Sök:

Sökresultat:

2134 Uppsatser om Utställningens funktioner - Sida 59 av 143

Kampen mellan globala hightechföretagen i framtiden : En framtidsstudie om konkurrensen mellan hightechföretag frÄn Indien, Kina och VÀstvÀrlden.

Undersökningen har karaktĂ€ren av en framtidsstudie med syftet att undersöka konkurrenssituationen mellan hightechföretag frĂ„n Indien och Kina med hightechföretag frĂ„n VĂ€stvĂ€rlden. Detta för att göra prognoser kring framtiden. Även de faktorer som Ă€r viktiga för hightechföretags framgĂ„ng i framtiden har undersökts. Undersökningsobjekten Ă€r HCL Technologies frĂ„n Indien, ZTE frĂ„n Kina, Ericsson frĂ„n Sverige och Hewlett-Packard frĂ„n USA.Författarna har anvĂ€nt sig av en variant pĂ„ Delphi-metoden, en enkĂ€tundersökning samt tvĂ„ intervjuer för att göra prognoserna. Författarna har Ă€ven gjort ekonomiska jĂ€mförelser för att bedöma undersökningsobjektens ekonomiska tillstĂ„nd och förutsĂ€ttningar för framtiden.

Livskvalitet vid ALS : En litteraturstudie om hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros Àr en nervsjukdom som innebÀr att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehÄlls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga vÀrden och livskvalitet Àr subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda mÀnniskors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

Energieffektivisering och dess pÄverkan pÄ inomhusmiljön - En fallstudie av en kontorsbyggnad

Titel: Energieffektivisering och dess pÄverkan pÄ inomhusmiljön ? en fallstudie av en kontorsbyggnad. Syfte: Syftet Àr att undersöka och utreda resultatet av en energieffektivisering i en befintlig kontorsbyggnad samt att ta reda pÄ hur brukarna upplever inomhusmiljön. Bakgrund: En byggnad, benÀmnd LU1, pÄ UmeÄ universitet har i samband med en renovering genomgÄtt en rad energieffektiviserande ÄtgÀrder. Ett nytt nÀrvaro- och tryckstyrt luftbehandlingssystem som regleras Ànda ned pÄ rumsnivÄ har installerats, en rad styr- och reglertekniska funktioner har implementerats men Àven en rad andra övriga ÄtgÀrder har vidtagits.

Odling med naturen som förebild : ett gestaltningsförslag till utstÀllningen Staden VÀxer -Gröna kvarter pÄ WanÄs 2010

Vi Àr en grupp blivande trÀdgÄrdsingenjörer som har fÄtt möjligheten att gestalta en ekologisk, experimentell kökstrÀdgÄrd vid WanÄs skulpturpark i nordöstra SkÄne. Detta skriftliga arbete Àr en del av det projektet, som Àr ett samarbete mellan SLU och WanÄs stiftelse. Projektet bedrivs i gruppform och beskrivs nÀrmare i arbetet. Efter inlÀmning av arbetet sÄ kommer anlÀggning att ske vid WanÄs.I mitt gestaltningsförslag har jag gjort en fri tolkning med inspiration ifrÄn permakultur.Begreppet kommer ifrÄn Permanent Agriculture eller Permanent Culture, alltsÄ, kort sagt, hÄllbar odling. Information om permakultur har jag frÀmst fÄtt genom en litteraturstudie samt ett besök pÄ Holma skogstrÀdgÄrd.

Korrosion hos fÀstdon i brandsskyddat trÀ

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgÄng till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgrÀnssnitt (GPIB, serie, osv.).MÄnga instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjÀlp av GPIB-grÀnssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjÀlp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mÀta och visa multimeters noggrannhet. Men pÄ grund av fel i drivrutiner för GPIB-grÀnssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att anvÀnda LabVIEW 8.2 med hjÀlp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehÄller alla nödvÀndiga komponenter och utrustning som krÀvs för att reglera nÄgon linjÀr eller olinjÀr process exempelvis att nivÄreglera tvÄ tankar i serie.

Analys av tre projekt; bostĂ€der i Årsta och Marievik; ubĂ„tsmuseum i Karlskrona.

Tre projekt; tvĂ„ bostadsprojekt i Stockholm ( Marievik och Årsta) och ett ubĂ„tsmuseum i Karlskrona. Bostadsprojekten visar tvĂ„ olika förhĂ„llningssĂ€tt till Stockholms förortbebyggelse. Marievik projektet lokaliserat i ett företagsomrĂ„de i Liljeholmen med nĂ€rheten till Hornstulls kvartersstad, har som utgĂ„ngspunkt stenstaden. RĂ€ta gator och kvarter fĂ„r utgöra sinnebilden av stenstadens funktioner. DĂ€rav ocksĂ„ stadens krav pĂ„ att den första vĂ„ningen skall utföras som en sockelvĂ„ning ? Ă€ven om sten och tegel sedan lĂ€nge lĂ€mnat byggnadskonstuktionen för dessa typer av bostadshus.Årsta projektet ligger i utkanten av ABC-staden med fem höga punkt/skivhus som granne i norr och trevĂ„nings lameller i söder.

Byggvaruhuskedjors kravstÀllningar pÄ sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrÄgar att deras leverantörer frÄn trÀindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förvÀntningar. SÄlunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav pÄ teknik och produktutveckling för att öka försÀljningen av trÀvaror till de viktiga GDS (Gör-Det-SjÀlv)- och byggmaterialmarknaderna i bÄde Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att trÀindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket pÄ export av trÀvaror. Byggvaruhuskedjor efterfrÄgar alltmer en leverantör frÄn trÀindustrin med en hög anpassningsförmÄga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader.

