Sökresultat:
12470 Uppsatser om Utveckling av läsförmćga - Sida 57 av 832
HÀstens betydelse för elevers emotionella utveckling : en studie av Naturbruksprogrammets hÀstinriktning
Syftet med undersökningen Ă€r att beskriva och försöka skapa bĂ€ttre förstĂ„else för av vad hĂ€sten betyder för elever pĂ„ Naturbruksgymnasiets hĂ€stinriktning i relation till deras skolframgĂ„ng, motivation och emotionella utveckling. DĂ€r min intention Ă€ven har varit att undersöka om det finns nĂ„got samspel mellan hĂ€sten och elevers utveckling till ansvarstagande mĂ€nniskor och om det finns nĂ„got i samvaron med hĂ€starna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmĂ„ga att göra och uttrycka medvetna etiska stĂ€llningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, bĂ„de pedagogisk forskning och forskning kring interaktion hĂ€st- mĂ€nniska.HĂ€sten kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan mĂ„nga olika behov, vĂ€rden, motiv och attityder existera och fĂ„ utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhĂ€sten som krĂ€vs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundlĂ€ggande kunskaper om hĂ€stens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsĂ€tt pĂ„ lĂ€rande. Ăven brister i kommunikationen lĂ€rare emellan och mellan elever och lĂ€rare gör att eleverna tappar motivationen.
Budgetering inom forskning och utveckling. En fallstudie av budgetprocessen vid AstraZeneca R&D
Bakgrund och problem: MÄnga företag satsar stora resurser pÄ forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förvÀntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till lÄngsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen anvÀnda sig av nÄgon form av ekonomistyrning ofta baserad pÄ budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter Àr förknippade med svÄrigheter, dÄ det krÀvs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstÄr i verksamheten. De risker som företagen tar Àr Àven kopplade till osÀkerhet angÄende projektens utfall och pÄverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstÄr vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, Àr det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem Àr. I denna uppsats ges beskrivningar pÄ vilka problem som Àr förknippade med budgetering av forskning och utveckling i sÄvÀl teorin som praktiken.
Lust att utveckla vardagsarbetet i skolan
SammanfattningDenna uppsats bygger pÄ en tidigare kartlÀggning av en skolenhets historiska utvecklingunder tio Är. Undersökningen bygger pÄ fritt skrivna brev och utifrÄn de breven har jag tolkatrespondenternas Äsikter och tankar.I resultatdelen presenteras nÄgra framgÄngsfaktorer som hÀr tolkas att ge en lust till attutveckla vardagsarbetet. De finns Àven en del svagheter i organisationen som beskrivs ibreven, de uppmÀrksammas dÄ de kan bli framtida hot mot fortsatt utveckling. De omrÄdensom det skrivs mest om i breven Àr samlade under de följande rubrikerna:1. Interaktionen2.
LÀrande organisation med stöd av facilitation
En av de viktigaste nycklarna till en lÀrande organisation, Àr teamlÀrande. Samarbetar och arbetar de anstÀllda tillsammans sÄ överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förÀndringsprocesser dÀr de anstÀllda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lÀrande organisation, dÀr ett mÄl med processen Àr att leda organisationer mot att fortlöpande vilja efterstrÀva förbÀttringar med andra ord bli en lÀrande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Vi kÀnde dÄ att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vÄr studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de pÄverkar förutsÀttningarna för utveckling och lÀrande i/hos arbetsgrupper.
Global uppvÀrmning och ekonomisk tillvÀxt - en simulering av Sveriges BNP-utveckling 2005-2050
Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och koldioxidutslÀpp med global uppvÀrmning som följd. Med hjÀlp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling frÄn 2005 till 2050 dÀr en variabel för mÀngden koldioxid förs in. Syftet Àr att visa pÄ hur koldioxidutslÀpp pÄverkar tillvÀxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar pÄ grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvÀmningar och jorderosion medför.
HÄllbar utveckling i översiktsplanering
I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i
översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett
vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika
tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr,
hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida
markanvÀndning?
I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.
Utveckling av en nÀrings- och kostnadsberÀknad ekologiskt inriktad salladsmeny till en lunchservering
Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.
? ? allting Àr ett samspel: Individen, gruppen, individen, gruppen? : FörskollÀrares dagliga arbete med att hantera balansen mellan det individuella barnet och barngruppen
Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.
Design för hÄllbara produkter
Vi lever idag i ett konsumtionssamhÀlle som innebÀr att vi förbrukar varor och tjÀnster i en hög takt och konsumtionsbeteendet styrs inte enbart av behov utan snarare av en vilja att förnya och att stÀrka vÄr sociala position. Den ökade konsumtionen har lett till ett köp och slÀng beteende som tÀr pÄ jordens resurser och om företag pÄ nÄgot sÀtt kan undvika detta Àr det positivt ur bÄde ett samhÀlls- och miljöperspektiv. Ett sÀtt att fÄ konsumenterna att köpa fÀrre produkter och mer sÀllan Àr att öka graden av design i produkten och dÀrmed förlÀnga produktens hÄllbarhet. Design har som första uppgift att sÀkra mÀnniskans överlevnad och nÀr basbehoven Àr uppfyllda kan design Àven anvÀndas för att göra livet mer bekvÀmt och innehÄllsrikt. Begreppet design handlar inte enbart om utseende, utan innefattar per definition funktionalitet och mÄlet med design Àr att uppfylla behov hos anvÀndarna bÄde vad gÀller funktion och utseende.
