Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt.

?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.

The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition.Theories used are Erving Goffman?s theory of Stigma and Michael Foucault´s theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media.

The study highlights teachers´ perceptions of creative writing as part of learning processes in the subject of Swedish, based on creative activities. The background to this study comes from the curriculum that describes opportunities to experience different kinds of knowledge. Creative activities in various forms and the ability to one´s own creativity is emphasized. The empirical data in this study is collected through qualitative interviews with four practicing teachers. The result shows that there are two different views according to creative writing as a text creation.

The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group ? people with a minor mental retardation ?, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text.

This study is based on my work as a teacher of Swedish language and literature to upper secondary school students, and my interest in developing the teaching of literature by using both new criticism theories and theories of literary perception focusing on reader response. The purpose of the study is to examine the learning process in trying to develop literary competence and to find out how to describe the competence shown by the students. My starting-point is a discussion about literary competence and the theory and model of literary competence by Örjan Torell. In examining literary competence, by how students use their constitutional competence as well as performance and literary transfer competences, Torell´s model shows the possibility and the need for both knowledge of literature and personal reception by focusing on the dialogue between author and reader.The method is qualitative and the empirics are material collected in one senior high school class in the Social Science programme during their second and third year. The material contains written reading logs, written answers to tasks and transcribed recordings of discussions of literature.The analysis shows a variety among the literary competence shown and developed by the students and points to the complexity of understanding the concept of literary competence.

Mediet vi kommunicerar genom påverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfällen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) påverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare när den visades som film eftersom det innebär att fler verktyg, som kroppsspråk och tonläge, är tillgängliga. I undersökningen presenterades ett bråk mellan en lärare och en elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text.

The purpose of this essay is to examine and compare how womanliness and manliness reveal themselves in different children?s books, mainly focusing on the concept of gender, in both text and images aspects. The questions I have chosen to interrogate are the following:How is the male and female role represented in children's books from a gender perspective, in both images and texts? What gender is generally the main character in children's books? What clothes are the characters wearing in children's books? What kind of occupations do the characters practice in children's books? What kind of qualities or attributes do the characters possess in children's books?When it comes to the selection of the method, I have chosen the use a qualitative method, where I use both a text and image analysis. The essay is based on Hirdman's and Hardning's gender theories and alsow on Nikolajeva's theorie about male and female.

I uppsatsen undersöks fyra svenska översättningar av Shakespeares King Lear vad gäller hur de behandlar kulturspecifika uttryck och viktiga stildrag hos originalet, som ordlekar, sammansättningar och blankvers.Den centrala frågeställningen är vilka olika strategier som präglar de fyra översättningarna, om de i första hand är stilistiskt trogna originalet eller om de har anpassats för att lättare kunna förstås av målspråkspubliken. Frågeställningen motiveras av det tidsmässiga avståndet till originalet och av att Shakespeares text innehåller en mängd för renässanspubliken aktuella referenser, som kan vara svåra att förstå för en senare tids publik.Analysen visar att det finns en tydlig skillnad mellan översättarna, i synnerhet mellan Björn Collinders och Britt G. Hallqvist versioner. Medan Hallqvists översättning är tydligt målspråksanpassad och talspråklig i stilen präglas Collinders översättning av stilistiskt originalnära lösningar, skriftspråklighet och arkaismer. Mellan de två ytterligheterna befinner sig Carl August Hagbergs och Jan Ristarps versioner, som å ena sidan har talspråkliga och målspråksanpassade drag, å andra sidan präglas av lexikala och syntaktiska arkaismer.Översättarnas olika val kan förklaras med deras olika syften och ideal.

The purpose of this study is to investigate the reading methods that pedagogues, active in classes 1-3, use in the first stage of learning to read and how they consider their own choices of methods. In the theoretical background I sort out the basic differences between synthetic and analytic methods of acquiring the skills of reading. The analytic reading method means that the skills of reading starts with the complete text in order to later analyze the parts of the text. The synthetic method approach is based on a reading method where the parts are linked as a whole. The two methods are considered antipodes but can also be looked upon as complements in the current governing documents.

Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (?ADJ som en/ett N?) extraherades automatiskt.

När någon tar sitt liv så berörs många människor, inte bara inom familjen utan även vänner och bekanta. Livet blir plötsligt förändrat och man måste kämpa för att överleva och orka igenom dagarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de närståendes upp-levelser när någon som står en nära begår suicid. Sju vetenskapliga artiklar från åren 1991-2003 som motsvarade syftet granskades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att känna sig ensam, övergiven och stigmatiserad, att känna sorg, chock och ilska och att tryggt kunna gå vidare i livet.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats.

AbstractAuthor: Annelie JohanssonYear: Spring 2006Swedish title: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbetemed skrivprocessen i en provsituation.English title: To produce or reproduce text in essays. A studie of five high school boys? workwith the writing process in a test situation.City, university: Växjö, Växjö Universitet, institutionen för humaniora [Växjö, Växjö University, School of the Humanities]Pages: 53Content:The major aim of this study is to investigate how five male high school students in the ages seventeen to eighteen produce or reproduce in their texts during an essay examination. Focus is also put on the five students? writing processes in a classroom situated writing task and on their own comments to their writing.

Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historieläromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktärer såsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framställs i text under en 20 års period, det vill säga från år 1980-2000. För attavgränsa mig valde jag att granska sju läroböcker i ämnet historia, som är eller har varitläromedel för årskurs 4-6. Avsikten med arbetet är att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstående karaktärerna, och om läromedlen är förenliga med styrdokumentens krav omjämställdhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktärerna utmärktes medegenskaper såsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmärktes såsom: Omogen, pojkaktig och känslosam.