Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen..

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

I den här rapporten beskriver vi utifrån litteratur och intervjuer våldets bakomliggande orsaker samt varför kvinnan stannar kvar hos den man som plågar henne. Vi redovisar även den lagstiftning och det stöd som finns för misshandlade kvinnor. Med tanke på vårt framtida yrke där vi med stor sannolikhet kommer möta många fall av våld i nära relation, så var valet av ämne tämligen lätt. Det är en kvalitativ studie där vi intervjuat två personer som är väl insatta i ämnet. Resultatet vi kom fram till att den nya kvinnofridslagen, (Brb 4:4a, 2 st), inneburit ett stort steg framåt till förmån för utsatta kvinnor.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 när den finansiella krisen spred sig över världeni och med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs ökade rädslan för attfler banker skulle gå i konkurs. Det gjorde att banker inte vågade låna ut pengar till varandra ilika stor omfattning som det hade gjorts tidigare. Det här skapade likviditetsbrist hos bankersom tidigare varit beroende av lån från kreditinstitut och medförde till slut att de tre störstabankerna på Island gick i konkurs; Kaupthing, Landsbanki och Glitnir.De isländska bankerna liksom de flesta av världens banker använder sig av Basel II som är ettregelverk som ger vägledning i hur banker bland annat skall beräkna och upplysa om sinarisker. Regelverket ger även riktlinjer på hur tillsynsmyndigheter skall följa upp att bankernaföljer regelverket på rätt sätt.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl de isländska bankerna har uppfylltupplysningskraven som finns beskrivna enligt Basel II och i vilken utsträckning det påförhand har kunnat utläsas av årsredovisningarna att de isländska bankerna var särskilt utsatta.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att studera den tredje pelaren i Basel II sombehandlar upplysningskrav. Vi har studerat de isländska bankernas årsredovisningar för åren2003-2007 och jämfört deras siffror med Nordea för samma period.Metod: Uppsatsen har arbetats fram utifrån en kvalitativ ansats genom att årsredovisningarnaför Kaupthing, Landsbanki, Glitnir och Nordea har granskats.

Bakgrund: Våld i nära relationer definieras enligt WHO som ?beteende hos en partner eller ex-partner, som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, vilket inkluderar fysisk aggression, sexuella övergrepp,psykologisk misshandel och kontrollerande beteende?. Det är under de senaste 20 åren som våld mot kvinnor har uppmärksammats, tidigare betraktades det mer som en privat angelägenhet. Idag erkänns våldet som ett stort folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ca 30 % av alla världens kvinnor rapporterar att de upplevt någon form av misshandel av en partner och i Sverige är den siffran 46% hos kvinnor mellan 15-64 år.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmälningsplikten, men också erfarenheter av att inte anmäla och vad det är som gör att man väljer att avstå det. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån Sommers (2005) teoretiska perspektiv om resiliens och barnsynsfilter. Resultatet visar att pedagogerna har lättare för att se på en situation ur ett vuxenperspektiv och därmed brister i att inta ett barnperspektiv , vilket leder till att färre anmälningar görs. Vidare visar studien på okunskap bland pedagoger gällande anmälningsplikten , dels beror detta på brister i pedagogernas utbildningar men också på brister i informationen från verksamhetsansvariga..

Rapportens syfte är att undersöka vilka skyldigheter polisen har att informera brottsoffer utifrån aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot brottsoffer regleras främst i regeringsformen, polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell Anmälans Rutin (RAR) samt beskriva det brottsofferstöd som polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgår bl a att det är viktigt att polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjälpinstanser som finns tillgängliga för brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska få den hjälp och det stöd som de är i behov av samt att underlätta för de handläggare vid polismyndigheterna som arbetar med brottsofferfrågor..

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan år 4-9 få fram ett antal tips på lektionsförslag i engelska, som går att genomföra vid ett lektionstillfälle och som innehåller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgången visar att det är viktigt att på alla sätt försöka motivera eleven att lära sig engelska och det genom attvariera undervisningen så mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tänkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast två aktiviteter med och i förslaget Tourist! räckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan således fungera som en idékälla, när man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

Examensarbetet har utförts på Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna. Företaget tillverkar drilvlinekomponenter till bland annat hjullastare och ramstyrda dumpers. Företaget befinner sig i en expanderande fas med ökande volymer och på vissa håll har taket för bearbetningen nåtts. Kopplingsaxeltillverkningen är en flaskhals i företaget och behöver ses över för att möta de ökande volymerna. Uppgiften har bestått av att utforma en ny layout till bearbetningsgruppen för kopplingsaxlar.

Huvudämnet för uppsatsen är små barn som utsätts för våld inom familjen. Syftet är att undersöka hur ett antal verksamheter i Göteborgsområdet som vänder sig till barn som utsatts för våld inom familjen, arbetar med barn i åldern 0-6 år. Syftet är även att jämföra dessa verksamheters arbetsmetoder och utbud av hjälp och stöd till små barn, i relation till relevant forskning. De frågeställningar som varit aktuella är:o Vilka erfarenheter har de yrkesverksamma av att arbeta med små barn (0-6 år) som blivit utsatta (eller bevittnat) våld inom familjen? o Vilka behov av hjälp och stöd har små barn som utsatts för våld? Enligt de yrkesverksamma? Enligt relevant forskning och teori? o Hur ser utbudet av hjälp till små barn som utsatts för våld ut i Göteborgsområdet?Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från sex olika verksamheter i Göteborgsområdet som riktar sig till barn som utsatts för våld.

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och våld bland personal som arbetar på akutmottagningaroch inom ambulanssjukvården.Metod: En litteraturstudie där 24 artiklar ingår.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och våld känner sig osäkra på sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvärk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. Många anmäler inte att de blivit utsatta för hot eller våld för att de känner att det ärmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillräcklig utbildning för att hanteravåldsamma personer.Slutsats: Hot och våld förekommer i stor utsträckning inom akut- och ambulanssjukvården. Dettaär ett arbetsmiljöproblem som påverkar personalen negativt. Mer träning i att bemöta hotfullapersoner är viktigt.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Introduktion: Att vänta på ambulans kan antas betyda ett vårdlidande för patienter. Det finns möjlighet för larmoperatören på SOS-alarm att prioritera på ett sådant sätt att väntetiden varierar patienter emellan. Det är också möjligt för ambulanssjuksköterskan att fördröja tiden från det att uppdraget tilldelats till det att ambulansen startas. Tidigare forskning pekar på kopplingar mellan vårdlidande och väntan på vård. Föreliggande pilotstudie mäter skillnader i väntetid mellan två socialt skilda stadsdelar i Göteborg och relaterar väntetid i termer av vårdlidande.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

Vi har gjort en studie om hur djurmisshandel och vanvård av djur presenteras i media genom en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av 117 relevanta artiklar och insändare från 7 tidningar i Sverige söktes svar på följande frågeställningar:Hur presenterar media djur som varit utsatta för misshandel eller vanvård?Hur framställs gärningspersonen vid misshandel och vanvård av djur?Skiljer det sig i hur misshandel och vanvård av husdjur och nyttodjur presenteras?Det som framkom var att djuren ofta presenteras som varelser som olyckligt nog utsatts för brott. Djuren kan inte själva påverka sin livssituation utan det är ägaren som avgör djurens öde. Det var sällan gärningspersonen beskrevs utan istället beskrevs djurens situation.