Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolår fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, välmående och hur den främjar inlärning och koncentration. Genom litteraturen belyses även hur viktig skolans inställning är, och vilka faktorer i skolan som påverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkätundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolår fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas inställning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansåg att det var roligt att röra på sig och insåg att rörelse bidrar till att de mår bättre..

Denna studie handlar om vilken betydelse pedagoger i förskolan tillskriver begreppet pedagogisk dokumentation i deras verksamhet. De frågor vi sökt svar på är hur pedagogerna tolkar begreppet pedagogsik dokumentaiton, hur och varför de använder sig utav det samt hur de ser på det ökade behovet av mätning som skett i förskolan.För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med sex pedagoger i tre olika kommuner. Vi har vänt oss till ett postmodernt perspektiv när vi tolkat vårt resultat. Där menar man att det finns flera olika perspektiv på sanning och kunskap samt att det inte finns "normala barn". Istället välkomnas olikheter och dessa ses som berikande.

Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda.Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete.Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet.Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog.

Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld..

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Studiens syfte har varit att beskriva och tematisera två lärares reflektioner över en genomfördlektion i matematik. Som bakgrund till studien har elevtest, lärarnas intryck från sin lektionoch deras uppfattning om utveckling av verksamheten funnits. För att ta del av lärarnasreflektioner valdes kvalitativa intervjuer. Lärarna har reflekterat över hinder och möjligheterför att eleverna ska nå målen för lektionen, vilken betydelse undervisningen har och hurlärarna upptäcker elevernas förmågor och kunskaper. Intervjuerna har analyserats utifrån femteman.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmågor. De frågeställningar som studien utgår från är vilka insikter, vilket syfte och på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta används kvalitativa intervjuer som metod där sex verksamma förskollärare med varierad ålder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar på att förskollärarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmågor. Trots denna insikt visar resultatet på att barnlitteratur med fokus på socioemotionell utveckling inte är prioriterad utan används i samband med händelser som uppstår i barngruppen.

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas.

Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste årtiondena ger skäl att på nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lämplighet som mått på teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar på området används för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tänkas påverka arbetslöshet på kort och lång sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundläggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste årtiondena, främst mellan åren 1994 och 2007.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hämtat från Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

Begreppet hållbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten år 1987 blivit mer och mer använtöver hela världen. Begreppet kan dock definieras på många olika sätt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhället. Ambivalensen kring begreppet har på en internationell nivå lett till svårlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre väl utforskad är hur medborgare pålokal nivå uppfattar begreppet hållbar utveckling och varifrån de får sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet är särskilt intressant att undersöka då utbildningssystemetär ett effektivt medel för att förändra människors tankesätt i en hållbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hållbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare inom idrott och hälsa går till väga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta på simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skäl.Frågeställningar:Hur hanterar idrottslärare problematiken som uppstår med elever som inte kan/vill delta på simundervisningen?Hur ser elever som inte kan/vill delta på simundervisningen på denna problematik?MetodDen metod som tillämpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillämpandet av den kvalitativa intervjun så är frågorna som ställs vägledande för diskussionen och inte hämmande för utveckling av tankar och tycken.