Den pedagogiska miljöns utformning har betydelse för barns lärande på förskolan. Genom att interagera med omgivningen erövrar barnen världen omkring dem. Vårt syfte med studien är att förstå hur personalen på förskolan resonerar kring utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö på deras avdelning med fokus på barns delaktighet, inflytande, samspel och samlärande. Vi valde utifrån vårt syfte att använda oss av fokusgruppsintervjuer. I fokusgruppsintervjuerna fick personalen diskutera sin inomhusmiljö utifrån våra frågeställningar.

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur surfplattan kan användas i den dagliga verksamheten på en förskola. Samtidigt ville vi ta reda på hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer på en tre till fem års avdelning där de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begränsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Bakgrund: Koloskopi utförs i diagnostiskt syfte, vid uppföljningar av olika tarmsjukdomar och i behandlande syfte. I och med ökad livslängd, fler cancerfall och utökad screeningsverksamhet kommer antalet koloskopiundersökningar att öka.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar patientens situation vid koloskopiundersökning.Metod: I denna litteraturstudie har nio kvantitativa och en två-fas studie granskats och analyserats. Sökningarna av artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Även manuell sökning genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och fyra underliggande subkategorier. Fysiska och psykiska faktorer; Smärta och obehag, Oro.

BakgrundFörskolan ska erbjuda barnen en arena där de kan utveckla sina förmågor att samspela, kommunicera och relatera till andra och därmed tränas i att hantera sina konflikter. Pedagogerna har ett stort ansvar för att dessa förmågor utvecklas i en positiv riktning, både som förebilder och som handledare i barnens sociala utveckling. Konflikter är ett naturligt inslag i förskolans vardag och pedagogernas medvetna arbete kring konflikthantering, som bottnar i reflektion och diskussion i arbetslaget, bör vara lika naturlig.SyfteSyftet är att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta med konflikthantering med och mellan barnen på ett medvetet sätt, både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösning.MetodStudien har genomförts genom empiriska undersökningar inspirerade utifrån den kvalitativa ansatsen etnografi som vi har valt för studien. Urvalet består av 4 olika avdelningar på två olika förskolor, vi har observerat och intervjuat pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 år.ResultatResultatet visar att det är viktigt att pedagogerna inom förskolan arbetar utifrån en empatisk grund i samspelet med barnen. Vi kan se att pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen, deras kommunikationskompetens samt deras förmåga att skapa goda relationer är avgörande för förebyggandet och hanterandet av konflikter..

Syfte: Syftet är att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i två särskilda undervisningsgrupper använder sig av för att underlätta för samspel och lärande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människans lärande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation är en förutsättning för lärande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi använder oss av i interaktionen. Det salutogena förhållningssättet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen på människan är att se till det friska och positiva, och stödja det som är bra och fungerande. Skolsvårigheter tolkas och beskrivs på olika sätt beroende på vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgår från.

Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och diskutera barns frågor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehåll. En del av syftet är också att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten. Med hjälp av videoobservationer har nio barn i åldern fyra till fem år observerats under experiment som innehåller momenten flyta och sjunka. Det är barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar på att barn ställer många frågor med olika fokus, är intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad som har föranlett några lärare i grund- och gymnasieskolan att tillämpa Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sätt att utnyttja IKT i undervisningen innebär..

Detta är en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frågeställning som ligger till grund för uppsatsen är; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgång har sex huvudrubriker där vi teoretiskt beskriver de grundläggande begreppen för vår frågeställning. Dessa begrepp är; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsättning. Den empiriska undersökningen har skett triangulärt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Den fysiska aktiviteten i västvärlden har minskat under de senaste decennierna. Vi tillbringar mer tid inomhus framför TV, dator eller något annat medialt redskap. En av de främsta anledningarna till att vi blivit mer fysiskt inaktiva på senare tid tros vara att forskningen hela tiden går framåt, där vi uppfinner hjälpmedel som gör att vi rör på oss så lite som möjligt. Forskning visar att det finns indirekta bevis på att fysisk aktivitet är en positiv hälsofaktor som minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet har visat sig ha ett samband med högre nivåer av personligt välbefinnande, så som bättre humör, mer tillfredställelse med livet och högre livskvalitet.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller både och? En studie av pedagogers syn på förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Det här är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med två förskollärare, två lärare och en utvecklingssamordnare från skolkontoret som har en förskollärarexamen i grunden och deras syn på förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vårt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen.

Bakgrund: Mat och måltiden belyses ofta ur ett näringsfysiologiskt perspektiv. Ett regelbundet intag av näring är nödvändigt för det fysiska välbefinnandet, särskilt efter en skada eller sjukdom då näring hjälper kroppen att läka. Då välbefinnande är ett fenomen relaterat till hela människan, så väl till det psykiska som till det fysiska, talar litteraturen för att måltidens påverkan på det fysiska välbefinnandet även speglas i det psykiska välbefinnandet. Syfte: Att skapa en överblick över hur relevant forskning beskriver vad måltiden har för betydelse för välbefinnandet hos en patient i behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats.

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig från majoriteten i det land de är adopterade i. De internationellt adopterade har två uppsättningar föräldrar, de biologiska föräldrarna och adoptivföräldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en människas identitet utvecklas i samspel med andra människor som är viktiga för individen. Studiens syfte är att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. Då studien har sin grundläggande utgångspunkt från den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vården. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer årligen. Den palliativa vården inkluderar vård av alla patienter vid livets slut, där syftet är att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprätthålla hög livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom påverkade deras livskvalitet i den palliativa vården.

The purpuse of this study was to develop knowledge about learning condition that are to be in a context of interaction with persons that have Autism Spectrum Disorder diagnosis are included. The pre-understanding has evidence in that the public very often has a lack of knowledge in understanding persons with this kind of disabilities that can put the social interplay in disharmony. The phenomenological approach was used to reach the essence of the learning influence processes. Seen from the respondents experiences of interaction as a help for the informal learning in a working context. The purpose was to see the result of interplay and the effect of learning condition and to see what help those respondents acctually have experienced.