Vi lever i en föränderlig värld, där det är av största vikt för företag att ständigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar därför inte att skapa ett system som ett år senareimplementeras på företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förändrats.Agila metoder är en effekt av den förändliga värld vi nu lever i, då de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder är iterativa medständiga och effektiva anpassningar till förändringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsättningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum är en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de båda förstått behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förändringar.

Detta examensarbete är utfört hos X-ponent Inredning AB i Eskilstuna, tillverkare av upphängnings-och förvaringssystem. Detta arbete behandlar utveckling av företagets demonteringsverktyg, allmänt kallade för urpetare. Urpetare används för att frigöra låstungor inuti elkontakter i fordon. Ibland uppstår det problem i fordonets elsystem och urpetare används vid felsökning och reparation av kablage. Det är många gånger kostnadseffektivt att byta ut enstaka kontaker jämfört med att byta ut hela kabelstammar. Målet med examensarbetet var att komma fram till ett attraktivt konstruktionsförslag på hur urpetarna kan göras mer attraktiva för kunderna. Direktivet var att utforma en enkel konstruktionsidé som gör urpetarna attraktiva för marknaden och som är enkel att producera i stora volymer.

Till följd av marknadens reaktion på klimatfrågan och samhällets krav på mindre energikonsumtion ställs företagen idag inför ett ställningstagande. Ta ansvar för miljön och den inverkan företaget har på den, alternativt stå pall för de följder som väntar om man väljer att inte reagera. Naturligt blir att fokus landar på de företag som har närmast koppling till miljö och påverkan. Vi gavs möjlighet att studera Energibolaget inför en satsning på energitjänster. Dessa tjänster lanseras till följd av den ökade efterfrågan och marknadens anpassning till klimatfrågan.

När Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, utarbetade ett utvecklingsarbete som skulle syfta till en mer kundorienterad fastighetsförvaltning bland de kommunala bostadsbolagen gav Karlstads Bostads AB sin tjänsteutvecklare i uppdrag att implementera detta i vissa av företagets bostadsområden. Utvecklingsarbetet, vilket till en början skulle vara ett tvåårigt projekt, syftar i grund och botten till att skapa trygghet i boendet. Denna ska uppnås genom att ha en nära relation till kunden, erbjuda servicetjänster som underlättar vardagen och bryter ensamheten, men också genom att anordna aktiviteter för kunderna i området.Rud i Karlstad har tidigare ansetts vara ett problemområde med mycket skadegörelse och hög omflyttningshastighet, vilket har gett bostadsområdet ett dåligt rykte. KBAB vill genom sitt projekt för att skapa en god kundrelation få bort detta rykte och istället erbjuda sina kunder trivsamma och trygga bostadsområden, vilket ska leda till en lägre omsättningshastighet och minskad vakans. Detta i sin tur leder till en ökad lönsamhet för företaget.Med teorier om kundorientering och relationsmarknadsföring visar forskare på att ett kundorienterat tjänsteföretag måste anpassa sina tjänsteerbjudanden utefter kundens behov och önskemål.

I dag erbjuds självscanning hos de flesta större livsmedelskedjorna i Sverige. Tjänsten tillåter kunderna att på ett smidigt sätt nyttja en mobil scannerenhet för att själva scanna varor direkt inne i butiken, samtidigt som varorna kan packas ner löpande i bärkassar. Processen erbjuder kunder direkt kontroll över den reella kostnaden samtidigt som den sparar tid. Systemet fungerar dock smidigast för kunder som handlar stora mängder livsmedel och tar hjälp av en kundvagn med monterad avlastningshållare för scannerenheten. För de kunder som besöker butiken för att handla en mindre mängd varor som ryms i en vanlig plastkasse och inte är i behov av en stor kundvagn återfinns stora brister i systemet.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärarens lärande tar sig uttryck på en skola. Det lärande som studien inriktar sig på är det som sker i organiserade former. Studien fokuserar lärarens lärande i relation till upplevelser av sitt uppdrag, de svårigheter som eventuellt uppkommer i den professionella livsvärlden samt tillgängliga arbetsredskap så som skrivna åtgärdsprogram. Detta sker genom att undersöka:? i utsagor lärarens upplevelse av sitt uppdrag i relation till en skola för alla? i utsagor lärarens upplevelse av svårigheter i sitt vardagsarbete? i utsagor lärarens upplevelser, erfarenhet och önskemål av lärande och utveckling på skolan? i utsagor lärarens upplevelser av upprättande och genomförande av åtgärdsprogram? genom dokumentanalys av åtgärdsprogram, på vilket sätt den pedagogiska dokumentationen används på skolanTeori och metod: I studien har vi använt oss av en livsvärldsfenomenologisk ansats för att beskriva lärarens professionella livsvärld.

