligen ges en genomgång av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck åt sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, där vi främst har använt oss av observation.

Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den.

Inför starten av en ny förskola väcktes vårt intresse för hur samspelen mellan de yngre barnen gestaltar sig under inskolningen. Vi har tagit utgångspunkt i den tidigare forskningen om de yngre barnens samspel i förskolan. I den teoretiska förankringen valde vi att använda oss av Sterns teorier om barns självutveckling och av Merleau-Pontys tan-kar om kroppens betydelse för vår förståelse av omvärlden. Syftet med under-sökningen var att studera barns samspel under inskolningen. Vår frågeställning är: Vad händer i samspelet mellan de yngsta barnen (1-3 år) under inskolningen på för-skolan? Undersökningen genomfördes i två förskolegrupper med hjälp av videokamera och lö-pande protokoll.

Kommunikation och samspel är under hela vårt liv grunden för all mänsklig samvaro men mönstret kan ändras under livets gång. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmåga att kommunicera och det ställs då stora krav på den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstånd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vårdpersonalens användande av tydliga frågor, att tala samma språk, att bilda gemenskap och att bjuda på sig själv är av stor betydelse i kommunikationen..

Den teoretiska utgångspunkt som denna undersökning grundar sig på är Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lärande. Vygotskij menade att individen lär sig mer i samspel med mer kompetenta individer än vad de kan göra själva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka några elever som anses vara i behov av särskilt stöd och se på hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut då de arbetar i liten grupp med specialpedagogen.En kvalitativ undersökningsmetod användes där observationer av tre elever i behov av särskilt stöd i en åldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslärare och specialpedagog, där syftet var att få en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade på att det fanns samspel mellan eleverna i båda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna påpekade för eleverna att de kunde ta hjälp av varandra.