Kan reclinern med ett nytt Uttryck men med bibehållen funktion, tilltala nya målgrupper? Kan möblers Uttryck överordnas av dess funktion? Skulle detta i sin tur kunna visa på att Uttryck är viktigare än funktion i valet av möbel? Med utgångspunkt i den amerikanska reclinern arbetar jag med att behålla dess funktion men förändra Uttrycket genom att lägga till historiska och personliga värden.Mitt syfte är att skapa en recliner som Uttrycker mina värderingar och min livsstil. Vidare påverka min föreställning om reclinern som möbel och på det viset öppna upp för nya frågeställningar kring möbler i allmänhet.Mitt mål med ?Min svulstiga, tjocka fåtölj? är att visa ett nytt sätt att använda befintlig mekanik och teknik med ny form och ytskikt. Fåtöljens utformning skall utgå ifrån de idéer jag har om var reclinern står idag, hur den uppfattas och vad jag själv vill ge fåtöljen för Uttryck.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska Uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Syftet med studien är att beskriva förskollärares förhållningssätt gentemot naturvetenskap och hur ämnet kommer till Uttryck i verksamheten. Respondenterna arbetar i en kommun i Norrbottens län, med barn i åldern 1-6. Metoden som har kommit till användning är kvalitativa intervjuer, som även har spelats in för att underlätta efterarbetet. Respondenterna har gett Uttryck för hållbar utveckling och de traditionella ämnena som kemi, biologi och fysik när de väljer att beskriva hur de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. I hållbar utveckling är det främst källsortering och att tänka på miljön som förskollärarna nämner.

Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser också vilka former mobbning kan ta sig i Uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i Uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i Uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska Uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som Uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..

Den här uppsatsen beskriver en del av det lesbiska språkbruket, det vill säga särskilda ord och Uttryck som personer som identifierar sig som lesbiska använder sinsemellan. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning där personer som identifierar sig som lesbiska fick svara på vilka ord och Uttryck som de använder och känner till om olika företeelser som är kopplade till sexualitet.Konstruktionen av enkäten och analysen av materialet utgår ifrån ett konstruktivistiskt och queerteoretiskt perspektiv på språk. Resultatet av undersökningen är att personer som identifierar sig som lesbiska använder två typer av lesbiska ord. Dels ord som mestadels används inom den egna gruppen och som bygger upp och stärker den gemensamma lesbiska kulturen och den egna sexuella identiteten, dels ord som används utåt i konfrontation med majoritetskulturens heteronormativa föreställningar. Eftersom språket är präglat av och präglar heteronormen saknas ord och Uttryck i standardspråket för företeelser bortom det som anses ?normalt?, men standardspråket plockar sakta men säkert upp ord eller nya betydelser av ord som kan sägas vara lesbiska..

   SammanfattningI detta examensarbete granskade författarna Jean Marc Brocards vin Chablis Saint Claire Vieilles Vignes, för att undersöka hur känslor, Uttryck och ambitioner vidareförmedlas.Syftet är att studera en vintillverkares känslor, Uttryck och ambitioner bakom sitt vin och hur de vidareförmedlas till importör, vidare till restaurang och hur det sedan förmedlas ut till gästerna i Sverige.Metoden som författarna använde var kvalitativstudie där öppen intervjuteknik användes som grund. Författarna har intervjuat tre undersökningsgrupper som består av importör, producent och restauranger.Examensarbetet visar att mellan producent och importör förmedlas känslor, Uttryck och ambitioner väl, medans restaurangintervjuerna visar att vägen bryts och att förmedlingen stannar av.Resultatet visade att känslor, Uttryck och ambitioner vidareförmedlas från producent till restaurang i Sverige, men att vägen bryter mellan restaurang och gäster.NyckelordNyckelorden till författarnas examensarbete var: Catering, Knowledge, Restaurants, Sommelier & Wine.    .

Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska Uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som Uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka Uttryck barns empatiska förmåga tar sig och hur den utvecklas i ett arbete med utgångspunkt i skönlitteratur. Vi bedrev ett utvecklingsarbete under fem veckor, i en skolår 2. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervju, observation och reflektionsschema. Enskilda intervjuer utfördes med åtta barn. Observationer skedde på alla barn.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till Uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka Uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid.

Vår uppfattning är att det inom management florerar en mängd stående Uttryck,metaforer, som ledarna gärna använder sig av när de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma Uttryck tenderade att återkomma gång på gång under de samtalvi har haft med olika ledare under vår studietid på Högskolan i Borås, gjorde att vi intelängre såg dem som Uttryck utan för oss framstod de istället som klyschor. Det här har isin tur väckt nya funderingar hos oss beträffande om ledarna verkligen tänker igenom sittval eller om det kanske finns vissa Uttryck som det faktiskt förväntas välja. Samtidigtmisstänkte vi att Uttrycken måste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att använda sig av dem. Det är därmed detta område som den här uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillämpa en abduktiv metod.

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande Uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande Uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat Uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande Uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande Uttryck liksom fördelningen av Uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika Uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen åtskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta är ej heller av avgörande betydelse, så länge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Talangutveckling handlar om att skapa framtidens idrottsstjärnor. Bakgrunden till den här studien är antagandet att ungdomarna lär sig så mycket mer än bara färdigheter inom en viss idrott genom en talangutveckling. Att lärandet även består av sociala möten, personlig utveckling och ett engagemang för sin nästas välbefinnande. Den här studien är en studie om situerat lärande inom två svenska ungdomshandbollslag med syfte att få reda på vilket lärande som kommer till Uttryck i deras praktikgemenskaper. Med frågeställningar om hur engagemang, drivenhet, deltagande och identitet kommer till Uttryck är det lärandet runt omkring handbollsfärdigheterna som kommer synas och belysas.

Syftet med denna studie är att inom området klassisk sång undersöka hur fyra erfarna sångpedagoger förhåller sig till begreppen Uttryck och självkänsla i sin sångundervisning. Syftet är också att undersöka hur sångpedagogerna upplever sina elevers mål. Studien är inriktad mot sångundervisning i de frivilliga skolformerna, från den kommunala musik- och kulturskola till gymnasiet och folkhögskola, och är uppbyggd utifrån litteratur inom följande ämnen: personligt Uttryck, självkänsla, drama integrerat med sång och ?varför sjunger jag?. I studien intervjuas fyra sångpedagoger med olika bakgrund och erfarenheter, två undervisar inom kulturskolan och två inom folkhögskolan.