Det är idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnå effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som väntas medföra en kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker är kvalitetsförbättring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns många strategiska mål som skall uppfyllas och dessa bygger på ett partnerskap där många inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan beställare och Utvecklare och att ett dåligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet.Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt.XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas.

Som alla vet och som alla läst har användandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio åren vilket har lett till att mängden information som nu finns tillgänglig på några sekunders avstånd in i framtiden är gigantiskt. Då fler och fler företag vill nå ut till den breda publik som Internet har, måste de skapa webbsajter på ett sådant sätt att de fångar besökarnas intresse snabbt och får dem att göra återbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhård. Hur kan man då fånga intresset hos besökare för att få en större chans att påverka dem positivt och det snabbt? Den här rapporten riktar sig framförallt till Utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som är avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behålla de som redan finns.

Det första systemet som skapades för att integrera alla affärstransaktioner var ERP-systemet som skapades 1960. Detta system samlar verksamhetens data i olika databaser och för att kunna hantera och analysera denna data har Utvecklare skapat ett BI-system. Detta system extraherar data och omvandlar den till användbar information som kan bidra till en underlättad och förbättrad styrning. Författarna av viss litteratur påstår att information är viktig för alla verksamheter då det är avgörande för ett beslutsfattande. Med hjälp av ett BI-system kan verksamheten få denna efterfrågade information samt att chefer med hjälp av systemet kan fatta taktiska och strategiska beslut. Syftet med denna studie var att beskriva högskolor och universitets förväntningar på ett BI-system och jämföra dessa med de fördelar som viss litteratur utlovar.

Som alla vet och som alla läst har användandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio åren vilket har lett till att mängden information som nu finns tillgänglig på några sekunders avstånd in i framtiden är gigantiskt. Då fler och fler företag vill nå ut till den breda publik som Internet har, måste de skapa webbsajter på ett sådant sätt att de fångar besökarnas intresse snabbt och får dem att göra återbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhård. Hur kan man då fånga intresset hos besökare för att få en större chans att påverka dem positivt och det snabbt? Den här rapporten riktar sig framförallt till Utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som är avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behålla de som redan finns.

Vi vill med den här uppsatsen undersöka om brukskvaliteter kan vara ett stöd vid mjukvaruutveckling, med fokus på dess kommunikativa egenskaper och hur de kan bidra till skapandet av samförståelse. Empirin för studien är hämtat från UIQ Technology i Ronneby som utvecklar en plattform för ?smart phones? och har ett starkt fokus på användbarhet.I denna uppsats beskriver vi deras arbete som två nivåer. Först ut är Vision vilket representerar dem som tar in kundens krav och skapar, eller formulerar, en vision utefter dessa. Därefter förs denna formulering ner till Utförande som står för dem som skapar den faktiska produkten.

e-Me projektet är ett innovativt forskningsprojekt där tillvägagångssättet co-design använts för att framställa en elektronisk assistent. e-Me realiserades i januari 2007 som ett pilotprojekt vid Högskolan i Borås. Den elektroniska assistenten är en artefakt som ska förenkla det administrativa och elektroniska livet för studenter. Målet med den här uppsatsen var att öka förståelsen kring co-designs grundidé, praktiska moment samt de kritiska roller som kan urskiljas i co-designprojekt. Studien är av intresse för alla som vill utvidga sin kunskapsbas inom både co-design samt e-Me.

Denna studie berör olika developer zones som idag drivs av företag i Sverige, och om hur dessa är uppbyggda. Den tar upp de problem som dessa företag har stött på, samt vad man ska tänka på vid uppstart och användning av en developer zone.Att låta sin developer zone vara helt öppen eller helt stängd är inte det mest optimala sättet eftersom man i den helt öppna versionen låter sin information vara tillgänglig för allt och alla. Den helt stängda versionen stänger ute kunskap från developer zonen. Genom att sätta upp en developer zone med båda delarna, dvs. en öppen del för Utvecklare som intresserade att utveckla innovativa tjänster/produkter och en stängd del för företag som tillsammans med ägaren av developer zonen har ett ekonomiskt intresse, så uppnår man en mer kontrollerad form.

Webbapplikationer blir allt mer komplexa och avancerade. Bara na?gra a?r tillbaka var det sto?rsta a?ndama?let med webbapplikationer att servera statiskt inneha?ll. Sedan dess har tilla?mpningen vuxit och lika sa? dess komplexitet.

