Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka i vilken utsträckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frågeställningar som använts för att besvara detta är:I hur stor utsträckning rapporteras mobbning och kränkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har tränarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillväga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir tränare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation?MetodStudien genomfördes som en enkätundersökning där tio lag, totalt 114 barn, från fem olika lagidrotter deltog, samt en tränare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att få ett större underlag, har även 26 tränare och ledare från andra lag runt om i Stockholmsområdet besvarat enkäten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS.ResultatResultaten från undersö kningen visar att inga barn upplever sig själva som mobbade i dagsläget, men vid en särskild uträkning visade det sig att 34 % av barnen kan sägas någon gång ha upplevt mobbning och kränkande behandling inom idrotten.

Vi undersöker i denna studie en organisation, Grameen Bank, och vill på så vis upplysa om ett problem i världen. Det finns många hjälporganisationer som hjälper fattiga och utsatta länder men för att en bättre infrastruktur ska kunna etableras i u-länder krävs även nya metoder så att nya entreprenörer kan etablera sig på marknaden. Muhammad Yunus är en entreprenör, han skapade Grameen Bank i Bangladesh för att hjälpa den fattiga befolkningen att utvecklas och förbättra levnadsstandarden genom att låta dem ta mikrolån.Studiens syfte:? Undersöka hur Grameen Bankens organisation fungerar? Ta reda på Grameen Bankens syfte, mål och vision? Undersöka faktorer som påverkar Grameen Bankens effektivitet och utveckling.

Denna studie undersöker pojkars syn på och attityd till polisen genom sju kvalitativa intervjuer med pojkar i åldrarna 15-19 år. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialekologisk teori, utvecklad av Shaw och McKay, där deras beskrivning av hur brottslighetens omfattning skiljer sig i olika delar av staden ligger till grund för att två kommuner i Stockholms län valdes ut för denna studie. Teorin beskriver att ungdomar som lever i de mer utsatta områdena ofta övertar normer och värderingar ifrån personer i detta område. Detta gör att attityder till polisen kan antas ärvas via personer i området vilka torde se olika ut i olika utsatta områden. Detta gör denna studie kriminologiskt relevant då syftet var att undersöka huruvida ungdomars bild av polisen skiljer sig i kommuner med olika nivåer av socioekonomisk status.

Internetmobbing är idag ett stort socialt problem då det bidrar till att mångaungdomar lider av psykisk ohälsa. Samtidigt är det svårt att helt undvika att blidrabbad då den nya teknologin ofta är en nödvändighet i en ungdoms vardag.Internetmobbing är ett beteende, att genom olika teknologiska metoder sommail, mobil och sociala forum, försöka att skada någon. Studien baseras påenkätundersökningar i tre gymnasieklasser, där jag försökt ta reda pårespondenternas erfarenheter kring internetmobbing. Resultat påvisar blandannat att det finns fler pojkar än flickor som har en positiv inställning tillinternetmobbing. En stor del av respondenterna har någon gång själva bidragitmed nedsättande kommentarer till andra på Internet, men det var färre somsjälva blivit utsatta..

D. J. Pepler et al. (2006) fann en högre benägenhet att utsätta andra för mobbning på gymnasiet än på högstadiet till skillnad från T. R.

Bakgrund och problem: Företag är dagligen utsatta för en mängd affärsrisker somhotar verksamhetens lönsamhet och överlevnad. Vid tidigare forskning har detframhållits att det behöver forskas mer kring vilka syften företag har medaffärsriskhantering och vad som kan uppnås med hjälp av affärsriskhantering. Huraffärsriskhantering påverkar lönsamheten har inte klarlagts. Företagen förefaller intekommunicera sina syften med affärsriskhanteringen och varför man väljer att hanteraaffärsrisker med det ena eller andra verktyget.Syfte: Studiens huvudsyfte är att förklara varför företag genomför deriskhanteringsåtgärder de vidtar. Studiens två bisyften är att kartlägga vilkaaffärsrisker som företag är utsatta för och att kartlägga vilka verktyg som företaganvänder för att hantera affärsriskernaMetod: Möjliga syften till affärsriskhantering härleds ur forskningslitteratur ochprövas därefter empiriskt med hjälp av intervjuer med ledande befattningshavare igruv- och metallbranschen.

Denna studie undersöker omsättningstillväxten i svenska företag i samband med börsintroduktionen (IPO). Studien undersöker detta genom att undersöka företagens omsättningstillväxt tre år före och tre år efter IPO:n, detta för att se när tillväxten sker i förhållande till IPO:n. Detta har gjorts genom att undersöka de 57 bolag som genomförde en IPO på Stockholmsbörsen under perioden 1999 till 2003 som klarade de utsatta kriterierna. Resultatet visar att företagen har en signifikant högre tillväxt före IPO än efter. Detta styrker teorin om att företagens ?window-dressing? i samband med börsintroduktionen för att ägarna ska få maximalt betalt.

Våldtäkt är ett allvarligt samhällsproblem, våldtäkt är ett begrepp laddat av värderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar på bemötandet av våldtäktsoffer. Metoden som användes var en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar lästes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade på att tilltron till våldtäktsmyter var en stark faktor som påverkade synen på våldtäktsoffer. Våldtäktsmyterna som idag är vedertagna är desamma som bokstavligt talat var etablerade redan på medeltiden.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

Den svenska välfärden förknippas ofta med en väl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har välfärdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat på att det stöd och den trygghet som systemet förväntas tillhandahålla, inte är tillräckligt. Företrädare från frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren från Riksförbundet barnens rätt i samhället, Göran Harnesk, anser att välfärden är under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel våldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istället läggs på frivilliga organisationer. Den svenska regeringen är en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess människosyn: ?Människan är en social varelse, och som samhällsvarelser är vi alla beroende av varandra./../Frihet, jämlikhet och solidaritet är värdeord som ytterst handlar om den enskilda människans liv.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

Sammanfattningsvis kan man säga att denna undersökning har behandlat lärarens roller idag. Det vi har kommit fram till genom kvalitativa intervjuer, har blivit en central del i vår analys om hur lärare ser på sin roll idag. För att komma fram till detta resultat har vi fått gå tillbaka till skolans historia och använt oss av relevant forskning kring ämnet idag. Historiskt sett har läraren haft en central roll i samhället som kunskapsförmedlare men har ändrats till ett allt mer komplexet yrke, där ständig övervakning och styrning bidrar till lärarens utsatta roll. Detta bidrar till att lärarens rättigheter inte är tillgodosedda.

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och våld bland personal som arbetar på akutmottagningaroch inom ambulanssjukvården.Metod: En litteraturstudie där 24 artiklar ingår.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och våld känner sig osäkra på sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvärk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. Många anmäler inte att de blivit utsatta för hot eller våld för att de känner att det ärmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillräcklig utbildning för att hanteravåldsamma personer.Slutsats: Hot och våld förekommer i stor utsträckning inom akut- och ambulanssjukvården. Dettaär ett arbetsmiljöproblem som påverkar personalen negativt. Mer träning i att bemöta hotfullapersoner är viktigt.

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer.