Det här Utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus på att förändra den traditionella högläsningen i grundskoleverksamheter med hjälp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella högläsningen inte har varit planerad utifrån rådande styrdokument. Med högläsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i högläsningssituationen vilket gynnar deras språkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas även elevernas språkliga förståelse. Resultatet av min studie påvisar att högläsning kan ske med hänsyn till rådande styrdokument.

Denna text analyserar hur positiv utveckling på landsbygden kan skapas genom projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nå landsbygdsprogrammets mål att skapa ekonomisk, ekologisk och social utveckling på landsbygden. Texten kartlägger förutsättningar bland invånare på landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de människor som håller vårt landskap levande. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre faktorer påverkat projektgruppers Utvecklingsarbete på den svenska landsbygden. Syftet ska svara på frågorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jämställdhet haft i projektgrupperna? Teorier kring känsla för platsen, socialt kapital och jämställdhet används till empirin.

Eftersom man aldrig kan förutspå vilka frågor och funderingar en bok kan väcka hos en elevgrupp ska man aldrig använda sig av en bok för högläsning som man själv tidigare inte har läst. Jag har i mitt Utvecklingsarbete läst in mig på barnlitteratur, gjort en sammanställning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolåren med hjälp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har läst ett skönlitterärt verk har jag utformat en rad diskussionsfrågor som man kan föra löpande med högläsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har läst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrågor och konkreta uppgift kopplats till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, så att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lämplig bok att arbeta med i klassrummet..

Syftet med detta Utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt Utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet..

Syftet med detta Utvecklingsarbete var att skapa ett intresse, en motivation och nyfiken för biologin och matspjälkningen hos elever i årkurs 2-3 där eleverna på självständigt, roligt, varierande och lustfullt sätt kan skapa sig och utveckla kunskaper om matspjälkningen. Materialet består av en elevbok om matspjälkning i form av en faktasaga, bilder, frågor och praktiska övningar. Materialet innehåller dessutom en lärarhandledning med instruktioner till läroboken, mål från läroplanen samt svar till frågorna. Framtagningen av detta material har gjorts med hjälp av intervjuer och forskning i området. Materialet har fått har testats i en årkurs 2 och en intervju med eleverna.

Syftet med detta Utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta Utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt Utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde Utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.

I vårt Utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit .

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation påverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrån elevernas närmiljö. Vår studie genomfördes i två klasser, en årskurs 4 och en årskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkät med frågeställningar kring matematik varefter ett Utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrån den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat Utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda på hur deras motivation för matematik påverkats. Samtliga 37 elever fick även svara på en avslutande enkät.

Syftet med detta Utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lärande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som använts för dokumentation i Utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation där vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfällen på en förskola. I barngruppen ingick tio femåringar.

Syftet med vårat Utvecklingsarbete var att undersöka om medvetandegörande övningar påverkar och stärker ungdomars självkänsla. Vi har genomfört vårt Utvecklingsarbete i en årskurs sju vid en högstadieskola i Skellefteå kommun. Vi träffade klassen vid åtta tillfällen då vi arbetade med värdering- drama- och tillitsövningar samt gruppdiskussioner. Vi använde av en enkät vid det första och sista tillfället för att kunna utläsa ett resultat samt en strukturerad observation där vi i förväg skrivit ner vad vi skulle titta på. Eleverna har även fått skriva en utvärdering av träffarna om vad de lärt sig.

Mitt syfte är att initiera och driva ett Utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet.

Syftet med detta Utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia?.

Med vårt examensarbete ville vi studera och utveckla pojkars respektive flickors förhållningssätt till varandra. Undersökningen genomfördes under en sju veckors period i en förskoleklass i Luleå. Barngruppen bestod av 14 barn, nio flickor och fem pojkar. Barnen fick genom olika könsrollsrelaterade övningar visa på hur de förhöll sig gentemot varandra. Våra undersökningsmetoder bestod av barn-intervjuer med öppna frågor och barnobservationer.

Syftet med denna studie är att beskriva planering och implementering av ett Utvecklingsarbete för ett hållbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i Västra Götalands län. Därutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvärderas och det lärande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlätta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under två halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förståelse kring dessa begrepp.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats som utgångspunkt för utförandet av vår studie och den forskningsmetod vi använt oss av är aktionsforskning. För att kunna analysera våra data och få fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehållsanalys.

Studien syftar till att undersöka mellanchefers upplevelse av Utvecklingsarbete i en kunskapsorganisation, såväl i själva organisationen som för de enskilda medarbetarna och egen del.Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med sex mellanchefer i ett svenskt mediaföretag. För att analysera svaren används teorier om ledarskap och chefsidentiteter. Analysen bygger på en tolkning av hur de intervjuade mellancheferna upplever sin situation.Analysen visar att mellancheferna upplever att deras arbete är fritt inom uppställda organisatoriska ramar, men att de ibland upplever att de hamnar ?i kläm?, genom att motstridiga krav ställs från olika intressenter.Analysen visar också att mellancheferna upplever att de i hög grad får agera informationshanterare, vilket upplevs som ett problem. I studien kommer vi även fram till att ledningens krav på mellanchefen kan vara hinder för Utvecklingsarbete men att arbetet i en kunskapsorganisation.