Sökresultat:
1198 Uppsatser om Utsatta män - Sida 60 av 80
Mina klasskamrater kallar mig för den nya frÀmmande : En kvalitativ studie om nyanlÀnda elevers upplevelser av att börja om i ny skola
Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera hur nyanlÀnda ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lÀra sig ett nytt sprÄk och skaffa nya vÀnner och vad denna utmaning innebÀr. Med uppsatsen vill jag belysa sprÄket och skolans betydelse för nyanlÀnda elevers delaktighet. Min studie Àr baserad pÄ kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanlÀnd elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis).
En vÀg frÄn utanförskap till riktiga jobb : KarriÀrstödets betydelse för deltagare i sociala arbetskooperativ
Arbetsmarknaden Àr en viktig arena för att mÀnniskor ska kÀnna sig delaktiga i samhÀllet. För dem som lÀnge befunnit sig i ett utanförskap Àr det svÄrt att fÄ ett jobb. Sociala arbetskooperativ har som mÄl att integrera utsatta grupper i arbetslivet och har blivit ett viktigt inslag för en inkluderande arbetsmarknad. Undersökningen omfattar tre sociala arbetskooperativ som ingÄr i ett konsortium. ArbetssÀttet som anvÀnds i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kallas karriÀrstöd.
Etik i socialt arbete
I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av
studien.
Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation
nÀr det gÀllde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som
lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har nÀr det gÀller
rÀttssÀkerhet och integritet för den enskilde.
Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för mÀnniskor,
rÀttssÀkerhetens betydelse, vÀrdighet och integritet samt kvalitetsnormer för
socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara vÀsentligt för etik i socialt arbete
nÀr det gÀllde dokumentation.
Resultatet visade att det inte fanns nÄgon enkel definition av respekt, men en
gemensam nÀmnare var bemötande, som i vÀldigt stor utstrÀckning handlar om
hjÀrtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och
handlingar mÀnniskor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya
kvinnojouren pÄ hur man sÄg pÄ fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser
gentemot andra mÀnniskor, att se deras behov och svÄrigheter samt ta ansvar för
dem NÀr man bemöter nÄgon med respekt inom socialt arbete krÀvs det mental
nÀrvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta mÀnniskor med
respekt, vÀnlighet, tillit och jÀmlikhet.
Informanterna berÀttade sin syn pÄ hur dokumentation kan pÄverka mÀnniskor
bÄde positivt och negativt.
Patienters upplevelse av mjuk massage i vÄrden : en litteraturöversikt
Bakgrund: PÄ senare Är har mÀn som vÄldtÀktsoffer fÄtt en ökad uppmÀrksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen pÄ kvinnor. Det finns mÄnga olika myter och fördomar som tilldelas vÄldtÀktsoffer. Ett offer för vÄldtÀkt drabbas av bÄde fysiska och psykiska men. VÄrdpersonal mÄste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vÄrd till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/förestÀllningar gentemot mÀn respektive kvinnor som blivit utsatta för vÄldtÀkt.
Barn som bevittnar vÄld i nÀra relationer. En straff- och processrÀttslig studie.
Barn som bevittnar vÄld i nÀra relationer har kommit att uppmÀrksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste Ären. Lagstiftningen har Àndrats sÄ att barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation har rÀtt till brottsskadeersÀttning enligt brottsskadelagen och i socialtjÀnstlagen betraktas barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskÀrpningsgrund Är 2003. Den anger att det som försvÄrande omstÀndighet sÀrskilt ska beaktas att brottet varit Àgnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhÄllande till en nÀrstÄende person.
Stressrelaterad ohÀlsa och utmattningssyndrom i en storstadsregion : En tvÀrsnittsstudie
Bakgrund: Stressrelaterad ohÀlsa och utmattningssyndrom ökar i Sverige vilket leder till fler lÄngtidssjukskrivningar. Detta innebÀr ett stort lidande för de drabbade och höga kostnader för samhÀllet. Stress som kvarstÄr under lÀngre tid pÄverkar kroppen negativt och leder till kognitiv utmattning, sömnproblematik, utbredd trötthet, somatiska besvÀr, irritabilitet och negativ affekt. Utsatta personer Àr Àven i riskgrupper för allvarliga somatiska sjukdomar.Syfte: Att beskriva förekomsten av stressrelaterad ohÀlsa och utmattningssyndrom i en storstads-region.Metod: Data samlades in genom ett tvÀrsnittsurval bland kvinnor och mÀn i arbetsför Älder boende i en storstadsregion. MÀtinstrumentet som anvÀndes var Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26).
