Målsättningen med uppsatsen är att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras på arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förändrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat på den afrikanska kontinenten. I många afrikanska samhällen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt så i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor färre möjligheter än män.

Denna studie visar en tolkning av begreppet hållbar utveckling samtidigt som den konkretiseras i den specifika fartygsverksamheten. Detta examensarbete skall fungera som underlag till en utbildning som har som syfte att få befälsnivån att arbeta mot en mer hållbar utveckling. I samband med utbildningen är det viktigt att komma ihåg att målet är att öka medvetenheten hos befälsnivån så att risken minimeras för att de fattar dåliga beslut.Målet är även att befälsnivån skall känna att de har bättre verktyg än före utbildningen för att arbeta mot en mer hållbar utveckling. Det är viktigt att befälsnivån får med sig förståelsen för hur de tre dimensionerna ekologi, ekonomi och sociala aspekter hänger samman. Befälsnivån skall ha förståelse för att hållbar utveckling är uppnådd när förbättringar i en dimension också leder till förbättringar i en annan dimension (SOU 2004:104).

Arbetet består av en undersökning av förskollärares arbetssätt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lärande och utveckling vid dessa skapandetillfällen. Syftet med vår undersökning är att synliggöra faktorer som främjar barns utveckling och lärande vid bild- och formskapande. Enligt våra erfarenheter är bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade på olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Titel:Vad vet 13-åringar om hållbar utveckling, en intervjustudie med elever i årskurssex.Hållbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna,vilket har gjort att hela samhället i dag berörs av hållbarhetsfrågor. Forskningen pekar på viktenav att ge kommande generationer möjligheter att möta hållbarhetsfrågorna på ett effektivt sätt.Syftet med den här studien är att undersöka vad trettonåringar vet om hållbar utveckling. Viintervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fått utnämningen en skola för HUT.Vi delade in vårt material från våra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategoriernahar fått rubriken att bevara jorden som den är för kommande generationer. En annan kategorihar rubricerats, konkreta miljöfrågor.

AbstractSyftet med detta arbete är att se hur pedagogerna menar att de bearbetar skönlitteraturen med eleverna i förskoleklass, med tyngdpunkt på den muntliga delen. Arbetet består av litteraturgenomgång, empiri genom intervjuer och observationer, samt en diskussion och sammanfattning. Skönlitteratur visar sig vara något våra informanter använder sig av i sin undervisning. Skönlitteraturen behandlas på olika sätt och i varierad utsträckning, detta framkom under vår sammanställning från de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med pedagoger i fyra olika förskoleklasser. Några exempel på tillfällen när skönlitteratur används av pedagogerna är vid terminsstart, konflikthantering, språklig utveckling, belysande av genus och nya begrepp.

Denna studie har som syfte att underso?ka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar ba?de traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillho?ra na?gon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut fo?r denna typ av system. Detta system kallar vi gra?nsfallssystem.Fo?r att underso?ka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta fo?r att se ifall det existerar na?gon form av system som har egenskaper fra?n ba?da dessa ytterligheter och om det existerar sa?dana system hur man pa? ba?sta sa?tt ska utveckla dem.

Sammanfattning - AbstractVårt arbete baseras på en enkätundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och värderingar kring vatten och vattenanvändning. Vi undersökte om det gick att se en genusmässig skillnad då det under vår utbildning ofta lyfts fram att undervisningen åsidosätter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta såg vi som motsägelsefullt då bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bättre i skolan än vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes även på grund av att vi ser hållbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten är en viktig del inom hållbar utveckling och därför valde vi att undersöka hur elever förhåller sig till detta.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och där vissa kvarter inte bara passeras förbi obemärkta utan även ger invånarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras därefter utifrån både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. Här skall man tydligt kunna se hur väl planförslaget uppfyller sitt syfte.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhålla större förtjänst utifrån sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna är webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt är att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder används i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhålla en bättre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemställning inleddes undersökningen med att studera tillgänglig litteratur. Problemställningen besvarades genom svar som inhämtades från ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls från litteraturstudien.Arbetet har förts på en strategisk nivå där de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit är att traditionella systemutvecklingsmetoder används, men då förädlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Good governance-begreppet introducerades av Världsbanken på slutet av 1980-talet som riktlinjer för hur en stat på bästa sätt skall organiseras och styras för att nå ekonomisk utveckling. Good governance-idealen innefattar bland annat öppenhet, transparens, rättsäkerhet och effektivitet, som sägs uppnås genom åtgärder som liberalisering och decentralisering. Banken har använt sig av konditionalitet då de ställt krav på anpassning till good governance till de länder som ansökt om utvecklingslån. Tidigare har good governance-kriterierna setts som absolut goda och tillämpbara i alla länder, i enlighet med ett best practice-synsätt. Många har kritiserat denna tillsynes förenklade världssyn och hävdat att agendan är alltför ambitiös och att banken bör ta hänsyn till mottagarländernas specifika kontexter för att nå bästa resultat.

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning.

Vår studie går ut på att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att främja barns utveckling. Vi utgår från följande frågeställningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhåller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet?I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att få en ökad kunskap och förståelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för vår studie är socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien på är intervjuer och observationer.