User Generated Content (UGC) blir allt vanligare på webben och flera av de mest besökta hemsidorna på internet är till stor del baserade på innehåll skapat av dess användare. Varje dag redigeras exempelvis över 120,000 artiklar på Wikipedia av dess hängivna användare som i snitt spenderar över 8 timmar i veckan på att skapa nytt eller redigera existerande material. Att motivera användare att bidra med innehåll på detta sätt blir allt viktigare. För att kunna göra detta krävs en förståelse för vad som motiverar användarna att bidra.Uppsatsen tar sin utgångspunkt från detta och vi studerar vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för att användare skapar UGC samt om det finns några samband mellan dessa motivationsfaktorer. En litteraturstudie över tidigare forskning inom området genomförs och resulterar i 15 motivationsfaktorer kategoriserade i fyra kategorier.

Dyslexi är en funktionsnedsättning som är svår att diagnostisera och som varierar kraftigt i hur individen påverkas. Tillgänglig design handlar om att främja användarvänlighet oavsett användarens förutsättningar och eventuella funktionsnedsättningar. Det finns forskning inom områdena dyslexi och tillgänglighet, men forskning som berör båda områdena samtidigt är bristfällig. Komplexiteten i att förstå och karakterisera dyslexi har lett till att ramverk för tillgänglighet haft svårigheter att anpassa sig efter dyslektikers behov. Utvecklare behöver därför en djupare förståelse för denna användargrupp för att kunna designa ett inkluderande gränssnitt.

Denna rapport riktar sig mot Utvecklare och teknisk kunniga personer. Arbetet är avsett att ge insikt i smartTV världen och även dela med sig av de erfarenheter vi har fått lära oss. Vi fick i uppdrag från Eniro att skapa en smartTV applikation som använde sig av deras tjäns-ter, utmaningen var stor och området okänt. Vi använde oss utav agila metoder för att ut-veckla smartTV applikationen. Det var två av oss som par programmerade och ledde pro-jektet.

Denna studie beskriver de möjligheter och utmaningar som leverantörer av beslutsstödslösningar i molnet ser. De avgränsningar som gjorts avser att enbart använda sig av de leverantörer som kommer erbjuda beslutsstödslösningar (BI-lösningar) i kombination med så kallad Cloud Computing d.v.s. IT-tjänster efter en konsumtionsmodell och med skalbar prestanda. Författaren har genomfört intervjuer med fem personer. Två av dessa personer är verksamma som BI-Utvecklare och har genom intervjuer hjälpt till att utforma relevanta frågor till leverantörer.

Under våren 2012 har vi utvecklat en IT-lösning åt simulatorcentralen på Saab Aeronautics i Tannefors, Linköping. Saab har en lång historia av att utveckla och tillverka flygplan med tillhörande stödsystem, bland annat Jas Gripen. De simulatorer som finns används dels för utveckling av nya mjukvaror åt flygplanen samt dels för utbildning och övning för piloter.Projektet har utförts som en del av vårt examensarbete från utbildningsprogrammet Innovativ Programmering vid Linköpings universitet.Projektet har utförts av fyra personer, där arbetet har fördelats över två stycken examensarbeten för att separera arbetet och ansvaret så mycket som möjligt. Vi delade upp arbetet så att vår grupp gjorde det bakomliggande systemet med logik, datalagring och alla funktioner. Samtidigt gjorde den parallella gruppen ett grafiskt gränssnitt i form av en websida för att använda dessa funktioner.Denna rapport beskriver det arbete som gjordes av Jesper Larsson och André Teintang.

IT-system kan delas upp i två huvudgrupper: Enterprise Resource Planning (ERP)-system och Best of Breed (BoB)-system. Ett ERP-system definieras som ett system vars funktioner använder en gemensam databas och kan därigenom binda ihop olika IT-system. Användaren kan då enkelt komma åt data inom den egna organisationen från sin egen arbetsstation utan att söka igenom flera olika system, jämfört med system som arbetar parallellt och inte samlar data i en gemensam databas. BoB-system a?r inriktade pa? en specifik tja?nst, men a?r utvecklade fo?r att klara av att utföra den sa? bra som mo?jligt.