Den vÄrd vi vill ha och fÄr : en litteraturöveriskt om hur patienter med HIV uttrycker tillfredstÀllelse med vÄrden och sjuksköterskans attityder i vÄrden av patienter med HIV
Bakgrund:Att vara HIV positiv kan innebÀra att leva i ett samhÀlle dÀr stigmatisering och fördomar prÀglar bemötandet av de smittade individerna. Sjukdomen har utvecklats frÄn att vara en högt dödlig infektion till att bli en hanterbar kronisk sjukdom med rÀtt medicinering. God vÄrd Àr en mÀnsklig rÀttighet som skall ges till alla oavsett kön, Älder, fysisk kapacitet, etnicitet och religion. VÄrden skall prÀglas av ett öppet förhÄllningssÀtt dÀr individens autonomi och integritet respekteras.Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter med HIV uttrycker tillfredsstÀllelsen med vÄrden och hur sjuksköterskan uttrycker attityder i vÄrden av patienter med HIV.Metod:Detta examensarbete var en litteraturöversikt dÀr författarna har samlat vetenskapliga artiklar kring det aktuella kunskapsomrÄdet, analyserat detta och sammanstÀllt resultat för att möta syftet till litteraturöversikten. Databaserna Cinahl och Pubmed anvÀndes och totalt 14 vetenskapliga artiklar valdes ut pÄ studier utförda i Sverige, USA, Kanada och NederlÀnderna.
Företagsstrategier inom den gröna sektorn : studie av en plantskola
SkÄne Plantor AB Àr ett garden center som har vuxit frÄn den lilla vÀxtleverantören till en storskalig vÀxtförsÀljning. De importerar vÀxter som sedan sÀljs direkt till slutkunden och deras nÀromrÄde inkluderar frÀmst Staffanstorp och Lund. Globaliseringen medför att fler internationella företag kan etablera sig pÄ flera platser i landet. Deras kontaktnÀt medverkar till att de nÄr ut till fler kunder, och ökar dÀrmed sin omsÀttning, vilket bidrar till större konkurrenskraft. Det Àr en stor utmaning för det hÀr familjeföretaget i Staffanstorp att bli lika konkurrenskraftigt.SkÄne Plantor AB har idag ett vÀl inarbetat varumÀrke, och det ger dem en konkurrensfördel.
"De osynliga barnen - om elevhÀlsoarbetet kring barn och unga med psykisk ohÀlsa"
Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i tvÄ barnhÀlsoteam och tvÄ elevhÀlsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn och unga. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbetet kring psykisk ohÀlsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohÀlsa? ? Hur framstÀlls samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hÀlso- och sjukvÄrd och socialtjÀnsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv dÀr metod och teori Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestÄr av transkriberade texter frÄn fyra fokusgruppsintervjuer i tvÄ barnhÀlsoteam och tvÄ elevhÀlsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat sprÄkliga mönster.Resultat: I vÄr studie har vi uppmÀrksammat att teamen sÀllan talar om barn med psykisk ohÀlsa.
Hur beaktar sjuksköterskan patientens integritet i den slutna psykiatriska vÄrden
SammanfattningKonstÄkning har blivit en alltmer fysiskt krÀvande idrott dÀr utövarna tvingas trÀna bÄde hÄrdare och lÀngre pass. PÄ grund av detta Àr de utsatta för skaderisk. Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de vanligaste skadorna inom konstÄkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker. 1. Vilka Àr de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 Äringar inom svensk konstÄkning?2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador?3.
And that kind of torture, that kind of stress I got - en kvalitativ studie om hur homosexuella flyktingar frÄn Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige
Syftet med denna studie var att undersöka hur homosexuella flyktingar frÄn Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige. Studien har genomförts utifrÄn kvalitativa intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn frÄn Uganda som sökt asyl pÄ grund av hot mot sin sexuella lÀggning. Intervjuerna har analyserats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv dÀr de olika teoretiska begrepp vi har anvÀnt oss av Àr kön, sexualitet och heteronormativitet, sociala normer, postkolonial teori samt kapital- och klassteori. Resultatet visar att informanterna hamnat i en svÄr situation dÄ de skulle bevisa för Migrationsverket att de var trovÀrdiga i sina berÀttelser. De upplevde att de i flera situationer kÀnde sig misstÀnkliggjorda och krÀnkta.
VÄld i hederns namn - Bör hedersrelaterat vÄld ges ett tydligare erkÀnnande i svensk strafflagstiftning?
