Sök:

Sökresultat:

60 Uppsatser om Utvidgat förverkande - Sida 4 av 4

Kompetensutveckling inom statliga myndigheter : En studie av mellanchefers upplevelse av internutbildning

Sammanfattning: I takt med att samhÀllets behov av kunskap ökar sÄ ökar Àven behovet av utbildning genom livet. I den hÀr uppsatsen har vi undersökt en ledarskapsutbildning för mellanchefer inom statliga myndigheter, vi har tittat pÄ vilken typ av undervisning som har visat sig generera djupast kunskaper och vad behÄllningen av utbildningen har varit. De frÄgestÀllningar som vi haft för studien har varit följande: Vilka lÀrtillfÀllen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur vÀrderar deltagarna innehÄllet i utbildningen? Vad Àr den övergripande behÄllningen av utbildningen? för att besvara frÄgestÀllningarna har vi gjort sex kvalitativa intervjuer med deltagare som genomgÄtt ledarskapsutbildningen olika Är. Datum: 2015-02-13  Författare: Charlotte Danielsson, Sofia Laurin  Handledare: Joacim Andersson  Examinator: Wieland Wermke Titel: Kompetensutveckling inom statliga myndigheter - En studie av mellanchefers upplevelse av en internutbildning  Nyckelord: LÀrprocess, erfarenhetsbaserat lÀrande, kollektivt lÀrande, livslÄngt lÀrande  FrÄgestÀllning: Vilka lÀrtillfÀllen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur vÀrderar deltagarna innehÄllet i utbildningen? Vad Àr den övergripande behÄllningen av utbildningen?   Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka en internutbildning inom statliga myndigheter i termer av hur deltagare vÀrderar utbildningens olika innehÄll. Vi har velat undersöka vilka delar i utbildningens upplÀgg och innehÄll som deltagarna har ansett varit betydelsefulla för deras lÀrande men ocksÄ vilka kunskaper och erfarenheter de har kunnat ta med sig tillbaka till det vardagliga yrkeslivet.   Teori: Erfarenhetsbaserat lÀrande och kollektivt lÀrande. Metod: Kvalitativ metod  Slutsats: LÀrandet har frÀmst skett genom diskussioner med förelÀsarna, genom seminarium samt genom att utbyta erfarenheter med andra deltagare i utbildningen.

Ett reflexivt förÀldraskap. En kvalitativ studie om frivilligt ensamstÄende mammor och deras nÀtverk

Denna uppsats bygger pÄ Ätta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstÄende mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat pÄ frÄgor om beslutet, det privata och det formella nÀtverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som Àr frivilligt ensamstÄende via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nÀtverk. De frÄgestÀllningar som avhandlades i uppsatsen var:- PÄ vilket sÀtt kom de frivilligt ensamstÄende mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstÄende mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- PÄ vilket sÀtt mobiliserar mammorna resurser frÀmst genom sitt privata nÀtverk men Àven i relation till samhÀllets olika formella nÀtverk?Resultaten analyserades dels utifrÄn det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhÀllet med fokus pÄ begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels pÄ teorier om sociala nÀtverk.

Gudruns resa : en visuell diskursanalytisk studie

Denna studie jÀmför det visuella materialet frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger med Kilroys resekataloger. HuvudfrÄgan i undersökningen Àr vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berÀttar dessa bilder om? Hur berÀttas det? Och till Vem berÀttas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlÀrare, en lektor i journalistik och ungdomar frÄn ett estetiskt gymnasieprogram.

StorkÀrnan i Löddeköpinge : utveckling av bostadsnÀra natur för ökad anvÀndning och stÀrkt identitet

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr ett omrÄde i det trafikseparerade grönomrÄdet StorkÀrnan som ligger mitt i samhÀllet Löddeköpinge, SkÄne lÀn. Platsen kÀnns tom och variationslös och bestÄr till stora delar av öppna grÀsytor. Runtomkring finns villabebyggelse som till övervÀgande del uppförts under miljonprogrammet. Alldeles i nÀrheten finns en mycket stor kulle och ett nybyggt seniorboende. Tre stora men lÄgt och mjukt utformade kullar har Àven anlagts under senare Är. Den stora kullen anvÀnds som pulkabacke vintertid och har en brant och konvex form Ät den aktuella platsen.

CSR som konkurrensstrategi ? En fallstudie av fem textilföretag

Idag har det blivit allt viktigare för företag i vĂ€stvĂ€rlden, som bedriver sin verksamhet inom textilbranschen, att styra sin organisation rĂ€tt bland konkurrenterna. Företagen mĂ„ste kunna leva upp till de lagar, regler och krav som stĂ€lls pĂ„ marknaden, vilket annars kan innebĂ€ra förödelse för verksamheten och varumĂ€rket. Uttrycket det goda företaget introducerades i början pĂ„ 1990-talet och i samband med begreppet CSR. Att arbeta med CSR Ă€r i dagens samhĂ€lle helt oundvikligt och flertalet företag vĂ€ljer att kommunicera sitt sociala ansvar till marknaden, för att kunna konkurrera med hjĂ€lp av sitt CSR arbete bör en klar strategi tillĂ€mpas.Syftet med denna uppsats Ă€r att skapa en förstĂ„else för hur textilföretagen X, Y, Z, Å och Ä ser pĂ„ sitt CSR arbete som konkurrensstrategi. VĂ„r vision Ă€r att öka förstĂ„elsen kring begreppet CSR, hur man beroende pĂ„ företag och bransch applicerar detta i sitt dagliga arbete och kan skapa vĂ€rde genom att kommunicera detta.Den kvalitativa undersökningen bestĂ„r av fem fallstudier varav tvĂ„ intervjuer utfördes pĂ„ inredningstextilföretag och tre pĂ„ konfektionsföretag.

Försiktighetsprincipen och rÀttvisande bild : Hur pÄverkar införandet av verkligt vÀrde-reglerna i IAS kvaliteten i redovisningen?

Den 1 januari 2005 trÀdde en ny redovisningsstandard ikraft som gÀller inom EU för alla noterade bolag. De nya reglerna Àr influerade av den anglosaxiska redovisningstraditionen och har rÀttvisande bild som ett övergripande rÀttesnöre. För ett kontinentalt land som Sverige innebÀr detta en utmaning dÄ landet varit prÀglat av ett mer legalistiskt synsÀtt företrÀtt av försiktighetsprincipen. Det nya synsÀttet öppnar för friare och mer subjektiva bedömningar och anvÀnder sig i större utstrÀckning av marknadsvÀrderingar. FörÀndringen har effekter pÄ kvaliteten i redovisningen.

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen bestÄr av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lÀrare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som frÀmst anvÀnds sombakgrundsmaterial. En enkÀtundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhÄllningssÀtt till innehÄllet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig Ät pÄ flera plan.

LÄneförbudets koncernundantag : -En skatterÀttslig analys av ett utvidgat koncernbegrepp

SammanfattningI början pÄ 1970-talet infördes ett lÄneförbud i den svenska aktiebolagslagen som innebÀr ett förbud för aktiebolag att lÀmna penninglÄn till den som Àger aktier, Àr styrelseledamot eller verkstÀllande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detta förbud trÀffar Àven nÀrstÄende till dessa personer. FrÄn detta förbud finns Àven en rad undantag föreskrivna dÄ det under vissa förutsÀttningar ansetts affÀrsmÀssigt motiverat att tillÄta lÄn till subjekt i den förbjudna kretsen. Ett av dessa undantag Àr det sÄ kallade koncernundantaget som tillÄter lÄn inom koncerner under den förutsÀttningen att moderbolaget har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES). Motivet bakom lÄneförbudet Àr framförallt av skatterÀttslig karaktÀr och genom detta önskade man förhindra den skatteflykt som uppstÄr dÄ fysiska personer lÄnar medel frÄn bolaget för att finansiera sin privata konsumtion och pÄ detta sÀtt skjuter upp eller helt undgÄr beskattning av detta kapital.

LÀgger strandskyddet en död hand över Lysekil? ? om mottagandet av det utökade strandskyddet och dess förvÀntade effekter pÄ kommunens utveckling

Lysekils kommun har en minskande och Äldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmÄnaderna. UngefÀr hÀlften av bostÀderna stÄr tomma under stora delar av Äret. Turister och fritidsboende utgör en tillgÄng för kommunen i form av besöksnÀring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. SÄledes Àr inte fler fritidshus önskvÀrt utan snarare billigare bostÀder för Äretruntboende dÀr ett havsnÀra lÀge inte Àr prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet Àr till för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna och att skydda viktiga miljöer för vÀxter och djur (SFS 1998:808). LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet frÄn generellt 100 meter till 300 meter lÀngs den bohuslÀnska kusten.

SkadestÄndslagen 2 kap. 2 § : Utvecklingen avseende ersÀttning för ren utomobligatorisk förmögenhetsskada

SkadestÄndslagen reglerar det utomobligatoriska skadestÄndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestÄnd styrs av kontrakt. I skadestÄndslagen Äterfinns tvÄ huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-destÄndslagen och Àr sÄdan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.

Balanskravet : ? En studie över hur tvÄ kommuner med olika ekonomiska förutsÀttningar hanterar balanskravet

För att komma till rÀtta med kommunernas och landstingens mÄngÄriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushÄllning Är 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. DÄ det inte finns nÄgon tydlig definition pÄ god ekonomisk hushÄllning infördes balanskravet Är 1998 som ett komplement. Balanskravet innebÀr att intÀkterna ska vara större Àn kostnaderna, det vill sÀga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet Àr att varje generation ska bÀra ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en lÄngsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte fÄr ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre Är om det inte föreligger synnerliga skÀl och kan dÀrmed frÄngÄ en budget i balans.

