Sök:

Sökresultat:

530 Uppsatser om Utvärdering av trivsel - Sida 34 av 36

Projektplanering: Nyckeln till framgÄng : Viktig kunskap och information för en lyckadprojektplanering

Inom projektarbete Àr planeringen ett moment som till stor del pÄverkar hur slutresultatetblir. Ett allt större antal företag blir dessutom projektbaserade, det vill sÀga nÀstan allaoperationer Àr organiserade som projekt. [5] MÀngden projektarbete bland dagens företag gör att planeringen Àr viktig för attÄstadkomma bra uppskattningar av tid, kostnader och resurser. Att kunna planera projektenpÄ ett bra sÀtt Àr en viktig konkurrensfördel. Den frÄgestÀllning som rapporten behandlar Àr ?Vilken kunskap och information bör finnasför att projektplaneringen ska leda till ett sÄ lyckat projekt som möjligt??.

?Men gud vad tufft! Hur vÄgar du?? - En kvalitativ studie om kvinnliga bussförares tilltrÀde till ett mansdominerat yrke

Följande uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av Göteborgs SpÄrvÀgar med syfte att kartlÀgga hur organisationen kan bli en attraktivare arbetsplats för kvinnor, dÄ kvinnor idag Àr i en klar minoritet i organisationen. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi under arbetets gÄng anvÀnt oss av tre övergripande frÄgestÀllningar: ?Hur upplever förarna sin situation pÄ arbetsplatsen med fokus pÄ de kvinnliga medarbetarna, bÄde svÄrigheter och möjligheter samt potential till förÀndring??, ?Finns det faktorer inom organisationen som pÄverkar manliga och kvinnliga förare pÄ olika sÀtt? Vilka Àr i sÄ fall dessa och hur kan de hanteras?? samt ?Bör organisationen Àndra arbetsförhÄllandena för kvinnorna som jobbar idag och hur ska de locka fler att söka sig dit??. Undersökningarna genomfördes genom tvÄ kvinnliga och en manlig fokusgrupp, intervjuer med tvÄ arbetsledare och genom deltagande observation. Detta för att ge en övergripande bild av bÄde mÀnnen och kvinnornas syn pÄ verksamheten som den ser ut idag, och vad som enligt dem bör göras för att skapa en attraktivare arbetsplats för kvinnor.

Det Nya Arbetslivet : En fallstudie om relationsorienterat ledarskap i mobilt arbetsliv pÄ Microsoft Sverige

Med hjÀlp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det hÀr har pÄverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebÀr att arbetet blivit mer sjÀlvstÀndigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna pÄ arbetsplatsen minskar. Studier visar Àven pÄ utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssÀtt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det pÄverkar resultatet för organisationen framhÄllits som vÀsentlig att studera.Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjÀlpa till och kÀnna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnÄ mÀnniskans behov av en kÀnsla av samhörighet, personligt vÀrde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

Motivationsfaktorers relevans för medarbetarna pÄ Sörmlands sparbank VingÄker : En kvalitativ studie

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förĂ€ndrats, har företag fĂ„tt överge massproduktion till förmĂ„n för produktionssystem som bĂ€ttre avspeglar konsumenternas ökade krav pĂ„ flexibilitet. Ett sĂ€tt för att överbrygga denna utmaning Ă€r att implementera lean production. Även om detta sĂ€tt att producera pĂ„ har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production Ă€ven kunna medföra problem i avseende pĂ„ att kombinera med den befintliga, i mĂ„nga fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svĂ„r att kombinera med implementeringen av lean production rör mĂ€tningen av produktionen. Vid en nĂ€rmare granskning visar det sig att det rĂ„der vissa motsĂ€ttningar mellan traditionell mĂ€tning och lean production som kan pĂ„verka företagets beslutsfattande negativt.

MĂ€tning av lean production : En fallstudie av kopplingen mellan balanced scorecard och lean production

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förĂ€ndrats, har företag fĂ„tt överge massproduktion till förmĂ„n för produktionssystem som bĂ€ttre avspeglar konsumenternas ökade krav pĂ„ flexibilitet. Ett sĂ€tt för att överbrygga denna utmaning Ă€r att implementera lean production. Även om detta sĂ€tt att producera pĂ„ har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production Ă€ven kunna medföra problem i avseende pĂ„ att kombinera med den befintliga, i mĂ„nga fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svĂ„r att kombinera med implementeringen av lean production rör mĂ€tningen av produktionen. Vid en nĂ€rmare granskning visar det sig att det rĂ„der vissa motsĂ€ttningar mellan traditionell mĂ€tning och lean production som kan pĂ„verka företagets beslutsfattande negativt.

Att upptÀcka Mellanstaden : En studie av stadens ytteromrÄden med Kristiansta som exempel

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Alla barn Àr (o)lika - en studie kring möjligheter och hinder för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola

Syfte: Studiens syfte Àr att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola för att frÀmja kommunikation, samspel och delaktighet.FrÄgestÀllningar:1) Vilka lÀrandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund Àn svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus pÄ arbetssÀtt, metoder, strategier och förhÄllningsÀtt?Teori: DÄ denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och sprÄk Àr det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förstÄtts. FrÄgestÀllningarna och syftet med studien Àr ocksÄ grundade pÄ synsÀttet att det Àr mellan individer och samspelet mellan dem som ett lÀrande sker, den miljö dÀr individerna verkar i har ocksÄ en pÄverkan pÄ samspelet och lÀrandet (SÀljö, 2000).Metod: Studien Àr kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning dÀr jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrÄn syftet tagit reda pÄ stÀllda frÄgestÀllningar. Urvalet Àr ÀndamÄlsenligt utifrÄn en förskola som ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund Àn svensk. Analysen Àr baserad pÄ handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar pÄ att pedagogerna pÄ förskolan vill skapa en miljö dÀr trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lÀra.