I Finspång ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och säljer bl. a. ångturbiner. En av de ingående komponenterna i dessa turbiner är mellanväggarna, vars uppgift består i att rikta ångflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut på att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanväggar.

I Finspång ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och säljer bl. a. ångturbiner. En av de ingående komponenterna i dessa turbiner är mellanväggarna, vars uppgift består i att rikta ångflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut på att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanväggar.

SammanfattningI denna studie har FRAM-samarbetet stått i fokus. FRAM är ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pågått i några kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbättring och skolutveckling i de utvärderade skolorna. Utgångspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad två aktörer i ledningsnivå, nämligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM?s bidrag och på vilket sätt de anser att den lett till kvalitetsförbättring.Studien är en kvalitativ forskningsstudie där förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgångspunkt från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa.Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien.

Samhället har ett ansvar för att prioritera barnen då dessa är en sårbar grupp. En mångfald av studier visar på att flertalet av barn som lever med föräldrar med svårigheter som exempelvis psykisk sjukdom, allvarlig fysisk sjukdom och missbruksproblematik löper en högre risk att drabbas av ohälsa både på kort och på lång sikt. Detta förhållande ledde till att nya bestämmelser infördes den 1 januari 2010 bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (2009:979, 2 g §) och patientsäkerhetslagen (2010:659, 6 kap. 5 §) som rör barn som anhöriga. Denna lagtext innebär att hälso- och sjukvårdpersonal särskilt bör uppmärksamma barnen och stärka barnens rätt till information, råd och stöd då barnets förälder eller vårdnadshavare har fysiska eller psykiska svårigheter i sådan allvarlig grad att det påverkar den vuxnes föräldraförmåga.

För att dagens företag ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga behövs ett ständigt arbete med att minska utvecklingstider, utvecklingskostnader samt säkerställa en hög kvalitet. För att tillfredsställa konsumenterna behövs också konstanta produktförbättringar, nya varianter och funktioner. En trend i dagens industri är ett ökat behov av avancerade IT-system för att nå dessa mål. En typ av IT-system kallas Product Lifecycle Management PLM, vilket är ett kontrollerat och systematiskt sätt att administrera och utveckla produkter. Kärnan i PLM är skapandet, bevarandet och lagringen av produktrelaterad information, vilket kan göra det lättare att hitta, dela, modifiera samt återanvända data.

För att dagens företag ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga behövs ett ständigt arbete med att minska utvecklingstider, utvecklingskostnader samt säkerställa en hög kvalitet. För att tillfredsställa konsumenterna behövs också konstanta produktförbättringar, nya varianter och funktioner. En trend i dagens industri är ett ökat behov av avancerade IT-system för att nå dessa mål. En typ av IT-system kallas Product Lifecycle Management PLM, vilket är ett kontrollerat och systematiskt sätt att administrera och utveckla produkter. Kärnan i PLM är skapandet, bevarandet och lagringen av produktrelaterad information, vilket kan göra det lättare att hitta, dela, modifiera samt återanvända data.

Den här rapporten behandlar det examensarbete som har utförts på avancerad nivå av Elin Engquist på utbildningen Innovation och produktdesign vid Mälardalens högtskola. Arbetet har utförts under våren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den ständigt ökande konsumtionen av hushållsel. Artefakten har under arbetets gång döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.

Examensarbetet består av en utvärdering av en del av den satsning på kollektivtrafiken i LLTs regi, nämligen införandet av ett nytt busslinjenät, som gjordes i Luleå tätort hösten 2003. Utvärderingen är gjord utifrån intervjuer med resenärer, en enkätundersökning av lulebornas attityder samt ur ekonomisk synvinkel. Det nya linjenätet som infördes hösten 2003 i Luleå syftade till att öka attraktiviteten hos den kollektiva busstrafiken genom att öka turtätheten, minska restiderna och öka möjligheterna till direktresor. Linjeomläggningen skedde efter att resandet, och därmed även turutbudet, minskat mer eller mindre årligen sedan slutet av 1980-talet. En stor poäng med linjeomläggningen var även att antalet bussar i trafik inte behövde öka.