Denna undersökning syftade till att undersöka om mÀnniskor uppfattade karaktÀrers personlighet olika beroende pÄ vilken geometrisk form som vÀvts in i deras design. För att ge en bakgrund till undersökningen gÄr arbetet igenom tidigare undersökningar gÀllande geometriska former och kÀnslor, ikonografisk analys av bilder pÄ karaktÀrer, stereotypiska karaktÀrer och karaktÀrsdesign.Som material för undersökningen skapades sex stycken konceptbilder pÄ karaktÀrer, en kvinnlig och en manlig för var av de geometriska former som undersöktes: Cirkel, rektangel och triangel. Undersökningen utfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr högstadieelever fick kryssa i de personlighetsdrag de förknippade med de olika karaktÀrerna, samt motivera sina val.Resultatet visade att geometriska former pÄverkade hur respondenterna uppfattade karaktÀrernas personlighet, men ocksÄ att mÄnga andra attribut spelade en roll, som till exempel ansiktsdrag, kroppshÄllning och klÀder. Slutsatsen skulle kunna bevisas bÀttre om fler, liknande arbeten gjordes, som fokuserade pÄ flera Äldersgrupper eller stÀllde fler djupgÄende frÄgor..

Denna undersökning syftade till att undersöka om Larson m.fl. (2012) teori om kantiga och runda former kan appliceras pÄ silhuetter i ett ovanifrÄnperspektiv, samt om de kan förmedla hotande eller lÀttsammare intryck för betraktaren. Kan betraktaren uppfatta vilken roll karaktÀren Àr Àmnad att inneha inom ett MOBA-spel och blir nÄgon av rollerna lÀttare eller svÄrare att avlÀsa nÀr dess geometri förÀndras? För att ge bakgrund till undersökningen gÄr arbetet igenom tidigare arbeten och undersökningar inom geometriska former, silhuett, analys med ikonografi, strategispel och karaktÀrsdesign. Som artefakt till undersökningen skapades tre olika karaktÀrskoncept som behandlar klasserna Carry, Support och Tank.

Genom att nya system testas i allt högre tempo kan det lÀmpliga testverktyget underlÀtta testarbetet. Styrkan med testverktyg Àr att den hÄller behövd funktionalitet pÄ en plats. Flera verktyg stödjer automatisering av manuella tester..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva en av arkitekten Bernt Nybergs byggnader. Han utbildades pÄ KTH och examinerades Är 1952. Den utbildning som bedrevs pÄ KTH vid den tiden var prÀglad av modernismen. Bernt Nyberg visade redan under utbildningstiden ett stort intresse för tidigare arkitekturstilar och isynnerhet för klassicismen. Hans intresse för utprÀglad ordning tog sig uttryck i byggnader som kan hÀrledas till de geometriska grundformerna.I "Josephson" har han anvÀnt sig av kvadraten och kuben som utgÄngspunkt för rumsmodulens utformning.

I dagslÀget finns det en mÀngd anvÀndbara metoder att ta hjÀlp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum Àr dock inte helt enkelt och man kan utgÄ frÄn mÄnga olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta pÄ antingen kvalitativa eller kvantitativa mÄtt, men stadsbyggnad Àr en komplex uppgift och dÀrför krÀvs en sammanvÀgning av olika mÄtt för att fÄ ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet Àr att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mÀtbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger pÄ anvÀndandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkÀtstudie med fokus pÄ hur stadsrum upplevs. Arbetet pÄbörjades genom en litteraturstudie.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmÄgor, hÀr tillÀmpat pÄ det centrala innehÄllet geometri Är 4-6.Teori: Studiens avsikt Àr att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förstÄelse av geometriska begrepp och dÀrigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det hÀr arbetet dels ett verktyg för att synliggöra pÄ vilka skilda sÀtt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man frÄn deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförstÄelsen och dÀrmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin Àr den lÀrandeteorin som utgör referensram för elevers lÀrande i den hÀr studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vÄr egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

This report is a bachelor thesis presented at the department of Computer Science andEngineering at Chalmers University of Technology. The aim for the project is to find a simplemethod to measure and display physical quantities in a three dimensional room.The report describes a method to construct a system for measuring differentphysical quantities via sensors. The system must be built in a modular and expandable way tobe adaptable to different tasks.The system explained in the report consists of two parts;A physical scanner with moveable probes for carrying sensors and a microcontroller forcontrolling the probes and communicating with the next part.An application written in Java for storing the measured values and presenting them in a lucidperspective.It is possible to construct the scanner with different designs and circuitry, with multiplexers andflip-flops, to ensure that an unspecified number of probes can be added to the system and thatthey can be operated simultaneously.The Java application is written in a modular way, using a design pattern that separates eachindividual part of the application. It contains exceptions and interfaces that ensure a safe andexpandable application..

I Norden har humle anvÀnts vid ölbryggning sedan vikingatiden. Under historisk tid var öletmer Àn bara en dryck, det innehöll sÄ mycket kalorier och nÀringsÀmnen att det kunde ersÀttaen hel mÄltid (Karlsson Strese 2008).SkÄne har under historiens gÄng tillhört bÄde Danmark och Sverige. Vid freden i Roskilde Är 1658 blev SkÄne svenskt och har varit det sedan dess. Efter freden började SkÄne försvenskas och de svenska lantmÀtarna började framstÀlla kartor över det skÄnska landskapet. Humle Àr den enda gröda som historiskt varit lagstadgad att odla i Sverige, Àven i Danmark har det funnits lagar om humleodling.Detta examensarbete Àr en studie av lantmÀteriakter som bygger pÄ geometriska kartor, dÀr humleodlingar i SkÄne mellan Ären 1658 och 1758 studerats.

StationsomrÄdet i VÀxjö genomgÄr omfattande förÀndringar, dÀr bland annat planer för ett WTC finns. Ett förslag pÄ nÀmnda byggnad har tagits fram, men det fick kritik. Man menade att det inte stÀmde in i stadsbilden. VÄrt syfte och mÄl har dÀrför varit att ta fram alternativa förslag pÄ utformning av ett WTC, med hÀnsyn till kritiken. VÄr metod bestod i att sÀtta oss in befintliga detaljplaner och utföra eget skissningsarbete.

I dagslÀget finns det en mÀngd anvÀndbara metoder att ta hjÀlp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum Àr dock inte helt enkelt och man kan utgÄ frÄn mÄnga olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta pÄ antingen kvalitativa eller kvantitativa mÄtt, men stadsbyggnad Àr en komplex uppgift och dÀrför krÀvs en sammanvÀgning av olika mÄtt för att fÄ ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet Àr att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mÀtbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger pÄ anvÀndandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkÀtstudie med fokus pÄ hur stadsrum upplevs. Arbetet pÄbörjades genom en litteraturstudie.

I dagslÀget finns en problematik i att verksamhetenssyn pÄ skolhusens utformning och deras inredning inte alltid nÄr fram till arkitekten som har till uppgift att utforma ett skolhus. DÀrav undersöker detta examensarbete pedagogernas syn pÄ skolhusens utformning och inredning, med avsikt att föra dessa tvÄ parter samman i ett gemensamt underlag om hur skolhus kan utformas pÄ bÀsta sÀtt. Ur resultatet gÄr att utlÀsa att pedagogerna Àr entydiga i mÄnga frÄgor som rör utformningen av skolhus. Trots detta visar den utförda fÀltstudien i undersökningen pÄ att skolhusen inte ser ut sÄ idag..

Syftet med denna undersökning Àr att studera och analysera hur verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 8 uppfattar och undervisar problemlösning av geometriska talmönster. Genom att stÀlla didaktikens vad, hur och varför-frÄgor undersöktes lÀrarnas undervisningsstrategier med hjÀlp av intervjuer och observationer under lektioner. Arbetet handlar om att se hur lÀrare vÀgleder elever att gÄ ifrÄn det konkreta till det abstrakta inom matematiken. Att upptÀcka talmönster handlar om att hitta relationer samt mönster mellan tal och generalisera detta samband i ett algebraiskt uttryck. Problemlösning av talmönster Àr av mÄnga forskare sett som en ingÄng till djupare förstÄelse för algebra och det Àr dÀrför en lÀmplig uppgift för eleverna.

Detta arbete Àr en variationsteoretisk studie i hur elevers lÀrande i naturvetenskap pÄverkas av undervisningens utformning. En sÄ kallad ?learning study? utfördes med tvÄ grupper ur en femteklass. Grupperna undervisades i tvÄ omgÄngar med utvÀrdering och utveckling av undervisningsmaterialet mellan. Elevernas för- och efterförstÄelse kartlades med hjÀlp av intervjuer och grupperna jÀmfördes med avsikt att undersöka hur de olika undervisningstillfÀllenas utformning pÄverkade elevernas lÀrande.

Vi har utifrÄn intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med bÄde Äldersindelade och Äldersblandade barngrupper. Valet av studie beror pÄ vÄra tidigare erfarenheter dÀr vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero pÄ.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur förskollÀrare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsÀttningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade lÀroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas pÄ sex intervjuer med förskollÀrare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus pÄ att lyfta fram deras syn pÄ de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översÀttning varandesyn och projektsyn) och frÄgor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. VÀxelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete pÄverkat av den dagliga dialogen och förskollÀrares uppdrag, 3.