Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en specifik kriminalvårdsanstalt beskriver hur klienternas konstruktioner av manlighet påverkar klienternas positionering hierarkiskt. Studien syftar även till att undersöka hur dessa manlighetskonstruktioner står i relation till anstaltsmiljön och den homosociala klientgruppen. För att besvara detta har vi genomfört en kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer gjorts med kriminalvårdare som arbetar på en specifik anstalt.Resultaten visar att personalen på kriminalvårdsanstalten uttrycker att vissa specifika manlighetsuttryck är avgörande för den hierarkiska positioneringen de ser att klienterna hamnar i. Erfarenhet, tung brottslighet och framgång beskrivs som viktiga faktorer. Även klienternas fysiska styrka och Utseende beskrevs vara av viss innebörd för placeringen i hierarkin på anstalten.

Uppsatsen undersöker förändringar i SVTs utbud av barnprogram samt förändringen i bilder, tilltal och vilka som får komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan åren 2000 och 2012 med nedslag vartannat år (2000, 2002 etc.). Uppsatsen består två analyser, varav den ena är en kvantitativ analys. Den fokuserar på SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger på programtyp, genre, Utseende och ursprungsland.

Syftet med uppsatsen ?Vem har rätt till berättelsen? Nyhetskonstruktion i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen? är att undersöka tryckta mediers rapportering om den såkallade lasermannen och de människor han besköt. Jag gör detta motbakgrund av Shahram Khosravis berättelse om hur han framställdes i medierna när han blev beskjuten av lasermannen. Jag vill även undersöka förekomsten av samhällsdiskurser i artiklarna.Frågeställningarna är: vad är det för berättelser som förmedlas genom medierna och hur kan dessa jämföras med Shahram Khosravis berättelse? Kan man utläsa något budskap i mediernas rapportering och kan man i sådant fall förklara och förstå detta? Samt, vad kanmedierapporteringen tänkas få för effekter? Uppsatsen bygger på teorier om konstruktivism och medielogik, som handlar om att allting är konstruerat och att medierna inte på ett objektivt sätt kan skildra olika nyheter.

Uppsatsens övergripande syfte är att utröna huruvida ett specifikt samtida populärkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktärer befäster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas på ett sätt som skiljer sig från denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag här en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument från diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktärer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrån fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ Utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhållande till den skådespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprättandet av en gynnad dikotomi mellan människa och system konstruerar karaktärernas identiteter på ett sätt som nästintill fullständigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestämmelser i naturvårdslagen. Den innebär att vi inte har rätt att bebygga eller anlägga anordningar närmare än 100 meter från strandlinjen. Samma gäller från strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag är att allmänheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att bevara djur- och växtlivet. Lagen säger att det måste finnas särskilda skäl för att få dispens och inget utrymme lämnas för en differentierad tillämpning.

I vården möter vi många patienter som kommer utsättas för nålstick, både inom slutenvårdenoch primärvården. Många medicinska utredningar och behandlingar kräver blodprovstagningaroch perifera venkatetrar. En del patienter upplever dessa moment med en extrem rädsla ochkänsla av obehag, och kan påverka patientens upplevelse och skapa problem i framtida kontaktmed vården. Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna patienters upplevelser viduttalad rädsla för nålstick, vilka faktorer som påverkar samt hur sjuksköterskan kan bemöta ochlindra dessa patienters oro och rädsla. Litteraturöversikten är baserad på vetenskapliga artiklarfunna i tidsskrifter.

Att öka engagemang och inlärning är syftet med att integrera en pedagogisk agent i många spel. Detta fungerar väldigt bra, studier har visat att agenterna påverkar användares engagemang i lärsystemet och det påverkar även prestationen i lärsystemet och minnet för det användaren lärt sig. Lärsystem med pedagogiska agenter påverkar även inställningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sägs påverka användare olika, maskulina agenter sägs leda till bättre prestation än de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero på de stereotyper vi människor tillskriver både människor och fiktiva karaktärer för att veta hur någon beter sig och hur man själv ska bete sig i relation till denne.

Mobbning bland flickor En examensuppsats av Genet Göransson 2013-05-29 Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet är att ur ett genusperspektiv, närmare bestämt feministiskt konstruktivistiskt, tillägna mig och dela ny kunskap i fråga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats är kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. Länge har forskare haft fokus på hur pojkar mobbar och forskarsamhället har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland också abnorma, då de mobbat på pojkars vis, alltså mer öppet, provocerande och våldsamt.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika Utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och Utseende.

I samhället Hults Bruk ligger en nedlagd brukshandel, från 1951, som idag fungerar som samlingslokal för de boende i området. Holmen Skog, som äger alla fastigheter i området, planerar nu för en ombyggnation av den gamla brukshandeln till familjebostad. Vår uppgift var att utforma ett planlösninsförslag anpassat till en tvåbarnsfamilj för den aktuella byggnaden. Utöver detta skulle vi även upprätta rumsbeskrivning och köksuppställning samt ge förslag på ledningsdragningar, tomtutformning och källarplanlösning. Holmen hade vissa krav och önskemål för ombyggnationen.

Introduktion: Läpp-käk-gomspalt (LKG) är en av de vanligaste medfödda defekterna. Det beräknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per år med olika typer av läpp-käk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje år. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet består av flera specialister inom olika områden, till exempel plastik- och käkkirurger, ortodontister, logopeder med flera då defekten bland annat medför påverkan av ansiktets Utseende, talsvårigheter samt bett- och tandavvikelser. Läpp-käk-gomspalt kan påverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjälp från olika vårdgivare kan hjälpa till att höja livskvaliteten.

AbstraktIntroduktion: Graviditet är en tid som medför att kvinnornas kroppar omformas. Med ett klart formulerat kvinnoideal medför detta att de gravida kvinnorna evaluerar sin självbild till följd av att förändringen sker i motsats till samhällets Utseende trend. Kvinnorna känner sig ful och oattraktiv, likväl får barnets hicka och sparkar i livmodern kvinnorna att känna fascination samt stolthet.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa hur kvinnor beskriver sin självbild i samband med en graviditet.Metod: Sex kvinnor som var gravid i vecka 28-35 intervjuades med semi-strukturerade öppna frågor. Data har analyserats med inspiration från grundad teori.Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och sexton underkategorier. De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild.

Förändring och utveckling råder på media - och reklammarknaden. Ökad gränslöshet och tillgänglighet skapar å ena sidan nya kommunikativa vägar, å andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna på marknaden tvingas finna nya sätt att tränga igenom informationsbruset och nå ut med sina budskap. Detta kräver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i muskelaktivitet ivadmuskulaturen när olika eller inget vadskydd användes vid vadpress. Jämförelsegjordes mellan vadskydd (A), stickat av ett modifierat polyolefingarn och ett tillstickningen identiskt och Utseende näst intill identiskt vadskydd (B) av polyamid,samt utan vadskydd.Testgruppen bestod av 13 män från militärhögskolan i Halmstad. Testpersonernagenomförde vadpress i smithmaskin* på en belastning av 50% av 1RM*.Muskelaktiviteten mättes med hjälp av sEMG* och tre mätningar per persongenomfördes. Det första utan vadskydd, andra med vadskydd A och det tredje medvadskydd B. Resultaten visade ingen signifikant skillnad i muskelaktivitet mellan användandet avvadskydd A och vadskydd B eller mellan vadskydd A och utan vadskydd.Mätmetoden sEMG är känslig och kan ha gett missvisande resultat. Fler studierbehöver göras dels angående skillnad i muskelaktivitet och dels för att testavadskyddens eventuella andra egenskaper, positiva eller negativa.