Läroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och föräldrar. Pedagogerna ska dels föra samtal med föräldrarna om barnets trivsel, utveckling, lärande samt genomföra Utvecklingssamtal. Målet med undersökningen var att belysa pedagoger samt invandrarföräldrars syn på kommunikation. Hur specialpedagogen kan fungera som ett stöd tas även upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna som användes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper.

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum.

Genom en jämförelse mellan en enkätundersökning gjord bland föräldrar till elever i år 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslärare har jag försökt belysa föräldrars syn på samarbete med skolan. Jag har även använt mig av litteratur inom området för att få en så klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt är att föräldrar tycker det är viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information från skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag är det vanligt att samarbetet begränsar sig till Utvecklingssamtalet.

The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil?s ability to learn.The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur föräldrar och pedagoger upplever Utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och Samhälle. Studien har syftat till att sammanställa de tankar som finns kring Utvecklingssamtalet hos tre föräldrar och tre pedagoger för att fördjupa förståelsen om hur förhållandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola är Utvecklingssamtalet som enligt Läroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och föräldrar upplever Utvecklingssamtalet generellt som positivt så länge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och föräldrar är det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om lärares uppfattningar kring arbetet med bedömningar i musikämnet i årskurs 6. Som metod användes en kvalitativ ansats med intervjuer, observation av en musiklektion samt betygsstatistik och studium av kommentarer till Utvecklingssamtal. Undersökningen visade olika strategier som musiklärarna använde för sin betygsättning. Hur de dokumenterat elevers lärande och kommunicerat det med elever och föräldrar. Den visar också hur de konstruerat ämnets legitimitet som balans och lustfylld aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur fem lärare i årskurserna ett, fyra och fem arbetar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavare i skolan. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes vad delaktighet och inflytande för vårdnadshavare innebär för läraren. Vilka möjligheter för delaktighet och inflytande skapar läraren, och vilka för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren anser läraren kan finnas? Resultaten av undersökningen visar att lärarna gör likartade tolkningar av betydelsen och innebörden av delaktighet och inflytande för vårdnadshavaren. Det som skiljer lärarna och framförallt årskurserna åt är de olika arbetssätten de använder sig av i arbetet.

This master?s paper first presents some of the principal theories and concepts developed by the poverty researchers Rowntree, Titmuss, Townsend, Sen and Lister. These theoretical frameworks are then related to two documents from the EU and Sweden concerning combating poverty and social exclusion, bearing on the establishment of the ?Year 2010 against Poverty?. Finally, I discuss the value in practice of these theories and policy documents, as regards reducing poverty in Europe.It has become clear in this investigation that the theories and concepts from earlier research are still relevant to the formulation of contemporary policy programmes, and that earlier research helps us to avoid old traps in fighting poverty.

Each student in elementary school will under current policy documents have an individual development plan (IEP) from 1 January 2006. The plan should primarily aim for a higher goal achievement, but also to the student to gain a greater understanding of their own learning process and knowledge. My experience is that some students, despite efforts IUP have difficulty seeing their own learning process and it has been the starting point of my study. The aim of the study has been to investigate and analyze teachers work with individual development plans from the first grade to the sixth grade from a teacher's perspective. The goal was to identify strategies and techniques that could help develop IUP as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process.

Syftet med vårt arbete var att undersöka elevers och lärares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gäller elevens lärande. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lärare verksamma i årskurs fem, samt två elever i lärarnas respektive klass. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod då det är människors uppfattningar som vi är ute efter i vår undersökning. Från resultaten i vår studie drar slutsatsen att lärare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna är av betydelse för elevens lärande. Det som lärarna och eleverna i undersökningen nämnt vara av betydelse för elevens lärande är att de under det individuella Utvecklingssamtalet får insikt i hur eleven förhåller sig till de uppsatta målen i styrdokumenten, samt vilka mål de ska sträva mot.

Mentorskapet är en stor del av läraryrket för många gymnasielärare. Vår uppfattning är att mentorskapet mellan lärare och elev tenderar att få otydliga gränser, även på skolor där det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svårt för läraren att avgränsa mentorsrollen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut på en skola där det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frågor om vad lärare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingå i mentorskapet samt hur detta förhåller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns på ett utvalt rektorsområde. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo åren expanderat kraftigt i Sverige och visar på rekordhöga omsättningar, där allt fler söker sig till branschen. Det har också på senare år blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket också är det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen är att förstå bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstå vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och Utvecklingssamtal har för konsulternas känsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen består av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där ansatsen är induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkätundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen.Den teoretiska referensramen består av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt.

Det blir allt vanligare att företag väljer att certifiera sig enligt olika standarder inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö, dels för att organisationerna ser det som utvecklande för verksamheten men också för att kunna använda det som konkurrensmedel. Företag som vill arbeta med flera ledningssystem, kan integrera dessa för att kunna arbeta med dem på ett effektivt och systematiskt sätt. Svalson AB är ett företag inom verkstadsindustrin som har certifierat sig enligt den internationella standarden ISO 14001 år 2001. Företaget vill nu arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete enligt standarden OHSAS 18001. Denna rapport beskriver vårt arbete med att integrera vissa delar av standarden OHSAS 18001 till det befintliga miljöledningssystemet ISO 14001.

Fo?retag och organisationer har individuella uppla?gg fo?r hur de arbetar med feedback, det a?r inte garanterat att na?gon sto?rre vikt la?ggs vid feedback, trots att det utgo?r en va?rdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utma?rker en bra respektive mindre bra feedbackprocess fo?r den enskilda medarbetaren och underso?ker hur ett fo?retags riktlinjer och arbetssa?tt pa?verkar medarbetarens mo?jligheter att fa? bra feedback. Fo?r att underso?ka detta har tva? fallfo?retag anva?nts, konsultfo?retagen Accenture och Frontwalker.

The intention of this study is to interview teachers in order to create a picture of how they look at their work with IUP (Plan of individual development). The main question formulated in my study is in what way IUP can become a contribution to the learner´s development. All teachers who participated in the interviews believe that the purpose of the document is to be proactive, developing and positive for the pupils. The teachers also believe that it is intended to serve as a clarification for pupils as well as teachers. It´s clear to see that the IUP generally is believed to be a supportive resource in education.