Implementering av PostgreSQL som databashanterare för MONITOR

Monitors affĂ€rssystem MONITOR Ă€r under stĂ€ndig utveckling och i och med detta ville man kolla upp huruvida PostgreSQL skulle kunna anvĂ€ndas som DBMS istĂ€llet för det nuvarande; Sybase SQL Anywhere. Examensarbete har dĂ€rför bestĂ„tt av en jĂ€mförelse hur PostgreSQL stĂ„r sig jĂ€mte andra DBMS:er, en implementering utav en PostgreSQLdatabas som MONITOR arbetar mot samt ett prestandatest utav skapandet av databasen.I mĂ„nga avseenden verkar PostgreSQL vara ett alternativ till SQL Anywhere;Alla datatyper finns i bĂ„da dialekterna.Backup av data finns i olika utföranden och gĂ„r att automatiseraEnkelt att installera och uppdatera.Ingen licensieringskostnad existerar.Support finns tillgĂ€nglig i olika former.Dock sĂ„ Ă€r inte PostgreSQL ett bra DBMS att byta till i dagslĂ€get dĂ„ systemet inte fungerade pĂ„ grund av att vissa uttryck inte översattes ordentligt samt att ingen motsvarighet till LIST existerar. Ännu större Ă€r dock problemet med tiden det tar att flytta data till en PostgreSQL-databas dĂ„ det inte Ă€r intressant att lösa problem med funktioner i systemet om det Ă€ndĂ„ inte gĂ„r att anvĂ€nda pĂ„ grund utav att konvertering av data tar sĂ„ lĂ„ng tid som det gör..

Astrid Lindgrens berÀttelser i luthersk belysning : UtifrÄn Emil, Pippi och Madicken

I en fÀltstudie pÄ en förskola studeras förskolebarns anvÀndande, upptÀckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjÀlp av digitalkamera. Syftet med detta Àr att visa hur förskolebarn, med kameran som hjÀlpmedel, vill och kan berÀtta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar ocksÄ om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmÄga till tÀnkande, berÀttande och kultur- och kunskapande. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur berÀttar barnen om sin vardag pÄ förskolan med hjÀlp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berÀttar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram dÀr, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

IPv6 - Inte lĂ€ngre frĂ„gan OM och inte sĂ„ mycket NÄR utan snarare HUR!

ProblemomrÄde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebÀr tyvÀrr en hel del problem. Det tydligaste vi stÄr inför idag Àr att IP-adresserna hÄller pÄ att ta slut. För att bli av med problemet anvÀnds olika temporÀra lösningar ("lappningsteknik") men Àven en permanent lösning utvecklas, nÀmligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har Àven mÄnga andra funktioner sÄ som sÀkerhet och bÀttre routinglösningar. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan varför har ingen övergÄng skett trots dessa fördelar. FrÄgestÀllning: Var i övergÄngen mellan IPv4 och IPv6 stÄr vi idag? Varför har inte övergÄngen mellan IPv4 och IPv6 redan skett? Vilka Àr de största anledningarna och vilka fler möjliga finns det? Slutsats: Arbetet visar att tiden för en övergÄng Ànnu inte Àr inne.

Utvecklingsprojekt fo?r produktionsverktyg i kulturverksamhet : Database development in a cultural environment

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

ALS - Tre bokstÀver som förÀndrar livet : Upplevelser av att leva med amyotrofisk lateralskleros

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Àr en neurologisk sjukdom som angriper det motoriska ervsystemet. ALS har ett progressivt förlopp med tilltagande förlamning och leder slutligen till döden. Genom hela sjukdomsförloppet förblir dock tankar och kÀnslor opÄverkade. I nulÀget finns inget botemedel mot ALS och behandlingen bestÄr av symtom - lindring. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ALS.

En ny mötesplats i Lövholmen, Stockholm : en studie om hur anpassning till ett förÀndrat klimat med ökade vattennivÄer kan integreras i gestaltningen av offentliga platser

Den globala uppvÀrmningen Àr nÄgot som har pÄgÄtt under en lÀngre tid och i takt med att utslÀppen av vÀxthusgaserna ökar, stiger temperaturen pÄ jorden vilket kan fÄ konsekvenser i framtiden. Under vÄr, höst och vinter kommer Sverige att fÄ intensivare nederbörd samt ökad havsnivÄ. Somrarna förvÀntas bli torrare och varmare. I takt med att stÀder vÀxer och blir allt tÀtare ökar andelen hÄrdgjorda ytor. Detta kan stÀlla till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras pÄ ett naturligt sÀtt vilket leder till översvÀmningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvÀmningar i stÀder har allt fler projekt pÄbörjats som arbetar med att integrera klimatförÀndringar i planering och gestaltning.

Barn vill "hjÀrna" lÀra! En studie om inlÀrningsstilar.

Under de senare Ären har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gÀller koppling hjÀrna ? inlÀrning. Tidigare ansÄgs intelligens vara nÄgot bestÀmt och oförÀnderligt, men nu hÀvdar neurologerna att mÀnniskan sjÀlv sÀtter grÀnsen för sin intelligens. Alla mÀnniskor har förmÄgan att förbÀttra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör frÀmst tvÄ vÀsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla Àr unika och har olika sÀtt att inhÀmta information, dels att det Àr avgörande om mÀnniskan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte.

NÀr förÀndringen kommer!

SocialnÀmnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsÀtta 20 stycken gruppbostÀder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstÄnd frÄn de anstÀllda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen frÄn Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anstÀllda pÄ gruppbostÀderna samt hur de anstÀllda har uppfattat kommunikationen. Syftet var Àven att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att anvÀnda sig av ur ett delaktighets- och motstÄndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod dÄ denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anstÀllda.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->