The purpose of this project is to survey the presence of folk expressions, i.e. proverbs, proverbial expressions, wellerisms and familiar expressions, in some of the realistic children?s books by Astrid Lindgren. The purpose also includes the study of the contextual and pragmatic functions of the expressions as well as how the expressions are integrated into the text by the change of the formulaic standard structure. The contextual and pragmatic function concern when, how and why the expressions are used and who the users of the expressions are.

I det svenska språket förekommer många uttryck där man framför ett innehåll två gånger, som exempel kan nämnas klart och tydligt eller rätt och riktigt. Dessa uttryck är idiomatiska men det andra ordledet i uttrycket bifogar ingen ny information. Istället vill man förtydliga något genom att säga det man vill ha sagt ännu en gång.Det finns även uttryck i svenskan som kan verka ganska klumpiga, det är när man försöker vara extra tydlig men istället uttrycker sig överflödigt genom att säga samma sak två gånger. Exempel på sådana uttryck är återupprepa, kort dvärg och orsaken beror på.I den här uppsatsen har jag tittat närmare på dessa mer eller mindre överflödiga ord och uttryck som används i både retoriskt syfte och även förekommer i vardaglig text och tal. Jag undersöker hur de uppstår, vilken funktion de har och hur de används.Mitt mål är att ta reda på om den här typen av upprepningar utgör ett hinder eller inte för inlärare av svenska.

This master?s thesis investigates the contextualized relation between a reader and a text, in a non classroom-oriented situation. I am studying the questions of (a) in what way a persons education, personal experiences and opinions, and (b) how the text; its design (language) and message, holds a function in ? and forms ? the reader-text relation. At the same time I am testing the theoretical framework of Louise Rosenblatt, for the purpose of finding an adequate method to analyze this relation.

Syftet med detta arbete är att med utgångspunkt i Ivan Bunins "Mörka alléer" och Per-Olof Anderssons översättning därav identifiera dessa uttryck för varseblivning, ta reda på vad som karaktäriserar dem och hur de kan kategoriseras samt utreda möjligheten att översätta dessa begrepp med svenska språkmedel. Låt det härvid vara sagt att detta inte är en kvantitativ undersökning som syftar till att plocka ut och analysera alla uttryck för varseblivning som förekommer i de valda texterna, utan en kvalitativ undersökning som kommer granska ett representativt antal uttryck som får stå som typ för Bunins uttryck för varseblivning i stort. Hur och med vilka medel utmärker sig Bunin vid uttryck för varseblivning? Hur framgångsrikt är det möjligt att översätta dessa uttryck till svenska med de begränsningar som målspråket må ha utan att förvanska det säregna i hur författaren har valt att uttrycka sig? Vilken strategi har översättaren Per-Olof Andersson använt sig av vid översättandet av dessa för Bunin specifika uttryck? Hur skiljer sig översättningen från originalet syntaktiskt, grammatiskt och semantiskt? Finns det några tydliga tendenser om man tittar på hur dessa utryck har översatts till svenska? Är det möjligt att tala om en viss oöversättlighet i fråga om Bunin? Det är viktigt att åter påpeka vikten av att vid översättningen så långt det är möjligt överföra den effekt som ett uttryck i originaltexten utövar på dess läsare till läsarna av översättningen på målspråket..

 Internet har sedan starten öppnat nya portar för kommunikation. En av de allra populäraste just nu är att blogga. Att uttrycka sig språkligt har kommit att bli så mycket mer än bara att använda sig av ord. På bloggen ges möjlighet att tillföra bild, film, färg och att använda olika typografiska medel, såsom att kursivera eller göra text fetstilt. Element som alla bidrar till hur text tolkas.Utifrån fjorton dagboksbloggar och totalt 289 blogginlägg har min uppsats syftat till att undersöka hur framställning på dessa bloggar, tillhörande gymnasieelever, skett.Mina frågeställningar jag utgått ifrån lyder:Hur använder sig gymnasieungdomar av olika uttrycksmedel för att estetiskt och kreativt skapa ett blogginlägg på så kallade dagboksbloggar?-          Hur används rubriksättning, bild, film, färg och olika stilformat på texten för att skapa kommunikation och olika uttryck på blogginläggen?Hur förhåller sig gymnasieungdomars dagboksblogg till den traditionella dagboken vad det gäller utformning och kommunikationsmöjligheter?Genom en strukturalistisk analys, med utgångspunkt hos Jurij Lotman, har jag gripit mig an blogginläggen på olika plan där jag både undersökt detaljer i texten och övergripande utformning.

