Samförvaltning och demokrati
En studie av viltförvaltningsdelegationer i tre svenska län
När nya former av förvaltning och beslutsfattande introduceras måste dessa utvärderas. När de introduceras i ett demokratiskt samhälle är en viktig del i dessa utvärderingar att undersöka hur demokratiska dessa beslutsformer är. Genom att använda mig av material som samlats ihop i forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management vid Luleå tekniska universitet ? ett projekt finansierat av Naturvårdsverket ? har jag med detta syfte undersökt vilken påverkan samförvaltning kan ha på demokratins centrala processvärden. Jag har konstruerat en demokratisk idealtyp baserad på dessa värden och tidigare forskning, varefter jag genom att studera viltförvaltningsdelegationer i tre svenska län har tagit reda på hur väl denna form av beslutsfattande kan passa in i ett demokratiskt samhälle. Mina slutsatser är att samförvaltning, på ett sådant sätt som denna fungerar i de studerade fallen, är fullt kompatibel med demokrati ? och kan vara positiv för en utvidgad demokrati om utökad deliberation och decentralisering ses som önskvärda delar i ett utvidgat demokratibegrepp. I de studerade fallen finns dock en del brister, och risk för ett demokratiskt underskott på vissa områden. Vissa av dessa ? ibland potentiella ? brister är risk för intressekonflikter hos enskilda ledamöter, information som enligt utsaga inte protokollförts och att alla relevanta intressen inte verkar finnas representerade (åtminstone inte ännu). Samförvaltning i denna utformning framstår trots detta som ett demokratiskt alternativ då bristerna inom viltförvaltningsdelegationerna i mångt och mycket beror på avvikelser från de principer som ligger till grund för delegationerna. Förbättringar som ökar den demokratiska legitimiteten bör vara möjliga att åstadkomma under arbetets gång, genom granskning och utvärdering, ifall det finns en vilja till förändring i en mer demokratisk riktning.