Sökresultat:
60 Uppsatser om Utvidgat förverkande - Sida 3 av 4
BOKFĂRINGSBROTT-Anledningar och Ă„tgĂ€rder utifrĂ„n kontrollvĂ€sendets perspektiv
Syftet med vÄr uppsats Àr att göra en probleminventering av bokföringsbrott. Vi kommer att kartlÀgga de huvudsakliga anledningarna utifrÄn kontrollvÀsendets perspektiv till varför mÀnniskan begÄr bokföringsbrott för att kunna ge förslag pÄ möjliga ÄtgÀrder. Eftersom det inte finns mycket teori inom Àmnet har det varit svÄrt att sÀtta den teoretiska referensramen. Dock har vi tagit med den information vi tyckt varit relevant för Àmnet dÀr vi anvÀnder oss av institutionell teori och rÀttviseteori.. Vi har valt att anvÀnda oss av en induktiv metod dÀr vi utgÄr ifrÄn empirin för att finna vÄra slutsatser.
Samförvaltning och demokrati: En studie av viltförvaltningsdelegationer i tre svenska lÀn
NÀr nya former av förvaltning och beslutsfattande introduceras mÄste dessa utvÀrderas. NÀr de introduceras i ett demokratiskt samhÀlle Àr en viktig del i dessa utvÀrderingar att undersöka hur demokratiska dessa beslutsformer Àr. Genom att anvÀnda mig av material som samlats ihop i forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management vid LuleÄ tekniska universitet ? ett projekt finansierat av NaturvÄrdsverket ? har jag med detta syfte undersökt vilken pÄverkan samförvaltning kan ha pÄ demokratins centrala processvÀrden. Jag har konstruerat en demokratisk idealtyp baserad pÄ dessa vÀrden och tidigare forskning, varefter jag genom att studera viltförvaltningsdelegationer i tre svenska lÀn har tagit reda pÄ hur vÀl denna form av beslutsfattande kan passa in i ett demokratiskt samhÀlle.
"Helt klart skogen" : Pedagogers syn pÄ barnens-, pedagogens-, och miljöns roll för utveckling, lek och lÀrande i mötet med naturen i förskolan
Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn pÄ förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick frÄn kvalitativa intervjuer, insamlade berÀttelser frÄn pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lÀrande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhÄllningssÀtt och hur de arbetar för att förverkliga lÀroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna sÄg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och Àven ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. SvÄrighet att skilja pÄ lek och lÀrande belystes.
TryckerimomsmÄlen : En utredning av de skatterÀttsliga och civilrÀttsliga konsekvenserna ur rÀttssÀkerhetsperspektiv
2010 lÀmnade EU-domstolen ett förhandsavgörande i mÄl C-88/09 Graphic Procédé gÀllande huruvida vissa tryckeriprodukter ska anses utgöra varor eller tjÀnster enligt EU:s mervÀrdesskattedirektiv. Domen innebar för svensk lagstiftning att mervÀrdesskattesatsen för vissa tryckeriprodukter sÀnktes frÄn 25 procent till 6 procent. Konsekvensen blev att skatteverket fick Äterbetala miljonbelopp till svenska tryckerier pÄ grund av att de redovisat för hög mervÀrdesskatt. Skatteverket godtog Äterbetalning till tryckerierna utan att kreditering till tryckerikunder krÀvdes. Skatteverket bestÀmde sig för att efterbeskatta tryckerikunderna genom följdÀndring med motsvarande belopp som tryckeriet erhÄllit i Äterbetalning.
Har revisionsuppdragens lÀngd nÄgon pÄverkan pÄ revisionskvaliteten?
Europeiska kommissionen Àr pÄ vÀg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrÄrotation för börsnoterade bolag. Tanken Àr att detta ska leda till ökad revisionskvalitet dÄ ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka revisorernas oberoende. Detta för att revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhÄllande till sina klienters rÀkenskaper. Inom akademisk forskning Àr detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen Àr gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats Àr att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan rÄda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i sÄ fall skulle rÀttfÀrdiga regleringarna frÄn EU:s sida.
