Människor tenderar att minnas utförda uppgifter och återkalla dem bättre än när de enbart kodar samma uppgifter muntligt, även känd som enactment effekt. Syftet med den här studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i åldrarna 10-18. En grupp lågstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.

I skolans styrdokument ingår många olika begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den här studien behandlas begreppen hälsa, ekonomi och miljö som är tre centrala begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre begrepp är en konkretisering av de tre dimensionerna i hållbar utveckling. Undervisning i hållbar utveckling innebär en demokratisk undervisning, där eleverna ska utveckla ett kritiskt fårhållningssätt för att känna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring begrepp är språket en avgörande faktor.

Sexualitet inom omvårdnad är ett problem som underprioriteras och är tabubelagt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos kvinnor med bröstcancer. Eftersom att definitionen är bred gällande sexualitet, har vi valt att utgå från relationer och sociala kontakter, sexuell kontakt och erotik, kroppsförändringar och kroppsbild, kärlek, personlighets- och självförtroendeförändringar när materialet analyserades. En litteratursökning gjordes och 14 vetenskapliga artiklar analyserades i en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att förlora kroppens tidigare utseende och behov: Att möten och relationer med andra blir annorlunda: Att tvingas hitta nya vägar och bli starkare.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudområdet SMDI vilket inbegriper språkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingår i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur elevers samtal skapar text i skärmbaserad undervisning, det vill säga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur läraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, är av kvalitativ karaktär. Metoden är deltagande observation.

Introduktion: Många patienter är beroende av en förändrad kost för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsätter än idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förändring av levnadsvanor bör hänsyn tas till tre begrepp; värdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet är att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan främja hälsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt.

Då vi har ett stort intresse för fysisk aktivitet på recept (FaR) fick vi en möjlighet att genomföra en intervention i form av viktminskningskurs för en grupp långtidssjukskrivna FaR-patienter. Syftet med arbetet var att planera, genomföra och utvärdera en viktminskningskurs för FaR-patienter. Vi valde att i en enkät utvärdera kortsiktiga mål såsom förändrad motivation, attityder, self-efficacy och vanor beträffande kost och motion hos deltagarna samt genom fysiska mätningar utvärdera långsiktiga mål som mindre midjemått och lägre BMI. Distriktsläkaren Ingrid Bertilsson vid Samverkansteamet i Västra Frölunda valde ut tio lämpliga deltagare, det vill säga motiverade personer som skulle kunna fungera i grupp, varav sex av dessa tio formade gruppen.För att få information om gruppdeltagarna och deras matvanor genomfördes personliga samtal i kombination med en kostintervju (24-h-recall). Ytterligare information som bland annat deltagarnas ålder, ursprung, ekonomi, livsstil och familjeförhållanden erhölls från läkaren och Samverkansteamet.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att ämnet är svårt att undervisa om, har vi ställt oss frågan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna få förståelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som är att undersöka hur några behöriga matematiklärare i årskurs 1-3 säger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna få en förståelse för ämnet. Defrågeställningar som vi använt oss av i studien är, hur säger sig några lärare att de undervisar i matematik? Hur säger sig lärarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi främst använt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare inom ämnet matematik. Som stöd i vårt analysarbete har vi använt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser är av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Under slutet av 2010 och våren 2011 har ett utvecklingsprojekt pågått hos AlexIT AB. Målet var att skapa en mobilapplikatioin för individer som vill bokföra sin alkoholkonsumtion. Som en del utav arbetet önskade projektgruppen bjuda in slutanvändare till processe, för att ta del utav deras idéer och feedback.Genom att låta en grupp slutanvändare själva skissa och beskriva sina lösningar och en annan grupp jobba fram en pappersprototyp tillsammans i en workshop gavs utvecklaren ett brett stöd för val i designprocessen.Det visar sig att de som individuellt skissa har inte låtit sig begränsas av antingen kravspeciifikationen eller mediet (mobiltelefon), utan har istället beskrivit funktionalitet framför design. Tvärtom har de som jobbat i workshop hållit sig inom ramarna för kravspecifikationen och mediet och skapat en komplett och implementerbar pappersprototyp..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers användning av bilderboken i den pedagogiska verksamheten i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I denna studie medverkade sex pedagoger som arbetar från förskoleklass upp till klass 3. I studien framkom det att alla pedagogerna använder sig av bilderboken i den pedagogiska verksamheten. Bilderboken används oftast vid högläsningsstunderna och några av pedagogerna ansåg att de använder den för att samla barnen till en lugn stund. Dock kunde alla pedagogerna se olika kunskaper som barnen utvecklar via bilderboken.

Gott snack ? en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektorn och lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom är ett utbrett problem i världen. Det leder till svårigheter i återhämtning och tillfrisknande samt sänkt självkänsla och social förmåga. Individer med psykisk ohälsa upplever sig särbehandlade, både i vården och i samhället. Syftet med litteraturöversikten är att belysa stigmatiseringens roll hos psykiskt sjuka med fokus på psykossjukdom och vad sjuksköterskan kan göra för att stärka empowerment. Studien är baserad på 20 vetenskapliga artiklar som granskats med fokus på upplevelser av psykisk sjukdom, utanförskap, vårdares attityder och metoder för att stärka empowerment.

Studien analyserar försvarsbeslutspropositioner mellan åren 1995 och 2009 och beskriver svensk militär alliansfrihet ur ett säkerhetsgemenskapsperspektiv. Textanalysen visar att propositionerna innehåller säkerhetsgemskapsteorins byggstenar: idealism, säkerhet genom samverkan, realism, konstruktivism, utvecklande av gemenskaper, och en breddad säkerhetsagenda. Tyngdpunkten ligger på gemenskaper, därefter samverkan och realism. Resultatet innebär att Sveriges militära allianfrihet kan förstås som att Sverige strävar efter säkerhetsgemenskaper som säkerhetspolitisk idé och metod för att öka och bevara Sveriges säkerhet. .

BAKGRUND:Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt våra styrdokument. Trots detta har viupplevt att det sällan är så då läroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lär sigtidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet är oerhört fascinerandeatt få lyssna till. Vi blev nyfikna på vad vi som pedagoger kunde få ut kunskap om våra elevergenom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera problemlösningsprocessen i situationer där elever igrupper om två ställs inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrån dennaproblemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs förpedagogen.METOD:Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observeratelever i par då de arbetat med två matematiska problemlösningsuppgifter.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.