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om hedersrelaterat vÄld bör ges ett tydligare erkÀnnande i den svenska strafflagstiftningen. För att utreda uppsatsens syfte och besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har den rÀttsvetenskapliga metoden anvÀnts.Hedersrelaterat vÄld Àr ett omstritt begrepp och detta har bland annat sin grund i att det finns olika förklaringsmodeller till vÄldet.Regeringen har hittills satsat stora resurser för att motverka det hedersrelaterade vÄldet. Trots dessa insatser frÄn regeringens sida Àr hedersrelaterat vÄld fortfarande ett existerande problem i vÄrt samhÀlle och kunskapsnivÄn bland de myndigheter som kommer i kontakt med personer som fallit offer för det hedersrelaterade vÄldet Àr inte bara ojÀmn, den Àr i vissa fall Àven bristfÀllig.Det hedersrelaterade vÄldet skiljer sig Ät pÄ mÄnga viktiga punkter frÄn vÄld i nÀra relationer. Det Àr viktigt att belysa dessa skillnader, framförallt för att öka kunskapen om hedersrelaterat vÄld och för att brott som begÄs med ett hedersmotiv ska kunna utredas pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt. Det finns anledning att sÀrskilt uppmÀrksamma hedersrelaterat vÄld, frÀmst för att de som utsÀtts för denna typ av vÄld ska kunna fÄ adekvat skydd och stöd, berörda myndigheter ska tillÀmpa rÀtt utredningsmetod och för att domstolen ska beakta hedersmotivets försvÄrande karaktÀr vid pÄföljdsbestÀmningen.Det finns sÄvÀl fördelar som nackdelar med en sÀrreglering av hedersrelaterat vÄld.
Supply Chain Management och differentiering i dagligvarubranschen : ur de smÄ till medelstora butikernas perspektiv
Bakgrund: Det senaste decenniet har allt fler stormarknader och lÄgprisbutiker öppnat vilket har lett till att de mindre livsmedelsbutikerna blivit utsatta för större konkurrens. Parallellt med att stormarknaderna tagit marknadsandelar i dagligvarubranschen har Àven större fokus riktats mot ökat samarbete och informationsdelning i försörjningskedjan, sÄ kallat Supply Chain Management (SCM). Inom dagligvarubranschen har Efficient Consumer Response (ECR) utvecklas ur samma idéer som SCM men med fokus pÄ livsmedel och dess försörjningskedjor. I grund och botten handlar ECR om företagens gemensamma arbete för att integrera verksamheter, minska kostnader samt producera största möjliga nytta för slutkonsumenten. Med tanke pÄ den ökade konkurrensen i dagligvaruhandeln samt det faktum att det finns ont om tidigare forskning om smÄ och medelstora företag (SME:s) relaterat till SCM/ECR, Àr det intressant att undersöka hur dessa företag pÄverkas av samarbetet.
FörÀndring av svensk takstol: En jÀmförelse mellan BABS 1946 och Eurokod
Idag Ă€r det vanligt i, bland annat, Stockholm att bygga om vindar i gamla sekelskifteshus till lĂ€genhetsvĂ„ningar som ett arbete i att förtĂ€ta staden. Vid dessa ombyggnationer Ă€r det vanligt att arkitekten vill förĂ€ndra takstolen för att till exempel fĂ„ en bĂ€ttre rumskĂ€nsla.Takstolar som Ă€r vanliga i bostadshus Ă€r uppstolpat tak, ramverkstakstol, fackverkstakstol och svensk takstol. I detta arbete studeras den svenska takstolen som Ă€r helt dominerande i bostadshus och finns i flera olika varianter i hus frĂ„n 1800- och 1900-talet i Sverige. Denna typ av takstol har en utformning som möjliggör inredning av vinden.Syftet med detta arbete Ă€r att med hjĂ€lp av tvĂ„ referensobjekt frĂ„n Ăstermalm i Stockholm (kvarteret Tallen och kvarteret Adlern) undersöka vad som hĂ€nder om takstolen förĂ€ndras och detta görs med avseende pĂ„ standarderna BABS 1946 samt Eurokod. Detta i syfte att samtidigt göra en jĂ€mförelse mellan dessa tvĂ„ standarder.Teorin har behandlat hur last- och dimensioneringsberĂ€kningar görs med avseende pĂ„ brottgrĂ€ns utifrĂ„n de studerade standarderna.Totalt undersöktes 3 olika förĂ€ndringar av takstol per referensobjekt dĂ€r antingen hanbjĂ€lken togs bort eller nĂ„got av stödbenen.
Effektiv standardhöjning ur ett Malmöperspektiv
HyressÀttningen i Sverige har de senaste decennierna utstÄtt kritik för sin icke-konkreta struktur. Som svar, infördes Är 2003 en ny modell för hyresprissÀttning av lÀgenheter i Malmö. Modellen fick namnet Malmömodellen och bestÄr av 180 parametrar som vÀrderar lÀgenheter utifrÄn standard och lÀge. ParametervÀrden kombinerat med typ och yta av lÀgenhet definierar riktlinjen för vilken hyra fastighetsÀgare har rÀtt att debitera hyresgÀsten.Malmömodellen har givit en vÀldefinierad utgÄngspunkt för hyressÀttning men ocksÄ tydliggjort var extra intÀkter kan genereras genom investeringar i befintliga fastighetsbestÄnd - via sÄ kallade standardhöjningar. Investeringarna vÀrderas enligt Malmömodellen i proportion till lÀgenhetens storlek.Fastighetsbranschen, som kÀnnetecknas av lÄngsiktig förvaltning har i allmÀnhet inte insett modellens fulla vÀrde.