Bernquist, Maria och Staxlund, Jenny (2015). Fyra förÀldrars röster om möten med specialpedagoger. Four parents? voices about meetings with special educators. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Vikten av en bra relation och ett gott samarbete mellan hem och skola Àr nÄgot som ofta framhÄlls.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ skillnaderna i elevernas kunskap beroende pĂ„ om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lĂ€rarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebĂ€ra svĂ„righeter och orĂ€ttvisor. Genom att ta reda pĂ„ om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende pĂ„ bedömningsform, kan jag skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för en rĂ€ttvis bedömning i min kommande lĂ€rarprofession.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgÄngspunkt. Med inspiration frÄn fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nÀmnda fenomen. De frÄgestÀllningar som vi i studien söker besvara Àr: Hur planerar, genomför och utvÀrderar förskollÀrare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollÀrarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgÄngspunkt, gör förÀndringar utifrÄn barnens uttryckta intressen samt utvÀrderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kÀnnetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Inom psykiatrisk verksamhet hÀnder det att patienter tar sitt liv under pÄgÄende behandling eller i direkt anslutning till en behandlingsperiod. Enligt patientsÀkerhetsförordningen mÄste dessa hÀndelser rapporteras och utredas. Syftet med patientsÀkerhetsförordningen Àr att den ska frÀmja hög patientsÀkerhet inom hÀlso- och sjukvÄrd genom att minska antalet vÄrdskador, oavsett om bristerna beror pÄ systemfel eller pÄ att vÄrdpersonal begÄtt misstag. Fokus Àr sÄledes pÄ ett patientperspektiv, dÀrför kÀnns det angelÀget att studera upplevelser som vÀcks hos olika grupper av vÄrdgivare nÀr en patient begÄr suicid.FrÄgestÀllningar: Behandlares upplevelser nÀr en patient gör suicid.Metod: En kvalitativ intervju pÄ fenomenologisk grund genomfördes med fem vÄrdgivare i psykiatrisk verksamhet, tvÄ sjuksköterskor med steg 1 utbildning och tre skötare.Resultat: Upplevelser hos vÄrdgivare som Àr med om en patients suicid kÀnnetecknas av chock, traumatisk stress och sorg. Det vÀcks ocksÄ tankar som rör den egna professionen och i en del fall oro för följder av beslut som i efterhand kan bedömas vara felaktiga.Diskussion: NÀr vÄrdgivare intervjuas om sina upplevelser efter en patients suicid, berÀttas om olika reaktioner som inte uppmÀrksammats nÀmnvÀrt.

Titel: Elevers och lÀrares upplevelser av elevinflytande.Syfte: Med denna studie vill vi fÄ kunskap om hur 12 högstadieeleveroch tvÄ högstadielÀrare upplever elevinflytande pÄ tvÄ olikaskolor. Vi vill ocksÄ se vad det finns för likheter och skillnader ielevernas upplevelser. Dessutom Àr vi intresserade av att se omelevernas och lÀrarens upplevelser av elevinflytande stÀmmeröverens med varandra pÄ respektive skola.Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervjumed 12 elever frÄn tvÄ olika skolor och enskilda intervjuer medtvÄ lÀrare frÄn tvÄ olika skolor.Slutsatser: UtifrÄn studien kan utlÀsas att eleverna pÄ bÄda skolornaexempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att deskulle vilja bestÀmma mer, dock vill de inte bestÀmma förmycket. LÀraren pÄ den kommunala skolan upplever blandannat att elevinflytande Àr viktigt men att det inte har sÄ storbetydelse för hennes elever.

I dagens samhÀlle blir mÀnniskor allt mer intresserade av upplevelser vilket har visat sig bÄde i konsumtionsmönster och vid utbudet av rena upplevelser frÄn företag. Denna trend har Ànnu inte synts vid konsumtion och utbud av funktionella tjÀnster. DÀrför syftar uppsatsen till att undersöka konsumenters intresse av upplevelser vid funktionella tjÀnster.Uppsatsen tar sin grund i en kvalitativ ansats och för att reda ut frÄgan gjordes en fokusintervju med 11 respondenter samt enskilda intervjuer för att skapa en djupare förstÄelse för omrÄdet.Undersökningen bidrar i slutÀndan till en tydligare förstÄelse för konsumenters Äsikter och visar pÄ att tjÀnsten Àr det centrala vid sÄdana situationer ? inte upplevelsen i sig. DÀrför har konsumenterna svÄrt att acceptera upplevelser vid funktionella tjÀnster som inte Àr direkt relaterade till tjÀnsten i sig.

Sammanfattning: Introduktion: Att arbeta med barn pÄ barnröntgenavdelning innebÀr ett annat bemötande jÀmfört med vuxna patienter. Datortomografi Àr en undersökning som krÀver samspel mellan barn och röntgenpersonalen för att nÄ ett förvÀntat resultat. Eftersom undersökningen krÀver mycket kan barns upplevelser variera. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa barns upplevelser i samband med Datortomografiundersökningar. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att fÄ nÀrmare överblick pÄ forskningsomrÄdet.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

I den palliativa vÄrden i hemmet kring patienten fanns nÀrstÄende som pÄverkades kÀnslomÀssigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohÀlsa utifrÄn nÀrstÄende och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. NÀrstÄende som blev bemötta pÄ ett bra sÀtt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som ovÀntad. Olika former av vÄrd i hemmet har ökat och detta pekar pÄ att allt fler mÀnniskor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera nÀrstÄendes upplevelser i samband med palliativ vÄrd i patientens hem.

Bakgrund: MÀnniskor som avlider i hjÀrt- och kÀrlsjukdomar gör det i de flesta fall pÄ grund av hjÀrtinfarkt. FrÄn 1987 till 2010 intrÀffade ca 110 hjÀrtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjÀrtinfarkter mÀn. Dödsfallen i hjÀrtinfarkt har minskat genom Ären p.g.a bÀttre behandlingsmetoder men fler överlevare innebÀr ocksÄ att fler upplever tiden efter en hjÀrtinfarkt. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr ofta skrÀmmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjÀrtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mÀns och kvinnors upplevelser.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvÄrden Àr för mÄnga patienter det första mötet i vÄrdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta pÄ den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna kÀnner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det Àr dÀrför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vÄrden. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vÄrden i en akut situation. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie bestÄende av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) Àr ett förbisett omrÄde. Det Àr viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn pÄ patienten för att kunna ge god omvÄrdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, dÀr elva artiklar bearbetades och analyserades utifrÄn problemomrÄdet. Resultat och Konklusion: NÀr patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förÀndrades det dagliga livet för dem.

Problemformulering: Varje Är avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vÄrdas palliativt och mÄlet med den palliativavÄrden Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet. Upplevelser sÄ som rÀdslor och Ängest Àr vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det Àr dÀrför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stÄ inför döden för att ökaförstÄelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stÄ inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av Ängest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut Àr varierande och Àr viktiga att uppmÀrksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrÄn ett patientperspektiv krÀvs för att optimera denpalliativa vÄrden för patienter med obotlig cancer..

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Bakgrund: Stroke Àr vÀrldens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar vilka pÄverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förÀndrades och livskvaliteten pÄverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen dÀr kroppen kÀndes frÀmmande och kÀndes skild frÄn sjÀlen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvÀrderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förÀndrades pÄ ett sÀtt som kunde vara bÄde positivt och negativt för patienternas livskvalitet.