Att mötas hÀr och nu : Funktionsinriktad musikterapi för barn med autism
Funktionsinriktad musikterapi (FMT) Àr en musikterapimetod som anvÀnds för att stödja individen i dennes utveckling oavsett Älder och funktionsnivÄ. I examensarbetet analyseras pÄ vilket sÀtt FMT kan stödja barn med autism i deras utveckling. Hur kan sensorisk integration hos dessa barn stimuleras i FMT? Av fallbeskrivningarna framgÄr det att de tvÄ barn som fick FMT bÄda har visat tecken pÄ positiva förÀndringar inom samverkan/kommunikation, motivation, sprÄkutveckling, perception och rörelsekoordination. Sensorisk integration ingÄr i alla dessa moment och det Àr dÀrför svÄrt urskilja den som en separat funktion.
HÄllbar utveckling med början i förskolan?
Abstract The objective of our study was to get knowledge about how teachers think when they make purchases to preschool. Do they consider making environmentally conscious purchases? Do they work actively to transfer environmental consciousness to the children?We chose to interview nine preschool teachers and one cook in two different local municipalities. Our investigation showed that there was a very low engagement in these issues. The teachers said that they were very strictly bound to already existing public contracts and did not see any possibilities to influence the preschools consumption.The teachers hade no idea that not only their work could result in environmental savings in the school, but also result in attitudes changes among the children, their parents and, in the long term, society in general.
Humankapitalet -en betydande tillgÄng för företag att bevara och utveckla
I vÄr studie framtrÀder det att företag gör följande, för att behÄlla sitt
humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, sÄsom i form av
kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en vÀl
fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, bÄde i form av pengar och
visad uppskattning, -skapar arbetsglÀdje/trivsel genom en öppen kommunikation
och samarbete.
Företags motiv till att de vÀljer att förvalta sitt humankapital, genom
kompetensutveckling, Àr att: -de ska kunna förÀndras i takt med
marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat
genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett effektivt sÀtt,
-de har vissa arbetsomrÄden/arbetsuppgifter som krÀver stÀndig utveckling pÄ
grund av hög förÀndringstakt..
InnovationsförmÄgans pÄverkan pÄ goodwill
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning av goodwillposten som kan förklaras av innovationsförmÄgan i svenska börsnoterade företag.Inledning: Goodwill Àr en immateriell tillgÄng och uppstÄr i samband med företagsförvÀrv. PÄ senare Är har posten fÄtt en stor betydelse och den ger Àven ett uttryck för framtida ekonomiska fördelar. Goodwill Àr svÄrdefinierat eftersom att posten exempelvis kan innehÄlla kundrelationer, varumÀrken, bra rykte etc. I dagslÀget Àr innovation en viktig faktor för företag och har stor betydelse för ekonomisk tillvÀxt. Företagens innovationsförmÄga borde dÀrför ha en pÄverkan pÄ goodwillpostens vÀrde.Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning gjorts.
Miljökommunikation : Att effektivt kommunicera och motivera hÄllbar utveckling
Under de senaste Ären har samhÀllets oro för vÀrldens miljötillstÄnd vÀxt och gett upphov till en sÄ kallad grön marknadsföring. Miljö Àr ett svÄrt Àmne att kommunicera pÄ grund av dess breda omfattning och svÄrigheterna som finns med att förenkla informationen utan att tappa helhetsförstÄelsen. Stora samhÀllsaktörer sÄsom företag och statliga organisationer har ett ansvar för förÀndringsarbetet i och med att de kan visa vÀgen för en grönare social norm och kollektivt agerande. En kvantitativ studie av miljökommunikationsteori som den beskrivs i litteraturen har utförts, dess praktiska tillÀmpning har sedan undersökts kvalitativt genom fallstudier av tvÄ organisationers miljökommunikation. Studien söker svar pÄ vilka skillnader som finns mellan företags och kommuners miljökommunikationsprocess samt hur den kan förbÀttras för att Ästadkomma positiva beteendeförÀndringar i samhÀllet och dÀrmed ta steg mot en hÄllbar utveckling.
Shoppingturism : En studie om utvecklingen av köpcentret Eurostop i Halmstad
Problematisering: UtifrÄn vÄr litteraturöversikt kom vi fram till att det saknas studier kring hur ett köpcentrum, som ska bygga ut, förhÄller sig till de aspekter som attraherar turister. Vi valde att basera denna studie pÄ Halmstads pÄgÄende utveckling av köpcentrat Eurostop. Komplexiteten som vi tycker uppkommer, Àr att en sÄdan utveckling inte endast behöver betyda nÄgot positivt för kommunen. Det finns alltsÄ ingen sÀkerhet att utbyggnaden av Eurostop endast kommer att bli positivt för Halmstad och dess shoppingturism. En annan komplex aspekt med detta omrÄde, Àr att vi ska studera framtiden.