AffÀrssystembranschen - En studie av branschens förutsÀttningar

Sammanfattning Titel: AffÀrssystembranschen - En studie av branschens förutsÀttningar Författare: Peter Colliander, Jacob Lundblad, Sophie Monsén Handledare: Hans Knutsson Problem: AffÀrssystembranschen genomgÄr idag en omvÀlvande fas dÄ nya aktörer kommer in pÄ marknaden samtidigt som den tekniska utvecklingen gÄr allt fortare och befintliga aktörer Àndrar strategier. KonjunkturlÀget bidrar till pressen pÄ befintliga aktörer och det har debatterats mycket i affÀrspress huruvida vissa aktörer kommer att slÄs ut eller ej. MarknadslÀget tvingar sÄledes branschens aktörer att anpassa sig och eventuellt omvÀrdera befintliga affÀrsmodeller. Vi har dÀrför stÀllt oss följande frÄgor: Under vilka omstÀndigheter verkar vÀrldens helintegrerade affÀrssystemleverantörer idag och hur kan deras affÀrsmodeller utvecklas? Hur bör Intentia, IBS och IFS utforma sina affÀrsmodeller för att förbli konkurrenskraftiga? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva affÀrssystembranschens skiftande förutsÀttningar samt ge en bild av hur en affÀrssystemleverantör kan utforma sin affÀrsmodell för att förbli konkurrenskraftig.

Betygssystemets problematik : FrÄn ett generellt nationellt perspektiv till en lokal empirisk undersökning bland gymnasielÀrare i SamhÀllskunskap A

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill sÀga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsÀttningen, för sÄvÀl grundskolan som gymnasieskolan. FrÄgor om betyg-sÀttning har under senare Är blivit politiskt högintressanta och mÄnga förÀndringar Àr nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och förÀldrar har ocksÄ blivit mer aktiva och stÀller ökande krav pÄ framförallt lÀrare nÀr det gÀller betyg. I nÄgra kurser ges nationella prov som lÀrare kan anvÀnda som stöd för sin bedömning och betygsÀttning medan andrakurser, till exempel samhÀllskunskap, pÄ sin höjd har nÄgra bedömningsexempel pÄ Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men Àven Àr ett specifikt samhÀllskunskapsperspektiv. För att uppnÄ syftet har följande frÄgestÀllning anvÀnts.

FrÄn kunskapens öar till den ömsesidiga insiktens fastland

FrÄn kunskapens öar till den ömsesidiga insiktens fastland Ett pedagogiskt utvecklingsarbete för en personalutbildning med förankring i praktiken Anne Johansson Olsson Sammanfattning Denna uppsats redovisar ett utvecklingsarbete kring utformandet av en sÄ kallad arbetsplatsanpassad utbildning. Arbetet bedrevs i samverkan mellan Transkulturellt Centrum (TC) i Stockholms LÀns Landsting och Lina Hage samt Wasa vÄrdcentraler i SödertÀlje. Projektet syftade till att via inledande arbete, inventering av utbildningsbehov, utbildningsplanering, genomförande och utvÀrdering skapa en modell för en utbildning med fokus pÄ vÄrdpersonalens möte med patienter som har erfarenhet av migration. VÄrdcentralerna stod i början av 2007, i begrepp att inleda ett arbete med en delvis ny patientgrupp, asylsökande och nyanlÀnda flyktingar samt anhöriginvandrare. Arbetet innebar ett förbÀttrat och utvidgat mottagande med erbjudande om hÀlsosamtal och till de asylsökande Àven en primÀrvÄrd som motsvarade den övriga befolkningens.

BevisvÀrdering i vÄldtÀktsmÄl

Min uppsats handlar om bevisvÀrdering i vÄldtÀktsmÄl. Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram vÄldtÀktsbrottet i förhÄllande till en dess sÀrskilda bevisproblematik. Syftet Àr vidare att jÀmföra nuvarande lagstiftning med en samtyckesbaserad lagstiftning och den norska modellen dÀr grov oaktsam vÄldtÀkt Àr kriminaliserad. UtifrÄn dessa olika modeller har bevisproblematiken belysts och kommenterats. Syftet mynnar ut i frÄgestÀllningarna; Vilka bevis krÀvs för en fÀllande dom i vÄldtÀktsmÄl? Hur pÄverkas bevisvÀrderingen om vi skulle införa ett samtyckesrekvisit? Hur skulle bevisvÀrderingen pÄverkas om vi enligt den norska modellen kriminaliserade grov oaktsam vÄldtÀkt?Kvinnan har inte alltid haft en sjÀlvklar rÀtt till sin egen kropp och sexualitet.

<- FöregÄende sida