Att upptÀcka Mellanstaden - En studie av stadens ytteromrÄden med Kristiansta som exempel

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Cykeltrafiken i den fysiska planeringen

Sammanfattning I det hÀr arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrÄn hur förhÄllandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg Àr en kommun som vill utvecklas i en mer hÄllbar riktning, bland annat genom att frÀmja cykeltrafiken. DÀrför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrÄn denna studie Àven diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strÀvan mot att identifiera problem och konflikter utmed de strÄk som har studerats. MÄlet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tÀnkbara lösningar pÄ dem.

Projektutveckling av kvarteret Ärtan : Marknadsanalys

 Skanska Hus VĂ€st planerar att bygga bostadsrĂ€tter pĂ„ omrĂ„det kvarteret Ärtan i stadsdelen Romstad i staden Karlstad. För att detta ska vara genomförbart behövs ett underlag (marknadsanalys) som talar om vad som Ă€r mest lĂ€mpligt att bygga i omrĂ„det.  Vad som ska byggas beror pĂ„ markförhĂ„llanden, efterfrĂ„gan, kringliggande miljö och byggnader, flyttmönster i kommun och omrĂ„det samt betalningsviljan hos kunden. Detta innebĂ€r att relevant statistik sĂ„som förvĂ€rvningsinkomster, sysselsĂ€ttning, snittpriser pĂ„ jĂ€mförbara objekt med mera behövs tas fram för att kunna stĂ€lla en prognos över hyres- och fastighetsmarknaden. Det första delmomentet i projektutvecklingen av kvarteret Ärtan Ă€r göra en marknadsanalys. Marknadsanalysen bestĂ„r av en Ortsanalys, Objektsanalys samt en OmvĂ€rldsanalys, se figur 1. Den sistnĂ€mnda analysen Ă€r inte med dĂ„ rapporten Ă€r avgrĂ€nsad till enbart ort- och objektsanalys.

Omflyttning, en ekonomisk belastning eller ett samhÀllsbehov? : En studie om varför vi flyttar och hur man kan arbeta för att bidra till minskad omflyttning.

Största delen av alla flyttar stÄr Àndrade familjeförhÄllanden och arbetsrelaterade orsaker för, anledningar som för bostadsbolaget Àr svÄrt att pÄverka, den delen man kan benÀmna som sund omflyttning. Det saknas dock ordentlig forskning kring de riktiga bakomliggande orsakerna till varför mÀnniskor egentligen flyttar; det kan vara vantrivsel med lÀgenheten, grannar eller den yttre miljön. HÀr finns rum för fortsatt forskning och utveckling av arbetet.Arbetet började med uppfattningen att omflyttningen var ett stort problem för bostadsföretagen likt SABO beskriver och att det kostar företagen stora summor pengar varje Är. Efter kontakt med verksamma inom branschen sÄ visade det sig att sÄ inte var fallet, utan för de allmÀnnyttiga bostadsbolagen Àr omflyttning istÀllet en nödvÀndighet för att kunna fullfölja sina Àgardirektiv (oftast kommunen) för att t.ex. uppfylla bostadsgarantin för studenter samt erbjuda ett varierat utbud av bostÀder till flera mÄlgrupper.Utan omflyttning menar de att det inte blir nÄgon cirkulation pÄ marknaden vilken som en direkt följd av detta blir lÄst.

Cykeltrafiken i den fysiska planeringen

Sammanfattning I det hÀr arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrÄn hur förhÄllandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg Àr en kommun som vill utvecklas i en mer hÄllbar riktning, bland annat genom att frÀmja cykeltrafiken. DÀrför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrÄn denna studie Àven diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strÀvan mot att identifiera problem och konflikter utmed de strÄk som har studerats. MÄlet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tÀnkbara lösningar pÄ dem.

Incitamentsstruktur för kunskapsöverföringi ett företag

En god kunskapsöverföring inom produktionsföretag Àr idag en central frÄga. Inom industrinses arbetskraften inte lÀngre enbart som en inkomstbringande kÀlla utan Àven som en insamlingsbas av kunskap och erfarenheter. Detta har sin förklaring i att allt fler företag hargÄtt ifrÄn en totalfokus pÄ sjÀlva produktionsenheterna till att konkurrerar med sina anstÀlldaserfarenheter och kunskaper. Kunskapsöverföring kan ses som en nyckel för ett företags fortlöpandevÀlmÄende. Om kunskapsöverföringen Àr bristfÀllig leder det till en hÀmmad effektivitetoch en försvÄrad konkurrenssituation.

Positioneringsstrategier fo?r konsultbolag inom TV- och mediabranschen

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

FrÄn Maria Montessori i Rom till Ingela Persson i TrollhÀttan. En studie frÄn vision till verklighet.

Bakgrund. Under början av 1980-talet upplevde en del av oss som var lÀrare dÄ att skolmiljön var gemytlig och att vi hade stor frihet. Vi som arbetade i skolan kÀnde att vi fick det vi behövde i form av tid och material. Under 80-talets senare del och början av 90-talet började skolklimatet hÄrdna. Klasser slogs ihop, tiden började bli knapp och det infördes köpstopp med jÀmna mellanrum.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->