Framtidens banker : En studie varumÀrkesutvidgningar mot bankmarknaden
Att varumÀrken utvidgar sig Àr inget nytt fenomen, dÀremot börjar det bli allt vanligare med varumÀrkesutvidgningar mot banktjÀnster. VarumÀrken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumÀrken till att Àven erbjuda banktjÀnster. Trots den omfattandeforskningen om varumÀrken och varumÀrkesutvidgningar mot nya varor och tjÀnster finns det knappt nÄgon alls forskning om varumÀrkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som pÄverkar utvÀrderingen av en varumÀrkesutvidgning mot bankmarknaden.Syftet med denna uppsats Àr att utveckla en modell för vad som Àr viktigt i en utvÀrdering av en varumÀrkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgÄ frÄn Aaker och Kellers modell frÄn 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumÀrkeskapital, varumÀrkesförtroende och uppfattad risk.För att kunna se vilka komponenter som Àr viktiga vid en utvÀrdering av en varumÀrkesutvidgning mot banktjÀnster, har författarna utefter vissa förbestÀmda kriterier valt tre varumÀrken.
En undersökning om smÄ barns och ungdomars Gudsbild
Abstract Uppsatsen Barn och ungdomars gudsbild Ă€r en c-uppsats, med didaktisk inriktning inom Ă€mnet religionskunskap. Den handlar om barns och ungdomars gudsuppfattning. Ă
ldern pÄ barnen och ungdomarna i min undersökning Àr 6, 7 och 18 Är gamla. Efter att ha lÀst olika teorier om barn och ungdomars gudsbild, har jag gjort intervjuer med barn i förskoleklass samt i första klass. NÀr det gÀller ungdomarnas gudsbild stÀllde jag 10 frÄgor i ett frÄgeformulÀr, till 18-Äriga gymnasister i Ärskurs 3, angÄende deras gudsbild. Efter inledning, syfte, material, metod, tidigare forskning samt teoridel, redovisar jag resultatet av intervjuerna och ungdomsfrÄgorna. DÀrefter följer en analys av dem, tillsammans med de teorier jag har lÀst om och behandlat i min uppsats.
AndelsöverlÄtelser & 3:25 ML : - en mervÀrdesskatterÀttslig uppsats med en inblick i neutralitetsprincipen
MervÀrdesskatten Àr en konsumtionsskatt som utgÄr vid all yrkesmÀssig omsÀttning av varor och tjÀnster i Sverige. MervÀrdesskatten styrs av den sÄ kallade neutralitetsprincipen. Principen innebÀr i stort att mervÀrdeskatten inte ska pÄverka vare sig en enskild individs val till konsumtion eller ett företags utformning. Mot bakgrund av neutralitetsprincipen Àr det av stor vikt att ett företag förblir oförÀndrat rent mervÀrdesskatterÀttsligt Àven i det fall företaget vÀljer att Àndra sin struktur.Ett företag kan överlÄtas pÄ tvÄ sÀtt, genom en verksamhetsöverlÄtelse eller genom en andelsöverlÄtelse. I enlighet med 3 kap.
Identitet i den somaliska diasporan : en intersektionell studie av kvinnors jag och delaktighet i samhÀllet
This work applies intersectionality to five Somali women self-narratives and focuses on their identities and positions in Swedish society, but also their relation to Somali society. Since people constructs in relation to the environment, this work studies the impact of environmental confirmations of their own self. Intersectionality is brought into the social work with an operational attempt, and shows how critics of power and interplay between theories and empirics can provide new knowledge. Intersectionality also demands some alterations of the social constructionists? idea of the ego.
Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen : LÀnsstyrelsernas och kommunernas tillÀmpning av lagstiftningen
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att kartlÀgga och analysera hur lagstiftningen gÀllande landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS) tillÀmpas, genom att studera lÀnsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, FÀrgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-omrÄden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det Àr lÀnsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas pÄ ett oacceptabelt sÀtt.Ett antal lÀnsstyrelser i Sverige har tagit fram rÄd för hur kommunerna ska gÄ till vÀga vid utpekandet av LIS-omrÄden. Dessa rÄd skiljer sig nÄgot Ät, bÄde vad gÀller omfattning och innehÄll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero pÄ att lÀnsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutÀndan Àr möjligt att en prövning, oavsett lÀnsstyrelse, skulle ge samma resultat.Det Àr tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. LÀnsstyrelserna betonar, i sina rÄd, vikten av lÄngsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-omrÄden inte ska göras lÀttvindigt.
Polisens Resultatredovisning : ?What gets measured gets done?
Det finnas olika orsaker till varför organisationer vÀljer att införa ett styrsystem. De behöver ofta visa upp att de utrÀttar nÄgot med deras verksamhet det vill sÀga att de Àr rationella resursutnyttjare. En annan orsak till att införa ett styrsystem kan vara att man vill marknadsföra sin organisation till den omgivningen man befinner sig i. I politiska organisationer Àr detta vanligt dÄ man vill fÄ mer resurser frÄn statsmakterna. Rikspolisstyrelsen har sedan Är 2004 utvecklat en ny resultatuppföljningsmodell som benÀmnts polisens resultatredovisning (PRR).
Omfunktionalisering av konsten : för ett breddat och genusvaket konstbegrepp i teori och praktik
I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, dÀr konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmÀn. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn pÄ sÄvÀl konsthistorien som samtidskonsten . Min frÄgestÀllning Àr: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet pÄ ett utvidgat och genusmedvetet sÀtt? Jag Àr nyfiken pÄ hur elever och lÀrare nÀrmar sig konstfÀltet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad Àr teorin och praktiken och hur vÀl appliceras genusbegreppet pÄ undervisningen.
Forskningsöversikt över resultaten av pedagogiska insatser för skolbarn med autism : ett systemteoretiskt perspektiv
Forskning pÄ resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum (ASD) insatt i ett multifaktoriellt helhetssammanhang Àr inte vanligt förekommande. Det över gripande syftet Àr att ge en översikt över pedagogisk forskning som innefattar redovisning av resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum och att koppla denna forskning till systemteori och ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO, (www.socialstyrelsen.se, ICF- CY, (www.who). ForskningsfrÄgorna Àr vilka pedagogiska strategier Àr relaterade till vilket utfall för personer med diagnos inom autismspektrum (ASD) i Äldrarna 6-20 Är, i vilken utstrÀckning forskningen om elever inom autismspektrum Àr grundad pÄ ett generellt systemteoretiskt tÀnkande och/eller ICF och hur man forskningsmÀssigt bygger upp evidens och vilka Àr delaktiga i denna process.Studien Àr en systematisk forskningsöversikt i vilken 875 abstracts granskats. 36 studier har inkluderats. SkÀl till exkludering har varit att studierna saknat beskrivning av pedagogiska insatser, resultatredovisning och/eller utfallsmÄtt.
Utvidgade avlÀgsnanden i europeisk belysning: En analys av förenligheten med Europakonventionen och en jÀmförelse med finsk rÀtt
Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.
Personanpassade erbjudanden ? finns det ett intresse i klÀd- och modebranschen?
DÄ konkurrensen mellan företag inom klÀd- och modebranschen Àr hög erbjuder mÄngaföretag kundklubbar och lojalitetsprogram till sina kunder. Kundklubbar ska vara ett sÀttför företag att differentiera sig, men blir det en differentiering nÀr de flesta företagerbjuder sina kunder liknande kundklubbar och lojalitetsprogram?För att differentiera sig har företag inom branschen utvidgat sina kundklubbar ochlojalitetsprogram, men med ÄtgÀrder som de flesta företag kan anvÀnda inom branschen,vilket gör att differentieringen uteblir. Den svenska matvarukedjan ICA har tagitkundklubben till en ny nivÄ och erbjuder sina kunder ?mina varor?.