Jag har undersökt ord, uttryck och sammansättningar som innehåller orden svart och vit i syfte att utröna om de har en positiv eller negativ betydelse. För detta ändamål har jag använt mig av ordböcker för att få fram de olika betydelser som finns i svenska språket och korpusar, dels som komplement till ordböckerna och dels för att undersöka användningsområdet för de olika betydelserna. Jag har kommit fram till att svart har i stort sett alltid en negativ betydelse, i några fall en neutral, medan vitt har en blandning av såväl positiva som negativa och neutrala betydelser. Bortsett från ett enda uttryck så hade de uttryck med en positiv betydelse av vitt alltid ett motsvarande uttryck i svart med en negativ betydelse..

This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: ?how to define and delineate a broader concept of text;? ?how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;? and ?how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.? The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology.

The aim of the study is to investigate the relationship between text and picture in two works by Sven Nordqvist, with the focus on how the action is propelled. The two works are compared in order to bring out any differences in the relationship and what significance this can have for the interpretation. The study also considers the theory of conceptual worlds to examine how the books can promote pupils? literary understanding. The method of analysis is based on Rhedin?s (2001) theoretical concepts and elements of Nikolajeva?s (2000) terminology.

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning.I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma.Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning.Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik..

Research reports as PISA and PIRLS show that reading comprehension among Swedish students have deteriorated in recent years and that girls have better reading comprehension than boys. The basis for this study is Maj-Gun Johansson's reading comprehension test done during the four years between the years 2005-2008 in the seventh grade in a municipality in Sweden. The main purpose of this study is to examine reading literacy in terms of the influence of content and form of texts viewed from a gender perspective. The study is divided into two parts. The first part is a survey on local reading comprehension compared with results from a similar national text.

Uppsatsen behandlar användandet av videotext som text i egen rätt med syfte att undersöka huruvida Utbildningsradions skolprogram kan vara till nytta för eleverna. Den teoretiska utgångspunkten är att ett sociokulturellt perspektiv på lärande är lämpligt eftersom avkodning av text är en aktiv process där lyssnaren interagerar med texten för att skapa mening och därmed lärande.Språkforskning och forskning kring användandet av audiovisuell text visar att engelsktextade och nivåanpassade program effektiviserar ordinlärningen hos eleverna. Tidigare forskning tyder på att det finns en koppling mellan top-down- respektive bottom-up-strategier i växelverkan vid läsning, och videotextens möjligheter att presentera en tydligare helhet med fler möjligheter att associera ords betydelser till ljud, bild, känsla och liknande. Undersökningen jämför om ordinlärningen utifrån en videotext ger mer eller mindre behållning än ordinlärning utifrån en tryckt text. Först gjordes ett förtest av de tillhörande ordlistorna.

AbstractThe name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text ? in the School curriculum?s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents.

Syfte: Mobbning har en tendens att uppträda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte är att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT ? stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. Här studeras delarna för att få en bättre förståelse och kunskap om helheten.

AbstractWrite the most important things first in text that will be read by a scanning web user. This paper is based upon theories about? how we read? what style in texts is? how texts should be written for web pagesReading from computer screens is about 25 percent slower than reading from paper. This because screens? flicker? have lower resolution than paperAll text with the purpose of being read from a screen should be adjusted to the reader?s physical condition.

The main purpose of this essay is to identify opinions of masculine and feminine language in a written text. The aim is to examine whether the reader of a text can define the anonymous author?s sex, judging only by elements such as choice of words or sentence structure. Are there any differences between the sexes as they appear in written language, and is the common man able to make this distinction? The essay is based on several studies on people?s ideas on masculine and feminine language, as well as studies on actual differences.