Att grönområden har positiva effekter på människors hälsa är vetenskapligt bevisat. Ett viktigt uppdrag för dem som arbetar inom kommunal planering är därför att underlätta för invånarna att vistas i grönområden. Detta uppdrag är speciellt viktigt att ha i åtanke idag när förtätningen av städer leder till att grönytor byggs igen samt att fler måste dela på de grönytor som finns. Detta arbete ger en orientering i vilka hälsoeffekter som vistelse i grönområden kan bidra till och vilka faktorer som kommunala förvaltningar bör ta hänsyn till i planeringen för hälsofrämjande grönområden. Med utgångspunkt i en bred teoretisk bakgrund har en fallstudie av ett specifikt bostadsområde gjorts.

SammanfattningElförsörjning är en av samhällets mest vitala funktioner och el förbrukas daligen av konsumenter. För att konsumentens ska kunna elförsörjas krävs det bland annat att denne ingår avtal om köp av el med elhandelsbolaget. Avtalet ålägger konsumenten en betalningsskyldighet för den förbrukade elen. Försummar konsumenten sin betalningsskyldighet kan elhandelsbolaget, i enlighet med 11 kapitlet ellagen och avtalet, vara berättigat att vidta avbrott i elöverföringen. För att rätten till avbrott i elöverföringen ska få vidtas krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda.

Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).

Småbarnsföräldrarna som ratas på arbetsmarknaden. De fem senaste åren har DO fått in över 300 anmälningar om missgynnande i samband med föräldraledighet. Att kvinnor är klart överrepresenterade bland dessa är varken förvånande eller svårt att belägga efter en genomgång av anmälningarna. Kvinnor kan dessutom anmäla på två olika grunder; missgynnande i samband med föräldraledighet och könsdiskriminering, där graviditet räknas in.Vid en jämförelse mellan dessa två anmälningsgrunder är ett tydligt mönster att fler av dem som har angett graviditet som orsak till varför de har blivit utsatta har blivit uppsagda, fått sin provanställning avslutad eller på annat sätt inte längre fått arbeta kvar. När anmälningen istället har rört missgynnande i samband med föräldraledighet har majoriteten av anmälarna, såväl män som kvinnor, ansett sig blivit utsatta genom att de har fått lägre lön, sämre arbetsuppgifter eller sämre arbetstider än innan barn kom in i bilden.En annan aspekt är att de med osäkra anställningar är hårt drabbade.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier:Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som existerar världen över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhällsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning både nationellt och internationellt i ämnet. Det har dock gjorts få kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, känslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var från den nationella kartläggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel år 2000. Man genomförde en enkätundersökning om uppväxtförhållanden som sändes ut till 2 500 slumpmässigt utvalda tjugoåringar i Sverige.

InledningAnledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning.

Patienter på IVA är utsatta för obehagliga upplevelser, både genom sjukdom, behandling och vårdmiljö. Närstående beskriver känslor av overklighet och skräck. Patienter minns drömmar, mardrömmar och faktiska händelser lång tid efter intensivvårdsvistelsen. Dagbok används på många IVA-avdelningar för att ge patienten ett underlag att bearbeta händelser och eventuella minnesluckor från vårdtiden. Syftet med litteraturstudien är att belysa betydelsen av dagbok för IVA-patienter och deras närstående.

I Sverige genomförs kontinuerliga befolkningsundersökningar i syfte att ge information om indikatorer på ohälsa samt risk- och skyddsfaktorer. Resultaten av dessa presenteras i olika nationella redogörelser samt landstingsrapporter. Det finns idag ingen aktuell sammanställning av ohälsans utveckling med värden för enbart Uppsala län, denna uppsats avsåg därför att bidra med detta. Resultaten visade på en minskning i den självskattade dåliga hälsan över tid, då materialet delades upp på kön och ålder. En relativ ökning av skillnaderna i ohälsa mellan förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionerade kunde också observeras.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur vissa svenska tidningar rapporterar om barnfattigdom. Däri skulle bilden av barnfattigdom analyseras och relateras till vetenskaplig forskning om barnfattigdom och dess konsekvenser. Med hjälp av tidigare studier visas de följder ignoransen av den reella verkligheten många barn lever i kan få. Rädda Barnens och UNICEF:s senaste rapporter diskuteras i uppsatsen. Sammanfattningsvis förmedlar tidningarna en mörk bild av barnfamiljer och deras fattigdom.

Syftet med arbetet är att beskriva synnedsättning i skolan och hur den kan underlättas och stöttas. Detta på grund av att elever med funktionsnedsättningar kan vara mer utsatta och utelämnade i skolan. Jag har intervjuat lärare och rektor på högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjälpa elever med synnedsättning. Lärarna undervisar i teoretiska och praktiska ämne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lärare och rektor är medveten om svårigheter för elever med ett funktionsnedsättning.

InledningAnledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning.

Forskning visar att sexuellt våld är särskilt svårt för både utsatta och behandlare att närma sig och de flesta får ingen professionell hjälp för sin utsatthet. Särskild brist på kunskap verkar prägla området sexuellt våld i parrelationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur behandlares känslomässiga upplevelser i arbetet med sexuellt våld påverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat våld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med våld i nära relationer, och därmed kan antas möta många som både utsätts för och utövar sexuellt våld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svårigheter som arbetet med sexuellt våld kan föra med sig.Studien visar att sexuellt våld är ett område som kan väcka negativa känslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar något mer om psykisk smärta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nämns av de som arbetar med förövarna.

Syfte med det här arbetet var att försöka förstå och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka är det som mobbar och vilka är det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning påverkar den utsattes lärande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den här studien har utförts på fyra skolor.

Hot och våld på arbetsplatsen är ett fenomen som under de senaste årtiondena lyfts fram av forskning som ett återkommande och påtagligt problem inom den sociala sektorn. Denna studie syftar till att undersöka i vilka situationer anställda inom tvångsvården upplever sig utsatta av sina klienter. Vidare undersöks även vilka konsekvenser denna utsatthet kan medföra för den anställde. För att finna svar på syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Det är den mest passande metoden för att söka svar på syftet utifrån respondenternas perspektiv.