Förändring av svensk takstol
En jämförelse mellan BABS 1946 och Eurokod
Idag är det vanligt i, bland annat, Stockholm att bygga om vindar i gamla sekelskifteshus till lägenhetsvåningar som ett arbete i att förtäta staden. Vid dessa ombyggnationer är det vanligt att arkitekten vill förändra takstolen för att till exempel få en bättre rumskänsla.Takstolar som är vanliga i bostadshus är uppstolpat tak, ramverkstakstol, fackverkstakstol och svensk takstol. I detta arbete studeras den svenska takstolen som är helt dominerande i bostadshus och finns i flera olika varianter i hus från 1800- och 1900-talet i Sverige. Denna typ av takstol har en utformning som möjliggör inredning av vinden.Syftet med detta arbete är att med hjälp av två referensobjekt från Östermalm i Stockholm (kvarteret Tallen och kvarteret Adlern) undersöka vad som händer om takstolen förändras och detta görs med avseende på standarderna BABS 1946 samt Eurokod. Detta i syfte att samtidigt göra en jämförelse mellan dessa två standarder.Teorin har behandlat hur last- och dimensioneringsberäkningar görs med avseende på brottgräns utifrån de studerade standarderna.Totalt undersöktes 3 olika förändringar av takstol per referensobjekt där antingen hanbjälken togs bort eller något av stödbenen. Resultatet har visat att en takstol med liten taklutning har större risk att gå till brott då en förändring görs. Samtidigt beror brottrisken på asymmetrin i takstolen där de element på den sida med lägst taklutning är mest utsatta förutom då stödbenet tas bort på den sida av takstolen med brantast taklutning. Jämförelsen mellan BABS 1946 och Eurokod visade att den stora skillnaden i lastberäkningen är att snölasten enligt Eurokod är ca 50 % större än för BABS 1946. Däremot visade resultaten att det i slutändan inte var någon större skillnad då dessa i princip var desamma. Detta trots att lasterna och hållfasthetsberäkningarna skiljer sig mellan standarderna, men att de sammanräknat ger liknande resultat.