Abstrakt Bakgrund: Depression Àr en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonÄringar drabbas i hög grad. Depression leder till Ängest, isolering och ofta sjÀlvskadebeteende. TonÄringar söker sÀllan vÄrd. Syfte: Att belysa tonÄringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Diabetes Ă€r en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det Ă€r en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och stroke. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar Ă„rligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmĂ„ga hos den drabbade mĂ€nniskan.

Bakgrund: Behovet av god palliativ vÄrd pÄ generella vÄrdavdelningar pÄ sjukhus Àr stort och bedöms öka i framtiden. Detta innebÀr att de flesta sjuksköterskor, oavsett om de Àr specialiserade inom palliativ vÄrd eller ej, nÄgon gÄng kommer att vÄrda palliativa patienter och deras nÀrstÄende. Sjuksköterskan har en svÄr men viktig uppgift att ge god omvÄrdnad inte bara till patienten utan ocksÄ de nÀrstÄende. Det hÀr innebÀr bland annat att erbjuda tillrÀckligt med stöd samt verka för de nÀrstÄendes delaktighet i vÄrden. Syfte: Att belysa hur nÀrstÄende till patienter i livets slutskede som vÄrdas pÄ sjukhus upplever omvÄrdnad frÄn sjuksköterskan.

Bakgrund: Nyblivna förstagÄngsförÀldrar kÀnner sig oförberedda nÀr de kommer hem efter förlossning och mÄnga mÄr dÄligt. BarnhÀlsovÄrden ska genomsyras av förÀldrastöd, hÀlsofrÀmjande och förebyggande insatser. Detta sker genom generella och riktade insatser. Hembesök rekommenderas till alla nyblivna förÀldrar i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Statistik visar att hembesök minskar och mottagningsbesök ökar i Sverige.Problem: FörÀldrar har behov av stöd frÄn professionella.

Det rÄder delade uppfattningar hos sjukvÄrdspersonal angÄende nÀrstÄendes nÀrvaro vid det akuta omvÄrdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att nÀrvara och de speciella behov de har i samband med akut omhÀndertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att nÀrstÄende hade en stark önskan att fÄ nÀrvara vid akut omhÀndertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men ocksÄ stressande och otÀckt dÄ upplevelserna vÀxlade mellan hopp och förtvivlan. NÀrstÄende hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgÀnglighet till den sjuke och personal.

Syfte och forskningsfrÄgor: Syftet med denna studie Àr att undersöka den amerikanska arménsförestÀllningar om motstÄndsgruppers identitet i deras manual FM 3-24.2, FM 90-8, FM 7-98,Tactics in Counterinsurgency. De frÄgestÀllningar som ska ge mig svaret Àr: Vilka förestÀllningarom motstÄndsgruppens identitet framkommer i amerikanska arméns manual? Vilka identiteter Àr detsom finns i amerikanska arméns manual? Hur relateras de olika identiteterna till varandra?Metod och material: Dokumentanalys av amerikanska arméns manual för strid motmotstÄndsgrupperHuvudresultat: Manualen bidrar inte med att klart och tydligt identifiera fienden.MotstÄndsgruppen Àr svÄr att skilja frÄn andra som gör motstÄnd eller protesterar. Det kan finnasflera motstÄndsgrupper, men motstÄndsgrupper klumpas ihop med milis, gÀng, kriminella, utlÀndskaagenter och terrorister. MotstÄndsgrupperna kan vara politiska rörelser som vill ÄtgÀrda verkligaeller upplevda missförhÄllande.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser nĂ€r en familjemedlem Ă€r drabbad av Anorexia Nervosa (AN). Metod: Systematisk litteraturstudie anvĂ€ndes som metod. Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Åtta artiklar identifierades; fyra av dessa var kvalitativa och fyra var kvantitativa. En innehĂ„llsanalys utfördes pĂ„ de kvalitativa artiklarna för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat och en metaanalys anvĂ€ndes till de kvantitativa artiklarna.

Mötet med patienten Àr kÀrnan i all vÄrd. Enligt Watsons omvÄrdnadsteori Àr det patientens egen upplevelse av sin situation som bör vara omvÄrdnadens utgÄngspunkt. Att som vÄrdpersonal inte ha förutfattade meningar och attityder som lyser igenom Àr av stor vikt i mötet med patienten med fibromyalgi, eftersom sjukdomstillstÄndet Àr förknippat med mycket fördomar. Syftet med studien var att belysa hur patienter med fibromyalgi och deras anhöriga beskrev sina upplevelser i mötet med vÄrdpersonal. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie och analysmetod var kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svÄra situationer i omvÄrdnad. Tjugosju vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: att möta sin egen oförmÄga och svÄrighe-ter att pÄverka, att inte kunna möta patienters behov leder till stress och rÀdsla att göra fel, att medicinsk behandling ibland gÄr för lÄngt och upplevs omÀnsklig. Kvalitativ och kvantitativ beslutsmodell Àr tvÄ exempel pÄ hur man kan analysera och lösa etiskt svÄra situationer. Den fördjupade kunskapen om vilka situationer, sjuksköterskor upplever etiskt svÄra tydliggör de-ras behov av stöd och förstÄelse.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

Ensamkommande barn och ungdomar har kommit att bli ett aktuellt Àmne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses dÀrför vÀsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till SkellefteÄ kommun, som Àr en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa hur ensamkommande ungdomar, över 18 Är, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott pÄ olika boendetyper i SkellefteÄ kommun, samt ta reda pÄ hur personalen uppfattar och beskriver arbetssÀttet med mÄlgruppen. I studien har man valt att anvÀnda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och tvÄ enskilda semistrukturerade intervjuer.

Holmgren, Helena och Norrman, Jennie (2011). FörÀldrars upplevelser av att leva med barn med funktionsnedsÀttningar (Parents? experiences of living with children with disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola. Att bli förÀlder innebÀr för mÄnga en stor omtumlande upplevelse.

Bakgrund: Att vÄrda en familjemedlem i hemmet pÄverkar sannolikt anhörigvÄrdaren bÄde emotionellt och socialt (Andrén & ElmstÄhl, 2008). Familjefokuserad omvÄrdnad Àr en teori som belyser betydelsen av att uppmÀrksamma hur en familj pÄverkas nÀr nÄgon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvÄrdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som anvÀndes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

De flesta kommuner inom svensk socialtjÀnst anvÀnder sig idag av utredningsinstrumentet BBIC vid barnavÄrdsutredningar. Studien kartlÀgger socialsekreterares upplevelser av BBIC. Studien tar upp vilka för- och nackdelar socialsekreterarna upplever vid anvÀndandet av BBIC i utredningsarbetet samt om de upplever att det finns nÄgot som mÄste förbÀttras kring arbetet. Studien har kvalitativ ansats dÀr fyra socialsekreterare deltog i enskilda intervjuer. Socialsekreterarna som deltog i studien arbetar i Norrland.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar den vita substansen i delar av det centrala nervsystemet. Typiskt för MS Àr att den gÄr i skov och Àr oförutsÀgbar. Prognosen Àr mycket individuell och svÄr att förutse pÄ grund av dess skiftande sjukdomsförlopp. MS Àr den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos yngre vuxna.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med MS.Metod: Systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och ett induktivt arbetssÀtt.Resultat: GenomgÄende i resultatet Äterkommer det att oförutsÀgbarheten som Àr förenad med MS samt den MS-relaterade tröttheten Àr stora faktorer som pÄverkar patienternas upplevelser av MS.